FRIHANDELNS FRAMTID

”Japan är inriktat på marknadsekonomi, USA på protektionism”

Japan är Sveriges näst största exportmarknad i Asien, men intresset för landet verkar vara svalt från svenskt håll, skriver Janerik Larsson i en krönika.

Toppmötet i mitten av april mellan Japans premiärminister Kishida Fumio och president Joe Biden i Washington DC ledde till en betydande internationell uppmärksamhet. Fokus låg på utrikes- och säkerhetspolitik där Japan tillsammans med Sydkorea nu är en viktig regional aktör i maktspelet med kommunist-Kina.

Men Schumpeter-kolumnisten i The Economist konstaterade att i dag har Japan en aktieägarvänlig regering inriktad på marknadsekonomiska reformer medan USA idag ägnar sig åt statlig industripolitik och protektionistisk handelspolitik.

”Det som saknas i Japan är dock korrespondenter för svenska medier på plats.”

Det för tio år sedan det rakt omvända förhållandet mellan USA och Japan. Economist konstaterar att USAs behov av en global allians mot Kina inte stärks av Trump- och Biden-administrationernas ekonomiska politik.

Japan tar idag ett allt större globalt ansvar för en fungerande världsordning. Tokyo är världens största stad i en av världens största ekonomier och just nu medlem av FN:s säkerhetsråd.

Med ett svenskt perspektiv kan man peka på att Japan är det svenska näringslivets näst största exportmarknad i Asien och att det idag här finns betydande, jobbskapande japanska investeringar.

Det som saknas i Japan är dock korrespondenter för svenska medier på plats.

Japans roll i världsekonomin framstod på slutet av 1960-talet som decenniets stormakt. I Tokyokorrespondenten Håkan Hedbergs bok ”Den japanska utmaningen” (1969) drevs den tesen, och Hedberg argumenterade för att Japans framgångar skulle fortsätta, vilket skulle medföra en betydande inverkan på hela världen. Hedbergs profetia besannades inte, men boken blev en internationell framgång.

”Nu som då är amerikansk protektionism påhejad av fackförbunden.”

När jag bodde några år i Washington DC under president Ronald Reagans tid i Vita huset var i synnerhet den amerikanska bilindustrin hotad av japansk konkurrens. De japanska bilarna hade mycket högre kvalitet än de amerikanska och vad dessutom högst prisvärda. Det ledde till protektionistiska amerikanska åtgärder. De japanska bilfabrikanterna satsade snabbt på att skydda sig genom att etablera bilfabriker i USA – dock inte i fackföreningsdominerade stater utan i delstater där bilarbetarförbundet inte hade någon makt.

Nu som då är amerikansk protektionism påhejad av fackförbunden – inte minst av bilarbetarförbundet UAW. Både Joe Biden och Donald Trump omfamnar idag UAW.

Det största amerikanska utrikespolitiska missgreppet på senare år begick Donald Trump när han 2017 lämnade den säkerhetspolitiska asiatiska allians, Trans-Pacific Partnership, som hans företrädare Barack Obama ingått med elva asiatiska länder. Japan såg dock till att snabbt skapa en sådan allians utan USA och idag är USA alltså åter fokuserat på detta säkerhetspolitiska samarbete.

Skälet till den narcissistiske Trumps beslut att lämna TPP var i grunden att han inte kan acceptera några politiska framgångar kopplade till någon annan president. Han passade också på att ”omförhandla” president Clinton ekonomiska allians med Kanada och Mexiko av samma skäl. Marknadsföringen av namnet Trump är det helt dominerade syftet. Det är ett skäl till oron att en återvald Trump skulle kunna söka dra sig ur NATO och avsluta stödet till Ukraina.

”Det japanska Ukrainastödet är inte enbart finansiellt.”

Säkerhetspolitiskt är det med europeiska ögon värt att notera att den japanska statsledningen - till skillnad från Donald Trump och hans anhängare i det republikanska partiet – till fullo förstår Ukrainakrigets avgörande betydelse för världsekonomin på sikt.

I samband med Funio Kishidas besök noterade Wall Street Journal i en ledare att Japan redan satsat mer än 12 miljarder US dollar i stöd till Ukraina vilket gör Japan till Ukrainas tredje största finansiella bidragsgivare. Den japanska regeringen har också beslutat om omfattande sanktioner mot Putins regim.

Det japanska Ukrainastödet är inte enbart finansiellt, noterar WSJ. Japan storsatsar på att hjälpa Ukraina med avlägsna minor och andra sprängämnen. Japan har stor erfarenhet av sådana ansträngningar från Kambodja.

Financial Times ägnade i samband med det japanska besöket i Washington DC en omfattande översikt åt Japan och konstaterade sammanfattningsvis att efter decennier då landet tett sig som en ”onormal ekonomi” är Japan idag en normal, stor ekonomi som håller på att utvecklas på ett både intressant och betydelsefullt sätt.