DET NYA ARBETSLIVET

Alla eller ingen för vettiga videomöten

Möten där vissa deltar på plats och vissa på distans är ineffektiva, enligt en KTH-forskare som följer utvecklingen. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Arbete (TT)

Om några kollegor ska delta i mötet på distans är det lika bra att alla går och sätter sig framför skärmar i enskilda rum. Att försöka ha något slags hybridmöten är nog inte särskilt effektivt, enligt KTH-forskaren Jens Edlund.

Under pandemin har många arbetsplatser anammat nya arbetssätt där vissa sitter på kontoret och vissa sitter uppkopplade hemifrån.

Tidigare sociala experiment – innan det var tal om Skype, Zoom eller Teams – tyder på att det väldigt lätt uppstår ett problematiskt "vi mot dem"-tänk, enligt Jens Edlund, som är universitetslektor vid Kungliga tekniska högskolans (KTH) avdelning för tal, musik och hörsel och som har forskat om samtal i omkring 20 år.

– Det är väldigt starka effekter, som triggas lätt och utan någon som helst rationell grund, säger han.

Vag identifikation

I de studier som Edlund hänvisar till skulle grupper av personer samarbeta kring olika uppgifter.

Innan de började fick några deltagare höra att de hade gemensamma nämnare som skilde dem från gruppen i övrigt. I ett fall fick de till exempel höra att de hade likadan musiksmak och i ett annat skildes de åt genom slantsingling. Det hade ingen praktiskt betydelse, men visade sig ändå väga tungt för hur de sedan agerade.

Vid ett "hybridmöte", där vissa är med fysiskt och andra på distans, blir skiljelinjerna ännu tydligare, poängterar Jens Edlund, som har påbörjat pilotstudier av detta.

– Min tanke är att du sätter tre personer i ett rum, så att de kan lukta varandra, höra kläderna när de rör sig och sådana saker. Det man märker även om man inte explicit lägger märke till det, och som skapar en känsla av närvaro och samvaro, säger han.

På andra sidan föreställer sig Edlund deltagare som är med på länk, med en liten fördröjning som gör att de inte reagerar samtidigt eller på samma sätt som de andra.

– Det kan vara mängder av småsaker, men i studierna från 1990-talet räckte det med slantsingling för att de skulle gilla de personer som man blivit tillsagd att man är i samma grupp med. Då är ju detta mycket starkare påverkan, säger han.

Bara distansmöten

När Jens Edlund föreläser eller leder möten på KTH får samtliga deltagare vara med i digitalt format, i ett distansmöte, med tanken att alla då deltar på samma villkor.

Han rekommenderar myndigheter och större företag att inreda mindre mötesrum där deltagare kan sätta sig enskilt och delta i distansmöten även på nära håll. I längden lär ineffektiva hybridmöten kosta mer, enligt Edlund.

– Jag är ganska övertygad om att man kan göra distansmöten ordentligt bra, om man gör på rätt sätt. Om man har mikrofon på hela tiden, video på hela tiden, sitter rakt framför och är närvarande, säger säger KTH-forskaren.

– Vad man kan mäta av Zoom-konversationer är att om man har mikrofon och kamera på, och inte håller på med textchatt vid sidan av och konstiga emojis för att göra handuppräckningar, så blir mötena väldigt lika möten ansikte mot ansikte.

Martin Mederyd Hårdh/TT