DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Sverige har högst skattetryck i Norden – nu laddar Danmark för fler sänkningar
Sverige har världens näst högsta marginalskatter. I vårt grannland Danmark, som redan idag har lägre marginalskatter än Sverige, driver samtliga borgerliga partier på för ännu lägre skatter.
Det är Socialdemokraterna som styr Danmark. Det är det första man ska ha klart för sig. Det andra är att den danska regeringen möts av en solid borgerlig skatteoffensiv för att höja gränsen för när den danska så kallade ”toppskatten” drabbar de danska inkomsttagarna.
Toppskatten är en skatt som idag omfattar inkomster som ligger över gränsen 592 000 danska kronor, det vill säga drygt 49 000 kronor i månaden (omkring 67 500 svenska kronor i månaden).
Konservative, Radikale Venstre, Liberal Alliance och Nye Borgerlige har sedan tidigare drivit reformen att gränsen ska höjas. Men i höstas anslöt sig även det största borgerliga partiet – Venstre – vilket har ökat trycket på den danska regeringen ytterligare.
De borgerliga partierna är överens om att den högsta skattegränsen bör höjas till cirka 660 000 danska kronor.
– Om toppskattegränsen höjs till cirka 660 000 danska kronor kommer ytterligare runt 100 000 danskar att slippa betala toppskatten. Om det inte sker måste cirka 450 000 danskar betala den nästa år, vilket motsvarar 9 procent av skattebetalarna, säger Jacob Bræstrup som är skattepolitisk chef på Dansk Industri, DI, motsvarigheten till Svenskt Näringsliv i Danmark.
Förslagen är positiva eftersom det leder till att det blir mer attraktivt att arbeta, menar Jacob Bræstrup.
– Det är bra för företagen och därmed bra för Danmark. DI bedömer att den föreslagna höjningen av gränsen leder till ett ökat arbetsutbud på cirka 2 500 personer, säger han.
Men han önskar att gränsen slopas helt:
– Vi på DI anser att toppskatten helt bör avskaffas så att den övre marginalskatten sjunker från 56,5 procent till 42,7 procent. Det kan ske både genom att sänka toppskattesatsen eller genom att höja toppskattegränsen. Båda vägarna är bra.
Höga svenska skatter
Det går inte att rakt av jämföra det danska skattesystemet med det svenska. Men redan idag har alltså Danmark en marginalskatt på 56,5 procent jämfört med Sveriges som ligger på 66 procent, med hänsyn tagen till arbetsgivaravgiften. Det gör att Sverige ligger i den absoluta världstoppen, bara slaget av Belgien. Genomsnittet för OECD är 46 procent (se tabell nedan).
Förutom arbetsgivaravgiften betalar man i Sverige bara kommunalskatt eller lägre på inkomster på upp till 537 200 kronor (2021). Hur stor skatten blir avgörs av jobbskatteavdrag och grundavdrag. Till exempel betalar man 48,6 procent inklusive arbetsgivaravgifter på inkomster över 384 700 kronor.
Över en årlig lön på 537 200 kronor så betalar svenskarna också statlig inkomstskatt på 20 procent och över 644 500 kronor hamnar man på den högsta marginalskatten på 66 procent på grund av avtrappningen av jobbskatteavdraget. (Läs mer på Ekonomifakta)
I Danmark betalar de som har en inkomst lägre än 51 000 danska kronor om året enbart ett arbetsmarknadsbidrag på 8 procent. På inkomstnivåer över det omfattas de danska inkomsttagarna också av den så kallade bottenskatten, vilket höjer marginalskatten till 19,1 procent. Nästa stora hopp är när kommunal- (och kyrkoskatt som är frivillig som i Sverige) kickar in. Det sker vid 57 000 danska kronor. Det är då marginalskatten hamnar på 42,7 procent. Över 592 000 danska kronor i lön blir marginalskatten alltså 56,5 procent.
”Parterna är överens om att driva förslaget i förhandlingarna om ett slags tillväxtpaket”.
