BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

”Konkurrens ger fler nöjda tågresenärer”

Konkurrens har gynnat den svenska infrastrukturen, skriver krönikören Nils Paul.

Konkurrens är möjligheten att välja.

Ibland används ord som ”avreglering” eller ”marknad” nästan slentrianmässigt som förklaring till tågförseningar. Att peka ut företag är en förenklad bildsättning, tvärtom är konkurrens positivt för järnvägen medan problemet snarare är att staten försummat infrastrukturen.

Det senare kan knappast näringslivet belastas för.

”I resten av landet råder i praktiken liten konkurrens.”

Men, låt oss ta det från början.

En serie politiska beslut togs mellan 1980-talet till 2010-talet för att vitalisera järnvägen. Först skiljde staten på infrastrukturen och trafiken, därefter gavs regioner möjlighet att själva upphandla företag och utveckla nya linjer vilket har gynnat arbetspendling och sist öppnades den kommersiella trafiken, till exempel mellan Stockholm och Göteborg, för konkurrens.

Marknadsteori lär oss att konkurrens mellan företag genererar innovation, ökad kvalitet och lägre priser.

Hur ser det ut i verkligheten?

På storstadssträckorna mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö har som mest två till tre företag bedrivit trafik samtidigt. I resten av landet råder i praktiken liten konkurrens.

Varför?

Resenärsunderlaget är förstås begränsat i Sverige, en dagsaktuell jämförelse med inrikesflyget visar att endast de allra största linjerna har fungerande konkurrens.

Nya företag har också stora uppstartskostnader. I dag är Europas tågföretag oftast offentligt ägda före detta monopolister, medan bussföretag, rederier och flygbolag har större inslag av privat ägande.

Vilket är då statens ansvar för marknadsutvecklingen?

En nyligen avreglerad marknad behöver utvärderas och följas upp. Det visar erfarenheterna från både fordonsbesiktning och apoteken.

”Konkurrens på spåren har ökat kundnöjdheten och resenärsantalet.”

Branschorganisationen Tågföretagen har till exempel uppmärksammat hur affärsvillkoren mellan infrastrukturförvaltaren Trafikverket och företagen i dag inte fungerar smärtfritt. Järnvägen är sliten och hårt belastad - därför finns en betydande kommersiell risk kopplad till infrastrukturen. Ett inställt tåg är trots allt ett rejält intäktsbortfall, och vem ska stå för kostnaden?

Under 1980-talet drogs SJ med underskott och allt färre resenärer. I dag reser fler än någonsin med tåg i Sverige. Men brister i infrastrukturen urgröper förtroendet för järnvägen.

Den som fortfarande inte är övertygad om marknadens potential kan ta en promenad till Göteborgs central en eftermiddag när tågen rullar in från Stockholm. Erfarenheterna visar nämligen att konkurrens på spåren har ökat kundnöjdheten och resenärsantalet på den sträckan.

Låt oss inte tappa konkurrensen på spåren.