”Det kan OS lära oss om konkurrenskraft”

Sommarens OS ger oss ett perfekt tillfälle att reflektera över vad sportens värld kan lära oss om företags förutsättningar att maximera sin konkurrenskraft, skriver Karl Lallerstedt i en krönika.

Sport är illustrativt för en bredare verklighet. Satsningar i tidig ålder, och även förutsättningar innan en idrottare är född, är avgörande för framtida framgång. Likaså är långsiktiga satsningar, kanske till och med över generationerna, avgörande för våra företags konkurrenskraft och vårt framtida välstånd.

Sportvärlden är det ultimata konkurrenslaboratoriet. Deltagare som satsar allt för att vinna, tydliga regler och mätbara resultat. Därför är de olympiska spelens slut ett perfekt tillfälle att reflektera över vad sportens värld kan lära oss om företags, och även staters, förutsättningar att maximera sin konkurrenskraft.

”De med hög utbildning är oftast själva barn till högutbildade.”

Det finns en uppfattning att sportens värld på något sätt är rättvisare än den bredare verklighet där företagen konkurrerar. Ett maskrosbarn — som Zlatan — kan slå sig fram från tuffa förhållanden för att bli en av världens främsta utövare inom sin gren. Inom professionerna är det ofta personer med priviligerad bakgrund som slår sig fram — de med hög utbildning är oftast själva barn till högutbildade. Inom företagsvärlden är det uppenbart att aktörer med kapital, kunskap och nätverk har konkurrensfördelar jämfört med aktörer som saknar det.

Men hur ser det egentligen ut i sportvärlden? Kan en kille eller tjej med ambition genom ren vilja och djävla anamma helt enkelt slå sig fram till framgång? Uppenbarligen kan vissa individer till synes lyckas, men även maskrosbarnet behöver fångas upp av ett fungerade föreningsliv för att kunna blomstra.

Fotboll är en av världens mest professionaliserade sporter med enorma spelarvärderingar. Tre av världens fyra högst värderade spelare — värderade till över 2 miljarder kronor var — hade pappor med seriös fotbollsbakgrund själva. Engelsmannen Jude Bellinghams pappa har spelat i semiprofessionella ligor, norrmannen Erling Haalands och fransmannen Kylan Mbappés pappor var båda professionella fotbollsspelare, och Mbappés pappa har till och med varit professionell fotbollstränare.

”Detta är statistiskt rätt osannolikt slump.”

Sverige mest kända friidrottare Armand Duplantis är själv son till en tidigare stavhoppare. I NHL, den världsledande ishockeyligan, har fler än 200 spelare identifierats som har haft pappor i samma liga. Detta är statistiskt rätt osannolikt slump.

Föräldrar som själva har sportat på hög nivå är engagerade, vet att man måste börja tidigt, känner till vilka föreningar är bäst på att odla fram talanger, besitter kunskap om träning och kost, har själva det mindset som krävs för framgång. Det är klart att ett barn utan idrottsföräldrar kan lyckas och bli framgångsrik inom en idrott ändå, men då är det mer som måste klaffa tack vare slumpen snarare än via föräldrarnas planering.

”Tidigare generationer är förutsättningen för deras framgång och fortsatta konkurrenskraft idag.”

Hur förvandlar vi detta till relevant kunskap för den bredare verkligheten utanför sportens arenor? För att svenska företag ska kunna konkurrera effektivt kommer mer omedelbara åtgärder som till exempel kommande förslag från det nya Förenklingsrådet, eller nya skattesatser, kunna bidra till att öka svenska företags konkurrenskraft. Men den infrastruktur som finns tillgänglig, eller den tillgängliga arbetskraftens lämplighet för olika uppgifter, är alla resultat av betydligt långsiktigare beslutsprocesser.

Svenska Mojang AB såldes till Microsoft för 18 miljarder 2014. Företaget grundades 2009 av Markus Persson. Även om Persson rapporterats ha haft en tuff uppväxt var sannolikt pappans dataintresse och köp av en Commodore 128 det som möjliggjorde att sonen kunde lära sig programmera i tidig ålder, och avgörande för hans senare framgång.

”Att satsa tidigt på att maximera humankapital är sannolikt det viktigaste vi kan göra.”

Även om vi tittar på traditionella större svenska industriföretag som Ericsson, SKF, och Atlas Copco förvaltar de ett kunskapskapital från tidigare generationer som är förutsättningen för deras framgång och fortsatta konkurrenskraft idag.

Sveriges nya nationella säkerhetsstrategi som lanserades i juli slår fast vikten av att upprätthålla näringslivets internationell konkurrenskraft, och att upprätthållandet av stark utbildning och forskning är avgörande för detta.

Vi vet inte idag exakt vilken utveckling som kommer att vara viktigast i framtiden, men att satsa tidigt på våra invånare för att maximera deras humankapital är sannolikt det viktigaste vi kan göra för att optimera våra framtida förutsättningar. Den framtida världsmästarens träning börjar redan innan han eller hon föds.