BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN
”Låt inte infrastrukturen sinka omställningen”
Potthål och spårfel sinkar näringslivets framsteg i den gröna omställningen. Nu måste vi bli kvitt underhållsskulden och satsa på framtidens infrastruktur. ”Staten får inte vara dumsnål”, skriver infrastrukturexperten Nils Paul i en krönika.
I fjol besökte jag en konferens i Luleå under vilken en representant för ett företag i gruvnäringen med expansionsplaner delgav sina förväntningar på staten. Budskapet var kort men kärnfullt: politiken behöver ge besked om miljötillstånd, energiförsörjning och järnväg.
Budskapet känns fortfarande rimligt. Näringslivet är drivande i omställningen, men företagen behöver rätt förutsättningar.
Om fler företag ska etablera sig och växa just här behöver Sverige vässa erbjudandet. Kapplöpningen om investeringar pågår globalt. Då har vi inte råd med krångliga miljötillståndsprocesser eller andra bromsklossar, så som den eftersatta infrastrukturen.
Potthål och spårfel sinkar näringslivets transporter och urgröper konkurrenskraften.
Under vintern har Malmbanan drabbats av två urspårningar. Samtidigt har stillastående lastbilar bildat kilometerlånga köer i snöyran på vägar i södra Sverige.
På kort sikt kan företagens intäktsbortfall uppgå till hundratals miljoner kronor. Medan det på längre sikt är bekymmersamt om logistiken betraktas som en affärsrisk. Våra företag kan mista affärer när vi inte kan säkerställa godstransporter till och från Sverige. Minskat handelsutbyte drabbar inte bara vår välfärd, det drabbar även klimatet.
Svensk export är nämligen en framgångssaga. Företag i Sverige skapar klimatnytta genom export som tränger ut produktion utomlands med högre klimatutsläpp. En rapport från Svenskt Näringsliv har visat att produktionen av svenska exportvaror redan i dag skapar klimatnytta motsvarande 23 miljoner ton koldioxid per år, mer än industrins totala utsläpp i Sverige.
Tillväxt ökar transportvolymerna och då behöver infrastrukturen hänga med. När fartygen blir större behöver farleder fördjupas, våra vägar ska rustas upp och vi behöver säkerställa tillräcklig kapacitet i järnvägssystemet.
Givetvis kommer det att kosta pengar. Men när företagen investerar i Sverige, då bör inte staten vara dumsnål.
En bidragande orsak till dagens störningar är en långvarig underfinansiering av underhåll. Enligt Trafikverket är dagens budget otillräcklig för att både återbetala underhållsskulden och genomföra planerade projekt.
Svenskt Näringsliv har föreslagit att skuldankaret i de offentliga finanserna ska överordnas saldomålet. Det skulle det frigöra resurser till tillväxtdrivna investeringar i till exempel infrastruktur, utan att överge dagens ordnade budgetprocess. Tillsammans med alternativ finansiering av infrastruktur kan det sätta fart på nödvändiga satsningar.
Utan fungerande transporter riskerar Sverige att gå miste om företagsetableringar, det skulle drabba både tillväxt och klimat.
