FRIHANDELNS FRAMTID
”Målet måste vara att nå en förhandlad lösning med USA”
När USA ändrar kurs måste EU stå upp för förutsägbarhet och tydlighet, regelbaserad handel och väl fungerande marknader, skriver handelsexperten Ingrid Serup.
USA:s handelspolitik genomgår just nu en radikal förändring. Donald Trump utropade den 2 april nationellt nödläge som han hänvisar till USA:s handelsunderskott. Han meddelade att USA kommer införa omfattande tullar mot omvärlden.
Beskedet från USA är inte oväntat. Administrationen har i flera månader arbetat med att undersöka andra länders tullar och handelshinder och Trump har flera gånger pratat om reciproka, eller ömsesidiga, tullar. Han har uttryckt att USA behandlas orättvist av andra länder som har högre tullar och regleringar som diskriminerar och är handelshindrande för amerikanska företag. De beslutade amerikanska tullarna är dock mycket omfattande och ändrar spelreglerna för den globala handeln. De tullar som aviserats är både höga och mot hela världen. Idag har USA låga tullar. På de flesta varor ligger de på mellan noll och några få procent, så förändringen blir stor.
”De direkta effekterna kommer se olika ut för olika branscher och företag.”
Dels kommer en extratull införas på 10 procent den 5:e april på import från i princip alla länder. Dessutom införs högre tullar, på olika nivåer, mot många länder. För EU:s del blir den nya extra tullnivån 20 procent. Import från en del länder kommer drabbas av ännu högre tullar, såsom Indien, Vietnam, Kina, Japan och Sydkorea, medan för Storbritannien blir tullen lägre än för EU. I princip alla varor omfattas, med några få undantag. För stål- och aluminiumprodukter, samt bilar och bildelar gäller tullarna som tidigare meddelats på 25 procent.
Vilka konsekvenser kan tullarna få egentligen? Tullbeskedet förändrar världshandelns villkor och kan påverka hela världsekonomin. Tullarna läggs på import in till USA, vilket innebär att det är företag och ofta i slutänden konsumenter i USA som får betala. Historien visar tydligt att tullar är negativa för länders ekonomier – de kan leda till kostnadsökningar, riskerar driva upp inflationen och leda till minskad tillväxt eftersom produktiviteten minskar
Men tullarna påverkar också EU och Sverige. EU och USA har en omfattande handel med varandra. För Sverige är USA den tredje viktigaste marknaden för export av varor. Höjda tullar kan få en negativ påverkan på exporten, men de direkta effekterna kommer se olika ut för olika branscher och företag. Men det handlar inte bara om export från Sverige. Svenska företag är integrerade på globala marknader, genom etableringar och produktion utomlands, och tullarna kan också störa företagens globala och regionala produktionsnätverk.
Exempel på det är svenska företag som producerar något i ett asiatiskt land som sedan exporteras till USA. Förutom de direkta effekterna kan tullarna också få negativa indirekta effekter, till exempel om de blir en mycket större handelskonflikt som leder till att hela världsekonomin bromsar in.
”Det är rimligt att införa proportionerliga motåtgärder för att försvara EU:s ekonomiska intressen.”
Framför allt skapar den här situationen en stor osäkerhet för företagen. Dels har alla utspel de senaste månaderna bidragit med oförutsägbarhet, dels vet vi inte om sista ordet är sagt ännu eller om de aviserade tullarna kommer sänkas eller höjas ytterligare som ett resultat av förhandlingar eller konflikter mellan USA och andra länder. Vi vet heller inte ännu hur EU och andra länder väljer att svara på USA:s tullar med motåtgärder. Osäkerheten är i sig negativ för både handel och investeringar.
EU-kommissionen har meddelat att man kommer svara med motåtgärder. Det är rimligt att införa proportionerliga motåtgärder för att försvara EU:s ekonomiska intressen. Men målet måste vara att nå en förhandlad lösning med USA. En möjlighet är att EU och USA gemensamt sänker tullarna mot varandra. Detta har också föreslagits från EU:s sida men hittills fått kalla handen från USA.
”Det är tydligt att EU väljer att gå en annan väg än USA.”
Om man ska säga något positivt är det att situationen vi befinner oss i har samlat EU-länderna och att vi har insett vikten av att stärka vår egen konkurrenskraft. Det är viktigt att EU fortsätter det arbetet – och bland annat underlättar handeln på EU:s inre marknad. Det är också tydligt att EU väljer att gå en annan väg än USA. EU arbetar för att förbättra handelsrelationerna med andra länder genom att förhandla frihandelsavtal med länder som Indien, Indonesien och Thailand.
Det finns också färdiga frihandelsavtal, bland annat med flera länder i Sydamerika, som skapar nya affärsmöjligheter när de träder ikraft och ger företagen möjlighet att diversifiera. När USA nu ändrar kurs måste EU fortsätta stå upp för förutsägbarhet och tydlighet, regelbaserad handel och väl fungerande marknader.
Om krönikören
Ingrid Serup är handelspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.