FRIHANDELNS FRAMTID
Från el till vaccin – här är de nya hoten mot frihandeln
Från flera håll varnas det för att protektionismen ökar, oavsett om det gäller vaccin, digitala tjänster eller el. Utvecklingen riskerar drabba Sverige hårt. ”Det rör sig inte om småsummor utan handlar snart om hundratals miljoner, kanske miljarder, kronor”, säger Mats A Nilsson, expert på elmarknaden.
Med jämna mellanrum varnas det för att protektionismen breder ut sig. Så lät det under den Attac-ledda anti-globaliseringsvågen kring millennieskiftet, tongångarna återkom i kölvattnet av finanskrisen och nu ifrågasätts återigen frihandelns förtjänster.
Att protektionismen i världen ökar är tydligt, enligt Simon Evenett. Han är professor i internationell handel och utvecklingsekonomi vid University of St. Gallen i Schweiz, och koordinator för Global Trade Alert, som mäter hur statliga ingrepp påverkar utrikeshandeln över hela världen.
För Sveriges del har handelsförhållandet för exporten försämrats under de senaste tretton åren. 1,3 miljoner jobb i Sverige understöds av exporten, men tillgången till marknader har minskat och en tredjedel av den svenska varuexporten stöter på flera snedvridningar av handeln på utländska marknader, enligt Global Trade Alert. Utvecklingen gynnar varken Sverige eller något annat land, konstaterade Simon Evenett nyligen under ett SNS-seminarium.
”Riskerar att spåra ur”
Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, har arbetat med handelspolitik i snart tjugo år och ständigt fått höra att protektionismen ökar.
– Det är lite som att ropa ”vargen kommer” och det kan inte alltid vara sant för då skulle vi inte ha någon handel alls längre. Med det sagt måste man nog ändå säga att just nu, till skillnad från tidigare, är det nog sant att protektionismen ökar, säger han.
Det är viktigt att skilja på protektionism och handelshinder, betonar Henrik Isakson. Åtgärder baserade på säkerhetspolitik, som att vissa stater eller företag inte längre får investera i Sverige, klimattullar som ska möjliggöra klimatomställningen, eller en strävan efter mer jämlika villkor med kinesiska aktörer, är inte nödvändigtvis protektionism.
– Dock kan effekten av allt detta innebära att det blir svårare att handla med omvärlden. Även om flera av dessa åtgärder behöver genomföras, är risken överhängande att det blir svårare att handla framöver. Det riskerar att spåra ur, säger han.
Oroväckande vaccinnationalism – ”Ryggmärgsreflex”
Året inleddes med glädje över covid-vaccinens entré i sprutor och armar, men övergick omgående till vaccinnationalism. I januari skrev Susanna Zeko, generalsekreterare på Internationella Handelskammaren Sverige, i Svenska Dagbladet att EU:s agerande kring vaccinleveranserna riskerar öppna en ond spiral av protektionism.
– Vi såg en ryggmärgsreflex från många beslutsfattare i pandemins inledning att stänga gränser och införa exportrestriktioner. Det fanns en utbredd tro att bristen på skyddsutrustning och medicinska förnödenheter berodde på de globala värdekedjornas misslyckande. Men problemen som uppstod berodde på politiska beslut, att gränser stängdes och att exportrestriktioner infördes som skadade värdekedjorna. Dessutom uppstod problem inte bara i globala värdekedjor, utan även i regionala, säger Susanna Zeko.
Det bästa sättet att hantera problematiken är inte att flytta hem värdekedjor, utan att diversifiera dem ytterligare och öka motståndskraften mot risker, menar hon.
Forskare: Protektionism på elmarknaden inget nytt
Om året inleddes med vaccinnationalism avslutas det med elprotektionism. Nyligen blossade ett elbråk upp mellan Norge och Sverige efter att Svenska kraftnät begärt att få strypa eltillförseln till grannländerna från och med starten på nästa år. EU-regler gör gällande att 70 procent av den svenska elen ska kunna överföras såväl inom Sverige som till grannländerna, men myndigheten säger sig basera sitt beslut på det svenska elsystemets driftsäkerhet. Norska Statnett svarade med att strypa elkapaciteten från södra Norge till Västsverige.
Protektionism på elmarknaden har funnits länge, men den har blivit tydligare under vinterns konflikt, enligt Mats A Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola och expert på elmarknaden.
– På den nordiska elmarknaden är protektionism inget nytt. Vi har fyra systemoperatörer, där Svenska Kraftnät är en och Statnett i Norge är en, och dessa får instruktioner från regeringarna. Den norska instruktionen har varit att se till norsk nytta, medan för den svenska har den handlat om att den ska agera för nordisk nytta. Däremot ser vi en växande idé även i Sverige om att det är svenska kunder som betalar och därför bör man fokusera på dem först, säger Mats A Nilsson.
”Får direkta konsekvenser för svenska priser”
Han anser att Norges agerande är olagligt och varnar för att utvecklingen kan leda till kraftigt höjda elpriser.
– När norrmännen drar ned får det direkta konsekvenser för svenska priser och därmed svenska konsumenter och företag. Det rör sig inte om småsummor utan handlar snart om hundratals miljoner, kanske miljarder, kronor.
En annan risk är att företag väljer bort att förlägga anläggningar på svensk mark.
