DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Stadiums nota för nya skatten: 100 miljoner – per år

100 miljoner kronor per år. Så mycket får Stadium betala för att visa på något som inte ens finns. Kritiken mot den nya skatten är massiv. ”Jag ser snarare en risk att miljön kommer att påverkas negativt”, säger Åsa Brunzell, på Stadium.

Att det ska införas en kemikalieskatt på kläder och skor var en del av Januariavtalet och i mitten av april presenterades en utredning.

– Vi står helt bakom det övergripande målet att minska förekomsten av skadliga kemikalier men vi ser inte att en skatt som denna är rätt sätt att göra det på, säger Åsa Brunzell, HR- och Hållbarhetsdirektör på Stadium.

I utredningen listas ett antal kemikalier som kan vara skadliga. Utredningen konstaterar vidare att cirka 80 - 90 procent av alla kläder och skor som säljs i Sverige inte har dessa kemikalier. Om företagen kan visa att de utpekade kemikalierna inte finns i produkterna ska ändå 5 procent av skatten betalas.

– Svenska företag har legat i framkant när det handlar om att fasa ut skadliga kemikalier. I våra egna varumärken har vi inte en enda av de utpekade kemikalierna - men ändå ska de beskattas. Det här handlar bara om att få in skattemedel då det inte påverkar miljöarbetet.

Smäll på 100 miljoner – utan miljönytta

Enligt företagets egna beräkningar kommer den nya skatten innebära ökade kostnader på uppskattningsvis 100 miljoner kronor per år.

– I våra egna varumärken, som står för cirka 40 procent av hela vår försäljning, har vi ingen av de utpekade kemikalierna. Men om vi då ska skatta fem procent på dessa så handlar det om cirka 25 miljoner kronor. Att vi ska tvingas skatta för kemikalier som vi inte har i våra kläder är under all kritik.

Utöver själva skattedelen räknar företaget även med ökad administration och testkostnader.

– Vi uppskattar att det kommer att kosta oss runt 60 miljoner kronor per år bara för att vi ska visa upp att vi inte har de utpekade kemikalierna.

Stadium köper även in kläder från varumärken som Nike och Adidas.

– Här uppskattar vi att omkring tre procent av de här varorna har de skadliga kemikalierna. Det känns orimligt att man tror att en svensk skatt kommer att få de här stora företagen att ändra sin produktion då den svenska marknaden utgör en så enormt liten del av deras marknad.

Övervältras på konsumenten

Åsa Brunzell menar att de svenska företagen redan har en tuff konkurrens med en ökad e-handel och små marginaler.

– En skatt som denna betyder att de ökade kostnaderna kommer att övervältras på konsumenten.

Enligt utredningen ska den nya skatten börja gälla 1 april 2021, men enligt budgetpropositionen är det framskjutet till 1 jan 2022. Åsa Brunzell menar att företaget ännu inte kunnat förbereda sig på vad som kommer att krävas när skatten väl införts.

– Tidsplanen är väldigt tight. Vi köper in kläder nu som kommer ut i butik om ett år. Och vi vet fortfarande inte vad som kommer att krävas av oss vilket gör det väldigt svårt att förbereda oss. Hur ska de här testerna gå till? Ska allt vi gör skickas på test? Det är fortfarande mycket som är oklart.

Hon menar vidare att hållbarhet handlar om miljö, ekonomi och samhälle.

– I det här förslaget så ser vi att det kommer att få otroligt negativa effekter på ekonomi och samhälle – och det är även oklart om vi kommer att kunna se några positiva effekter på miljön. Jag ser snarare en risk att miljön kommer att påverkas negativt då det kommer att ske ökade transporter när e-handeln ökar från utländska företag.

Istället för en skatt menar Åsa Brunzell att det hade varit bättre om man införde ett förbud mot att använda farliga kemikalier på EU-nivå.

– Vi vill inte heller ha de utpekade kemikalierna i kläder eller skor – vi har arbetat sedan 2008 med att fasa ut dem. Och en skatt som missgynnar svenska företag kommer inte att skapa incitament att utveckla hållbarhetsarbetet. Svenska företag ligger i framkant vad gäller hållbarhetsarbetet och det arbetet har vi gjort utan skatt. Nu kommer bara våra kostnader att öka, säger hon och fortsätter:

– Det är tråkigt att se ett förslag som inte uppmuntrar företagens hållbarhetsarbete, minskar svenska arbetstillfällen och försvagar vår konkurrenskraft.

”Bästa att dra tillbaka lagförslaget”

I början av oktober visade Skatteverket och Kemikalieinspektionens utvärdering av den tidigare införda elektronikskatten att den skatten inte medfört att de kemikalier som skatten syftar till att träffa har minskat under de tre år som den har funnits.

– Nu har vi fått svart på vitt att elektronikskatten inte gett avsedd miljönytta. Det bästa vore att dra tillbaka lagförslaget om en kläd- och skoskatt i sin helhet då det finns anledning att ifrågasätta om skatten i likhet med elektronikskatten har avsedd miljönytta, säger Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– En kläd- och skoskatt kommer bara att innebära stora ökade kostnader för företagen och högre priser för konsumenterna. Jag kan tycka att det är svårt att motivera införandet av en miljöskatt som sannolikt har en begränsad miljönytta och där de samhällsekonomiska konsekvenserna är oklara.

Illa vald tajming

Han konstaterar utredningen inte har beaktat konsekvenserna av den pågående pandemin.

– Tajmingen är illa vald. Den här skatten skulle slå hårt innan pandemin och nu kommer den att slå ännu hårdare. Och den administrativa börda som skatten kommer att innebära för företagen bör i sig vara en indikation på att skatten är olämplig att genomföra i ljuset av den tveksamma miljönyttan.

Sedan utredningen presenterades i början av april har den varit starkt kritiserad av branschen. Nu visar det sig även att myndigheter som Tullverket, Skatteverket och Kemikalieinspektionen avstyrker förslaget.

– Det är allvarligt att de myndigheter som kommer att hantera en eventuell skatt på kläder och skor anser att förslaget träffar fel och detta är något som våra folkvalda politiker bör hörsamma och agera utifrån, säger Robert Lönn.