DEN SVENSKA EKONOMIN

”Begreppet ’reformutrymme’ är ganska missvisande”

Sveriges svaga tillväxt och höga arbetslöshet kan i någon mån avhjälpas med budgetåtgärder, men ännu viktigare är att vidta strukturreformer som ändrar spelreglerna i ekonomin, skriver krönikören Johan Schück.

Regeringen anser att det finns ett reformutrymme i höstens budget på 60 miljarder kronor. Det är mer än de 50 miljarder kronor som Konjunkturinstitutet har angett, men ändå inte särskilt uppseendeväckande. I en lågkonjunktur som för närvarande är det försvarbart att låta de offentliga finanserna gå med underskott.

Men själva begreppet ”reformutrymme”, som används i den ekonomiska debatten, är ganska missvisande. Till största delen tas dessa pengar från sådana statliga utgifter som inte är inflationsskyddade och där resurserna enkelt kan gröpas ur. Statens inkomster, främst från skatter, ökar samtidigt betydligt snabbare i takt med penningvärdets försämring.

”Regeringen kan bedriva en mer expansiv finanspolitik.”

Denna inneboende obalans mellan inkomster och utgifter i statsbudgeten ger ett utrymme för regeringen att spela med. Det rör sig då främst om en ändrad användning av befintliga resurser, där de utgiftsområden i statsbudgeten som inte prioriteras får betala för reformer på andra områden. Pengar som frigörs behöver dock inte användas till nya utgifter, utan kan också används till exempelvis skattesänkningar.

Så har det länge varit och gäller även denna gång. I årets budget tillkommer att regeringen kan bedriva en mer expansiv finanspolitik genom att låta statens utgifter stiga snabbare, så att de ökar mer än de samlade utgifterna. Det kan man göra tillfälligt i en lågkonjunktur, särskilt om man som nu har kommit i ett läge där inflationen har kommit under kontroll.

Exakt hur stort som reformutrymmet blir är därmed en bedömningsfråga. Regeringen kan ha anledning att försöka blåsa under efterfrågan i ekonomin för att på så sätt bidra till en konjunkturuppgång. Men det där finns också andra motiv, såsom att hinna genomföra sina vallöften från förra valet innan det blir dags ny valkampanj.

”Ännu viktigare är att vidta strukturreformer som ändrar spelreglerna i ekonomin.”

Det finns också skäl att påskynda stora investeringar, till exempel inom forskning, infrastruktur eller energiförsörjning. Då rör det sig om långsiktiga satsningar som sträcker sig över flera konjunkturcykler, men som kan underlätta den framtida tillväxten i ekonomin. Sverige har stort behov av en sådan utbyggnad, även om det kan vara svårt att veta hur stort som utbytet blir.

Ett problem i Sveriges ekonomi är att tillväxten är svag, liksom att arbetslösheten är hög. Detta kan i någon mån avhjälpas med budgetåtgärder, men ännu viktigare är att vidta strukturreformer som ändrar spelreglerna i ekonomin. Det kan till exempel gälla att få bostadsmarknaden att fungera smidigare eller att komma till rätta med de stora obalanserna på arbetsmarknaden.

”Några kommande goda år i ekonomin kan ge intrycket av att Sveriges ekonomi har kommit i bättre skick.”

Ännu finns dock inga tecken på att regeringen har några sådana planer i höstens budget. Det är inte heller det enda tänkbara tillfället, utan fler chanser kommer under året. Men av den pågående mandatperioden återstår nu endast två år, vilket gör att tiden börjar bli mycket kort.

Troligast är därför att regeringen inte har planer på mer djupgående reformer, utan snarare hoppas på att kunna ta hjälp av en konjunkturuppgång inför nästa val. Några kommande goda år i ekonomin kan ge intrycket av att Sveriges ekonomi har kommit i bättre skick, tills tillväxtproblemen på nytt gör sig påminda under nästa mandatperiod.