– Alla företag vill ha stabila förhållanden och då finns det säkrare ställen än Sverige att investera i. I Finland garanteras att systemoperatören inte otillbörligt påverkar marknaden och då blir det säkert, stabilt och långsiktigt på ett sätt som Svenska kraftnät inte tycks kunna garantera. Alla de stora investeringar som pågår i norra Sverige, som Hybrit och H2 Green Steele, blir givetvis nervösa när de ser detta, säger Mats A Nilsson.
Hur kan den här typen av bråk och protektionism undvikas?
– Det man borde ha gjort för längesen är att ha en nordisk systemoperatör istället för nationella. En operatör som ser till nordisk nytta och inte till svenskar, danskar eller finländare. Då skulle vi slippa det här bråket. För svensk del här och nu måste Svenska kraftnät göras om. Det är en konstig blandning av myndighet, systemoperatör och affärsnätverk som har fungerat ganska dåligt sen begynnelsen.
Kritiken: Frihandel skadar miljön
Sverige är ett land som traditionellt sett inte präglas av protektionistisk politik, utan snarare av frihandelsoptimism. Såväl politiker som arbetsmarknadens parter betonar regelbundet frihandelns betydelse för ett litet exportberoende land. En undersökning från Svenskt Näringsliv från förra året bekräftar bilden: 75 procent anser att handel och affärsförbindelser mellan Sverige och andra länder gör mer nytta än skada för Sverige.
Förvisso svarade varannan av de tillfrågade att de har ingen eller dålig kännedom om begreppet ”frihandel”, men resultatet visar också att ju mer kännedom om begreppet, desto mer positiva är personer till frihandel.
Få svenskar förespråkar protektionism, men desto fler ifrågasätter global handel utifrån miljöhänsyn. Svenskt Näringslivs undersökning visar att en dryg tredjedel anser att handel är en lösning på miljöproblemen, men lika många menar att det är en orsak till problemen.
– Även frihandelsvänner menar att handel är dåligt för miljön och pekar på transporterna. Men man kan inte enbart fokusera på det, utan måste se på livscykelanalysen för varan, från början till slut. Då är transporten ofta en väldigt liten del och dess miljöavtryck begränsat. Ofta är miljöavtrycket större när du åker till affären och handlar varan än själva transporten, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.
”Allvarligt att vi ser dessa växande barriärer”
När det gäller tjänstehandeln är klimatavtrycket begränsat. Enligt Kommerskollegium består en tredjedel av Sveriges utrikeshandel av tjänster och digitaliseringen medför att tjänstehandeln växer kraftigt över hela världen.
För telekomjätten Ericsson, som finns på 180 marknader i världen och har mindre än en procent av sin försäljning i Sverige, är öppna globala marknader avgörande. Men Ulf Pehrsson, Vice President Government & Industry Relations på Ericsson, oroas över växande protektionism i form av krav på dataskydd och åtgärder som begränsar digitaliseringen.
– Digital ekonomi och öppna marknader är inte en branschfråga utan en innovationsplattform för hela samhället. Hinder som bromsar flödet påverkar därför hela innovationsklimatet i världen negativt och ger mindre produktivitet, vilket är dåligt för konsumenter och företag. Det är allvarligt att vi ser dessa växande barriärer, sa han nyligen under ett SNS-seminarium.
Positiva tecken framöver – ”Pågår flera initiativ”
Pandemin har eskalerat utvecklingen mot mer protektionism och har påverkat den svenska exporten negativt. EU, USA och Kina genomför satsningar för att bli mer självförsörjande och i flera delar av världen är budskapet tydligt: produktion ska flyttas hem.
Det menar Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen.
– Det är något vi såg tendenser till redan innan pandemin som nu förstärkts. EU upplever ett ökat behov av att kunna hantera ett allt mer aggressivt Kina som inte spelar enligt samma regler, i synnerhet utan ett USA som inte längre kan ses som en garant för det multilaterala handelssystemet. Brutna globala leverantörskedjor har eskalerat utvecklingen mot att vilja bli mer självförsörjande.
Han fortsätter:
– Men de globala värdekedjorna har också varit väldigt resillienta under pandemin. Flera värdekedjor har brutits, men företag har också lagt om. Många av de företag som klarade sig bäst var de som hade en mångfald av produktionslokaliseringar, och kunde växla upp där det inte var nedstängningar.
”Riskerna med protektionism blir tydligare när de kommer så nära vår hälsa”
Trots protektionistiska tendenser ser Joel Jonsson även positiva tecken framöver.
– Samtidigt pågår det flera initiativ för att skapa bättre förutsättningar för internationell handel. Vi i EU samarbetar exempelvis med USA i Trade and Technology Council om hur vi kan bygga en positiv transatlantisk handelsagenda. Jag tror att det finns stora möjligheter och det är viktigt att skilja på politiken och företagen.
Susanna Zeko, generalsekreterare på Internationella Handelskammaren Sverige, instämmer i att utvecklingen går åt rätt håll på flera områden. Vaccinnationalismen kan paradoxalt nog resultera i öppnare marknader i framtiden.
– Pandemin har skapat en förståelse för hur viktig öppenhet är och att vi kan handla med varandra. Jag tänker inte minst på framställningen av vaccin där man genom att dela forskning öppet snabbt kunde nå framsteg. Riskerna med protektionism blir tydligare när de kommer så nära vår hälsa, säger hon.
SNS: Ökad protektionism - vilka är trenderna och hur påverkas den digitala ekonomin?
Svenskt Näringsliv: Så tycker svenskarna om frihandel
DN: Eskalerande nordiskt elbråk – kan påverka var ny batterifabrik hamnar
