SVENSKA FORSKNINGEN

Sverige rasar som forskningsnation: ”Varit naiva”

Svensk forskning och utveckling tappar mark jämfört med andra länder. Men för att öka investeringarna behöver företagen uppbackning av politiken, visar en undersökning. ”Vi stimulerar inte våra företag att lägga foU i Sverige”, säger Sara Mazur på Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

– Vi måste sluta att vara så naiva. Den konkurrens som vår industri möter utomlands är företag med starkt stöd från sina hemmamarknader. Det har vi inte längre i Sverige. Vi måste bli stolta över svensk industri, säger Sara Mazur.

Investeringarna i forskning och utveckling, foU, har tredubblats i världen under de senaste två decennierna och den globala konkurrensen om talanger och investeringar blir allt hårdare.

”Ska Sverige vara en och innovativ kunskapsnation även långsiktigt måste vi ta nya steg framåt”

Även om Sverige har stolta traditioner som forskningsnation så har svenska forskningsinvesteringar under samma period inte hängt med i den internationella utvecklingen, enligt Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

– Fortfarande står forskning och utveckling för en relativt stor andel av vår bnp jämfört med många andra länder men den allra största ökningstakten sker utanför våra gränser. Ska Sverige vara en och innovativ kunskapsnation även långsiktigt måste vi ta nya steg framåt.

Svenskt Näringsliv vill att det forskningspolitiska målet ska vara att öka fou-andelen av bnp med en procentenhet. För att det ska hända måste den stora delen av investeringarna komma från det privata näringslivet och under ett seminarium diskuterades vad som behöver göras för att det ska ske.

Kompetensförsörjningsfrågan är återigen företagens mest prioriterade fråga nu när pandemin har klingat av, konstaterar Jan-Olof Jacke.

– I det här fallet är mitt största huvudbry hur vi ökar intresset för de naturvetenskapliga, tekniska och matematiska ämnena i tidiga åldrar. Det måste börja med ett genuint intresse underifrån och sedan kryddas med en spets i forskningen. Forskningen förtjänar att hamna högt upp på agendan.

En undersökning som Faugert & co gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv bland forskningschefer i svenska företag visar att åtta av tio företag är mycket positiva till målet att öka foU:s andel av bnp.

– Det skulle visa att Sverige som land har en vilja och en långsiktighet. Flera företag säger att de skulle investera mer i Sverige om det fanns tydligare politiska ambitioner, säger Emil Görnerup, forskningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Saknar foU-kompetens

I undersökningen som presenteras i rapporten ”Fullt blås i dragskåpen? Så tycker företagen om Sverige som forskningsnation” uppger vart fjärde företag att tillgången till foU-kompetens är dålig och att den högre utbildningen och forskningen brister i relevans för deras företag.

– Trots ganska höga offentliga satsningar de senaste decennierna har man inte lyckats matcha utbud och efterfrågan bättre.

Det som idag är avgörande för hur mycket företag kan satsa på foU är inte tillgången på kapital utan det som avgör är hur många forskare och ingenjörer de kan få tag på. De företag som inte lyckas med det får göra sina satsningar utanför Sverige.

När det gäller forskningssamverkan är bilden ljusare. 70 procent av företagen svarar att det fungerar bra eller mycket bra. Utmaningarna finns på vägen fram dit. De efterfrågar bland annat tydligare ekonomiska incitament och nämner även en osäkerhet kring miljö och tillståndsprocesser, skatter och cybersäkerhet som hinder för att öka sina investeringar i foU.

Sara Mazur oroas för att de problemen som syns idag kring forskning och utveckling har funnits länge.

”För ett företag som Ericsson är det mer attraktivt att förlägga forskningen i Kanada eller Irland”

Flera av de frågor som telekomföretaget Ericsson lyfte fram då hon var forskningschef där för ett antal år sedan är fortfarande aktuella. En av dem handlade om att öka incitamenten för att bedriva foU i Sverige.

– Andra nationer gör det, men vi stimulerar inte våra företag att lägga foU i Sverige. Det måste vi om vi förväntar oss att den stora tillväxten ska komma från industrin. För ett företag som Ericsson är det mer attraktivt att förlägga forskningen i Kanada eller Irland som har mycket bättre villkor.

En annan fråga gällde att stimulera samverkan mellan stora och små företag.

– Vi är oerhört innovativa i Sverige men för många av våra startup-företag slutar det med att de blir uppköpta av amerikanska eller kinesiska företag. Att de därmed inte bygger vidare i Sverige är djupt tragiskt.

Något som oroar Sara Mazur är offentlig sektors roll som partner och kund till industrin för att bedriva svensk teknologiutveckling. Ett positivt exempel från förr är när Ericsson blev världsledande inom mobiltelefoni mycket tack vare den tidiga samverkan med Televerket kring nmt, förklarar hon.

– Den typen av samverkan finns inte längre. Vi måste bli mycket bättre på att handla upp svenskt och att göra innovationsupphandlingar tillsammans med de duktiga företag som finns i Sverige. Det driver etablering av foU i Sverige!

Hård konkurrens

Som ett ”flagrant exempel” på när det inte har gjorts nämner hon guldbron som köptes från Kina och som fraktades med båt hela vägen till Stockholm.

– Varför gick inte Stockholms stad ihop med KTH:s forskare och duktiga svenska byggföretag och gjorde en riktigt innovativ svensk bro som byggde vidare på svensk teknologi?

Emil Görnerup håller med om att politiken inte riktigt förstått hur konkurrensutsatt ett litet land som Sverige är. Samtidigt gör ett globalt ökande välstånd att fler länder kan satsa mer på forskning och att allt fler starka forskningsnationer, framför allt i Asien, kliver fram.

– Vi kan som en traditionell forskningsnation inte längre vila på gamla meriter. Det är tydligt att Sverige inte har hängt med i utvecklingen.

På senare år har foU-andelen av bnp sjunkit och det finns mycket som pekar på att Sverige på väg att bli omsprunget av omvärlden, påpekar han.

– Nu behöver vi gå från en forskningspolitik som handlar om att satsa lite här och lite där till mer genomgripande reformer som faktiskt vässar hela forskningssystemet och ger oss mer pang för de pengar som går till forskning och högre utbildning.

Rapport: Så tycker företagen om Sverige som forskningsnation