USA:S EKONOMI

”Därför är USA-valet viktigt för Sverige”

Amerikansk höger och vänster innebär problem för oss oavsett vem som svärs in den 20 januari 2025, skriver krönikören Janerik Larsson.

När Jakob Stenberg i podden ”Kongressen – amerikansk politik på svenska” intervjuade Folke Rydén, veteran bland USA-bevakare, om SvT-dokumentären ”Ödesvalet” fördes ett resonemang som mycket pregnant formulerade varför svenskar i allmänhet – men inte minst många svenska journalister som skriver om USA – har så svårt att förstå USA.

Vi tror att vi är lika amerikaner men vi är inte lika i våra sätt att tänka eller se på omvärlden, säger Rydén:

”Problemet med detta är att vi inte vet om det. Amerikaner vet att de är olika oss. Men vi tror att vi är lika amerikaner och därför bör de tänka som vi gör. (- - -) Det viktigaste för amerikaner är att känna att de kan försörja sig själva. Förlita sig på att de och deras familj har möjlighet att klara sig själva ekonomiskt. Man vill inte ha hjälp från någon myndighet i första hand eller de allmänna i andra hand.”

Då blir mycket i amerikansk politik obegriplig.

”Många amerikanska ekonomer tycks inte heller förstå.”

En politiker som Donald Trump kopplas med svenska ögon inte till den ekonomiska verklighet amerikaner upplevde under hans presidentår utan till hans extrema retorik.

Joe Bidens första år som president med dess mycket kraftiga inflationsuppgång på grund av regeringspolitiken skakade om på ett för amerikanerna genomgripande sätt som många svenska betraktare missar när man försöker förstå läget inför valdagen den 5 november.

Även många amerikanska ekonomer tycks inte heller förstå att det viktiga inte är att inflationen nu bromsats upp. Det som lever i amerikanska sinnen är prisuppgången som ju finns kvar varje dag man handlar till hushållet.

Det betyder också att det som nu är verkligt viktigt i amerikansk politik inte spelar stor roll i den svenska USA-bevakningen nämligen den kraftiga omläggningen av amerikansk politik till en isolationism som har likheter med det som präglade tiden före andra världskriget. Då utlöste amerikansk isolationism en global ekonomisk kris.

”USA ska isoleras från omvärlden med hjälp av höga tullmurar.”

I president Trumps installationstal den 20 januari 2017 markerades omsvängningen i brutala ordalag. Trump talar först om den bekväma verklighet som eliten i Washington DC ser omkring sig men sedan fortsätter han med en formulering som skakade om inte minst just denna elit:

For too many of our citizens, a different reality exists: Mothers and children trapped in poverty in our inner cities; rusted-out factories scattered like tombstones across the landscape of our nation; an education system, flush with cash, but which leaves our young and beautiful students deprived of knowledge; and the crime and gangs and drugs that have stolen too many lives and robbed our country of so much unrealized potential.

This American carnage stops right here and stops right now.

Kampen mot detta “amerikanska blodbad” sätter fortsatt sin prägel på Trumps budskap. Isolationismen ska göra att ”blodbadet” upphör. USA ska isoleras från omvärlden med hjälp av höga tullmurar. Industriproduktion som flyttat ut ska flytta åter till USA.

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet fram till 1800-talet. Den merkantilistiska läran kan sammanfattas med tron på att handel endast medförde vinst för den ene och förlust för den andre. Enligt detta tankesätt skulle man sälja dyrt och köpa billigt. Staten skulle därför helst importera så lite varor som möjligt och fylla på statskassan genom export.

En följd av merkantilismen blev i allmänhet att staten inrättade skyddstullar, importförbud och annat för att öka exportöverskottet.

Detta har i hela Trumps offentliga liv varit en bergfast tro och idag omges han av rådgivare som har samma tro. Inget ord är i denna vokabulär fulare än begreppet ”frihandel”. USA saboterar medvetet världshandelsorganisationen WTO vars föregångare skapades efter andra världskriget för att återskapa en dynamisk världsekonomi.

Den för oss svenskar, oss EU-medborgare, centrala frågan är alltså hur vi skulle påverkas av ytterligare fyra år med Donald Trump i Vita huset. Men problemet är större än så. Det är nämligen så att Trumps tankesätt i hög grad accepterats av Bidens administration. De tullar som Trump infört blev kvar.

”Fokus är på de gamla industrisektorer som misskötts men som man nu vill skydda eller återskapa med hjälp av höga tullmurar.”

I april 2023 uttolkades tänkesättet med ett vänsterperspektiv av Bidens säkerhetspolitiske rådgivare Jake Sullivan i ett tal på den amerikanska tankesmedjan Brookings med rubriken ”Renewing American Economic Leadership”.

Trump och Biden har fokuserat på det de menar är hotet mot USA från främst den kinesiska ekonomin. Men i praktiken kommer också EU drabbas.

Det finns skillnader mellan Trump och Harris främst i retoriken. Vi svenskar lever i ett land baserat på framgångsrika exportnäringar där inte minst tjänsteexporten idag är helt central. I den amerikanska politiska debatten är tjänsteexporten en faktor som sällan nämns. Fokus är på de gamla industrisektorer som misskötts men som man nu vill skydda eller återskapa med hjälp av höga tullmurar.

Detta är den diskussion inte minst EU måste föra med USA oavsett utgången av presidentvalet. USA är på väg tillbaka till 1930-talet oavsett vem som blir president. Det är den verkliga utmaningen. Det är just därför USA-valet är viktigt men då måste vi fokusera på hotet och inte på gradskillnader i presidentkandidaternas retorik.

Amerikansk höger och vänster innebär problem för oss oavsett vem som svärs in den 20 januari 2025.