DEBATTEN OM FRISKOLORNA
Fryshuset kan tvingas stänga om Ekströms plan går i lås
Fryshuset är synonymt med att jobba med ungdomar och utanförskap. Nu varnar vd:n Johan Oljeqvist för att utbildningsministerns planer på att stoppa vinstdrivande skolor även hotar Fryshuset – trots att det är en ideell stiftelse. ”Hundra procent säker på att vi tvingas stänga våra skolor”, säger han.
Det har skrivits hyllmeter om Fryshusets alla projekt under åren. För även om verksamheterna är till för alla ungdomar så är det stiftelsens sociala engagemang som ofta röner stor uppmärksamhet.
När skinnskallar skrämde stockholmare i början av nittiotalet hade Fryshuset modet att bjuda in dem för att ge dem en tillhörighet och därmed bryta det destruktiva livet.
Fryshuset har också tagit sig an hedersvåldet i projektet Elektra och skapat jobb för ungdomar i Järvaområdet, ett samlingsnamn för en del av norra Stockholm med många utanförskapsområden som Rinkeby, Tensta, Kista, Husby och Akalla.
Här handlar det om ungdomar som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Tack vare Fryshusets kontakter på Jobbtorget lotsar man unga vuxna till rätt handläggare som sedan kan vägleda till ett konkret jobbförslag. I projektet knyts kommun, unga vuxna och näringsliv samman.
– Ungdomarna har ofta inte kvar förtroendet för samhället. Men vi kan jobba med relationsskapande metoder. Vi kan ofta göra mer än vad en kommun kan göra just för att de unga inte ser oss som representanter för det offentliga de inte har förtroende för, säger Johan Oljeqvist.
”Om de unga får göra det de brinner för och de vuxna hakar på är en positiv förändring möjlig”
Året är 1984, och en redan vid den tiden omtalad entreprenör, Anders Carlberg, får en idé. Varför inte göra om ett slitet fryslager i Danvikstull till baskethall? Stockholm led redan då av en kronisk brist på idrottshallar. Anders Carlberg byggde således om fryslagret och lite senare adderades 50 replokaler för att stilla Stockholmsungdomarnas outsinliga behov av replokaler samt en omtalad scatepark.
Tillsammans med den tidens Stockholmsungdomar hade Anders Carlberg alltså på kort tid lagt grunden för några av de verksamhetsområden som fortfarande i högsta grad är synonyma med Fryshuset – idrott, musik och scate.
Gemensamt för projekten var en önskan om att vara till för de unga.
– Om de unga får göra det de brinner för och de vuxna hakar på är en positiv förändring möjlig. Och då inkluderar vi särskilt de unga som knappt tror på sig själva, säger Johan Oljeqvist.
– Idag har vi 60 olika verksamheter med den värdegrunden – utgångspunkten är att hitta drivet hos varje ungdom, hos varje individ.
En ny skola växer fram
I samband med friskolereformen i början av nittiotalet skapades snabbt nya möjligheter för skolentreprenörer att starta eget. Aktiebolag och ideella alternativ gav föräldrar större valfrihet. Här såg också Anders Carlberg att Fryshuset hade ett tomrum att fylla.
– Vi byggde vår pedagogik och skolmodell på närvarande vuxna och intressen och den passion som unga har. Så arbetar vi fortfarande, säger Johan Oljeqvist.
Han berättar att man hade märkt att ungdomarna som var på Fryshuset på fritiden höll sig kvar även på dagtid då de egentligen skulle gå i skolan. Ungdomarna kände att skolan inte var för dem, berättade de för Fryshuset-personalen, vilket blev en viktig inspiration för skolverksamheten när den byggdes upp.
Idag driver Fryshuset tre grundskolor: Ett gymnasium, en folkhögskola och en yrkeshögskola. Ungdomarna kan ”tas om hand” av Fryshuset från tidiga morgon till sent på kvällen eftersom skola och fritidsverksamheter är samordnade på samma plats. Det gör också, menar Johan Oljeqvist, att man kan ordna sociala verksamheter för ungdomar både när de mår som bäst och sämst.
– Det finns mig veterligen ingen annanstans i världen där man jobbar så brett kring unga i den skala som vi. Vi får kunskap kring hela deras livssituation, och har skapat en kultur där de unga säger att de kan vara sig själva. Det här är deras plats, säger Johan Oljeqvist.
Den breda verksamheten gör också att Fryshusets anställda snabbt kan se och fånga upp trender och strukturella behov i samhället. Ett exempel är när ensamkommande flyktingar började komma till Sverige i högre grad 2010-2011. Fryshusets personal såg ungdomarna när de rörde sig på T-centralen i centrala Stockholm eller när de dök upp i sociala verksamheter anordnade av Fryshuset.