I Danmark betalar de som har en inkomst lägre än 51 000 danska kronor om året enbart ett arbetsmarknadsbidrag på 8 procent. På inkomstnivåer över det omfattas de danska inkomsttagarna också av den så kallade bottenskatten, vilket höjer marginalskatten till 19,1 procent. Nästa stora hopp är när kommunal- (och kyrkoskatt som är frivillig som i Sverige) kickar in. Det sker vid 57 000 danska kronor. Det är då marginalskatten hamnar på 42,7 procent. Över 592 000 danska kronor i lön blir marginalskatten alltså 56,5 procent.
Trots de borgerliga partiernas gemensamma agenda finns ingen politisk majoritet i Folketinget för att höja gränsen för när toppskatten ska betalas.
– Parterna är överens om att driva förslaget i förhandlingarna om ett slags tillväxtpaket, som initierades i september av regeringen. Den ursprungligen ambition var att färdigställa allt före årsskiftet. Nu fortsätter förhandlingarna efter nyår, säger Jacob Bræstrup.
Stor dansk skattereform sänkte marginalskatten
2010 genomfördes en stor skattereform i Danmark då den så kallade mellanskatten avskaffades. Därmed sjönk den övre marginalskatten från cirka 63 procent till 56 procent. Ändå menar Jacob Bræstrup att den danska marginalskatten är relativt hög:
– Den högsta marginalskatten är fortfarande relativt hög i ett internationellt sammanhang, precis som toppskattegränserna är relativt låga jämfört med medianlönen i Danmark, vilket betyder att relativt många heltidsanställda berörs av den, säger Jacob Bræstrup.
Varför har Danmark legat lägre än Sverige historiskt?
– Det är svårt att bedöma. En del kan hänga ihop med att delar av den svenska marginalskatten är ”gömd” i arbetsgivaravgifterna, medan det i Danmark är tydligt vad marginalskatten är.
Samtidigt påpekar Jacob Bræstrup att den danska regeringen nyligen träffade ett avtal om förtidspension som bland annat finansieras genom att företagens avdrag för löner över sju miljoner danska kronor togs bort.
– Detta kommer att innebära att marginalskatten på löner över sju miljoner kronor ökar från 56 procent till 65,7 procent.
Har det funnits en politisk acceptans i Danmark för de gynnsamma effekter som lägre marginalskatter leder till?
– Både ja och nej. Inom högern råder det ingen tvekan om de positiva effekterna på arbetsutbudet samtidigt som man menar att en lägre toppskatt har negativa effekter på jämlikheten, säger Jacob Bræstrup.
Längst ut på vänsterkanten är partierna desto mer bekymrade över vad de menar är en negativ effekt på jämlikheten och inom socialdemokratin är man mer pragmatisk:
– Mittenpartierna, till exempel Socialdemokraterna, ifrågasätter ibland effekten på arbetsutbudet, men när de ingår politiska överenskommelser, som till exempel leder till att färre betalar toppskatt, inser partiet de positiva effekterna.
Hur har de lägre marginalskatterna gynnat Danmark?
– Det är tydligt att den lägre marginalskatten har bidragit till att öka arbetsutbudet, särskilt bland högavlönade och högutbildade. Det har också försvagat incitamentet att lämna landet för att betala en lägre skatt utomlands, Jacob Bræstrup.
”Det är viktigt att regeringen inser att våra inkomstskatter är för höga.”
I Sverige försvann värnskatten för några år sedan tack vare januariavtalet mellan regeringspartierna och Liberalerna och Centerpartiet. Värnskatten var en skatt på högre inkomster som som drevs igenom 1995 i syfte att sanera de offentliga finanserna efter finanskrisen åren innan. Men sedan den försvann har diskussionen om marginalskatter stannat av:
– Det var bra att värnskatten togs bort. Men vi ligger ändå i princip på samma nivåer som vi gjorde för 20 år sedan. Det beror på att kommunskatterna har ökat en del och att vi fick avtrappningen av jobbskatteavdraget 2016, säger Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
Han vill att avtrappningen av jobbskatteavdraget från 2016 skrotas. Förändringen fick effekten att marginalskatten höjdes på månadslöner över cirka 54 000 kronor. Vidare måste den statliga inkomstskattesatsen komma ner med minst 10 procentenheter. Med dessa förändringar skulle Sverige närma sig Danmarks 56,5 procent i marginalskatt.
– Det går inte att vila på lagrarna bara för att värnskatten försvann. Det är viktigt att regeringen inser att våra inkomstskatter är för höga, säger Fredrik Carlgren.
