FRIHANDELNS FRAMTID

”Trumps politik hotar svenska företag”

Självklart leder tullar till problem för exportberoende länder som Sverige. Men det är inte där det stannar, utan det är där det börjar, skriver krönikören Henrik Isakson.

Efter mindre än en månad vid makten i Vita huset har president Trump redan skapat stora rubriker med en mängd hot mot olika länder i världen. Mest uppmärksamhet får kanske de oväntade anspråken på andra länders territorium, såsom Grönland, och inspelen om Ukraina- och Gazakrigen, men det finns rader av andra politikområden där Trumps politik riskerar bli destabiliserande och få negativ inverkan på svenska företag. Det gäller främst de företag som direkt handlar med USA, men indirekt drabbas många andra företag också då USA:s agerande påverkar världsekonomin i så hög grad och företagens värdekedjor ofta är globala.

Det ska sägas direkt att det kan finnas fördelar för svenska företag som är verksamma i USA i de avregleringar och annan näringslivsvänlig politik som planeras i landet. Men fördelarna kan komma att väga lätt gentemot den långa raden konflikter som tornar upp sig.

”En svår situation för de företag som vill ha förutsägbarhet.”

Trump agerar ofta snabbt och på ett oväntat sätt, och relativt ofta betyder besluten inget utan är bara allmänna uttalanden, medan besluten ibland dras tillbaka innan de hinner träda i kraft. Ofta stoppas besluten dessutom av domstolar för de anses strida mot konstitutionen. Sammantaget skapar detta en svår situation för de företag som vill ha förutsägbarhet för sina investeringar och sin verksamhet. Det är ofta oklart vad Trump egentligen vill, vad han avser göra och även vad han kan göra rent juridiskt.

Några saker är dock klara och en av dem är att han gillar tullar. ”The most beautiful word in the dictionary” som han sa under valrörelsen. Han har gillat tullar långt innan han blev politiker och han anser att de kan användas för att lösa många av USA:s problem, såsom illegal invandring och knarksmuggling från Mexiko och Kanada. Beslut om 25 procent tullar mot grannländerna fattades mycket snabbt efter Trumps tillträde, och drogs sen tillbaka efter några dagar. Hade de införts skulle det kraftigt skada den nordamerikanska marknadens grundläggande funktionssätt, som bygger på fri handel mellan de tre länderna i välintegrerade värdekedjor.

Det skulle även skada svenska företag aktiva i Nordamerika. Om de införts hade de också varit ett brott mot frihandelsavtalet mellan de tre länderna, USMCA, som Trump själv förhandlade fram under sin förra mandatperiod. Det betyder att man inte kan lita på Trump, han bröt nästan mot sitt eget avtal. Respiten är dessutom tillfällig, endast 30 dagar, och snart kan han komma att gå från ord till handling.

”Självklart leder sådana tullar till problem för exportberoende länder som Sverige.”

Trumps huvudsakliga syfte med tullar generellt är dock att minska USA:s handelsunderskott, landet importerar för mycket tycker Trump, och höga tullar ska få stopp på detta. Tullarna ska också finansiera skattesänkningar i USA är det tänkt. Det kräver väldigt höga tullar för att kunna betala för skattesänkningar i ett land som redan har ett gapande stort budgetunderskott, på historiskt höga 6 procent av BNP.

Den 12 mars är det meningen att stål- och aluminiumtullar på 25 procent ska införas mot hela världen. I april planeras en omfattande förändring av hela tullsystemet i USA, något som bland annat kan leda till kraftigt höjda tullar för motorfordon. Självklart leder sådana tullar till problem för exportberoende länder som Sverige. Men det är inte där det stannar, utan det är där det börjar. EU kommer inte stillatigande låta USA införa tullar mot EU utan att agera, då det skulle skada Europas exportbaserade ekonomi. EU kommer med stor sannolikhet slå tillbaka med egna tullar, och importen blir då dyrare, och med den driver vi på inflationen. Och EU:s tullar kan lätt leda till nya åtgärder från USA:s sida i en ond spiral. Alla företag som handlar med USA måste ta detta i beaktande, oavsett om de exporterar eller importerar.

Företag som inte handlar med varor alls utan är inom tjänstesektorerna kan inte heller känna sig säkra. Det finns konflikter, eller potentiella konflikter, inom flera områden där EU och USA drar åt olika håll och där det lätt kan leda till problem för företag. Vi har helt olika syn på hur den digitala marknaden ska regleras, helt olika syn på den gröna omställningen och olika syn på globalt skattesamarbete.

Vi har också delvis olika syn på hur man ska förhålla sig till Kina. Alla dessa saker kan spilla över i olika slags konflikter, till exempel genom EU-åtgärder mot amerikanska techbolag, som sen leder till motreaktioner från USA.

”Alla eventuella åtgärder mot USA måste vara proportionella för att inte förvärra situationen.”

Om konflikter uppstår behöver de inte bara utkämpas med tullar. Både EU och USA har flera andra ”vapen” att ta till, många av dem otestade. Möjliga åtgärder är skyhöga böter, investeringsförbud, exportrestriktioner, upphävande av immaterialrättigheter, förbud mot deltagande i offentlig upphandling och förbud att tillhandahålla vissa tjänster med mera. Det betyder inte att sådana här åtgärder kommer sättas in. Ribban är nog hög då det lätt blir smärtsamt även för den som använder åtgärden. Men risken att det spårar ur finns.

USA och EU kan försöka undvika allt detta genom att förhandla och ingå avtal inom olika områden. Men grundläggande värderingar krockar och tillit saknas mellan Trumpadministrationen och EU:s ledare. Vilken sorts ”deal” kan vi ingå med USA? Och vad skulle det kosta i form av eftergifter? Vilka företag och branscher kan påverkas av en deal? Vilka påverkas om vi inte får till en deal?

Vi bör försöka förhandla där det går och där det ligger i EU:s eget intresse, ingå avtal som är acceptabla när det hjälper för att undvika konflikter men också stå upp mot USA när kraven från Vita huset är oacceptabla. Alla eventuella åtgärder mot USA måste vara proportionella för att inte förvärra situationen. För näringslivet är den transatlantiska relationen oerhört viktig, och det är viktigt att EU gör vad vi kan för att den inte försvagas utan helst stärks. För att klara av detta måste EU agera samlat, annars kommer USA att spela ut alla de mindre länderna i Europa mot varandra.

2025 kommer bli ett lite väl spännande år, ett år där omvärldsspaning västerut bör stå högt på agendan för alla företag.