– Det gjorde att vi kunde ringa varningsklockan tidigt och kommunicera det till kommunen. Vi kunde också dra igång vår egen fritidsverksamhet för att ta hand om de ensamkommande flyktingarna snabbt. Vi hade varit igång i fyra år innan kommunen startade sin egen verksamhet, säger Johan Oljeqvist.
Anna Ekström kritiserar friskolor
Det är presskonferens hösten 2021 och utbildningsminister Anna Ekström (S) har bestämt sig för att ännu en gång gå till angrepp mot friskolorna. Ända sedan 2014 då Socialdemokraterna återtog regeringsmakten efter de åtta Alliansåren har kritiken mot vinster i välfärden gått i vågor.
2016-2017 var det utredaren Illmar Reepalu som fick i uppdrag att på ett kreativt sätt räkna ut en vinstbegränsning och vid andra tillfällen har det mest handlat om tomma hot eller att presentera andra begränsningar av valfrihetsreformen (till exempel ändringar av kösystemet).
I höstas trummade Socialdemokraterna igång igen, en tidig start på valrörelsen. Under presskonferensen i höstas klargjorde Anna Ekström att det skulle bli slut på vinstjakten och att kommuner ska få rätten att sänka friskolors ersättning till fördel för de kommunala skolorna. Ministern hänvisade till beräkningar där skolpengen förväntas sänkas med runt 8,5 procent.
– De som får betala priset är barn som går i kommunala skolor. En del av de pengar som borde gå till deras skola, deras undervisning och deras elevhälsa, går i stället till skolkoncernernas vinster, sade hon och har sedan dess upprepat kritiken mot friskolor och löftena att sänka skolpengen.
Udden är alltså riktad mot aktiebolag med vinstintresse, för allt som oftast talar man samtidigt om att valfriheten ska värnas och att ideella friskolor är ett önskemål.
”Vi gör ingen vinst på skolor”
Johan Oljeqvist driver ideella skolor. Fryshuset har inget vinstintresse och kan inte göra vinst.
– Vi gör ingen vinst på skolor – allt går tillbaka till skolverksamheten – för vår modell och framgång bygger på att vi har en högre vuxennärvaro och ett större utbud. Våra utbildningar är dyra att driva, säger han.
Att jobba med musik och idrott kräver stora ytor och likt andra ideella friskolor jobbar Fryshuset hårt med att också nå målgrupper som inte känner att de hör hemma i andra skolor, menar Johan Oljeqvist.
– Värdegrundsdrivna skolor som säger att skolpengen räcker för allt de ska göra finns inte. Eftersom vi har oändliga ambitioner för våra unga så kommer vi att lägga alla våra pengar där. Om skolpengen skulle sänkas så innebär det slutet för vår skolsatsning, säger han.
Fryshuset som helhet lever på bidrag och gåvor från näringslivet, tjänsteförsäljning och upphandlingar (som trygghetsvärdar) samt skolpengen som i idag står för 40 procent av intäkterna.
Johan Oljeqvist menar att skolpengen har minskat under en tioårsperiod om man slår ut det på antalet elever i skolan (i förhållande till inflation), vilket har lett till att skolor ofta tvingas leva med osthyvelprincipen. Att driva vidare verksamheten men den föreslagna minskningen av skolpengen på 8,5 procent är inte möjligt:
– Om politikerna skär på den relativa minskning som redan har skett kan vi inte med vår värdegrund bedriva den skola som vi gör. Jag är hundra procent säker på att vi stänger våra skolor då, säger han.
Debatten skymmer sikten
Johan Oljeqvist är också kritisk mot den ofta onyanserade debatten om vinster i välfärden som förs, som tar fokus från mer betydelsefulla skolfrågor. Mångfald betyder, menar han, att man har flera skolor med olika värdegrund att välja bland:
– Vi bedriver vår skola med vår värdegrund och vi vet att det är unikt. Vi vet att många elever kommer hit av den anledningen. Försvinner vi så försvinner det. Urvalet blir sämre.
Vad är dina åsikter om vinstuttag?
– Jag tycker naturligtvis att vartenda öre ska gå till verksamheten. Men är det bättre med privat eller offentlig skola? Då måste man titta på hur mycket av skolpengen som verkligen går till elevernas utbildning.
Johan Oljeqvist menar att ett vinstuttag inte betyder att friskolor är sämre på att allokera resurser till eleverna än de kommunala skolorna som ofta belastas av olika kommunala internkostnader. Det viktiga är att man som skolentreprenör brinner för att göra en förändring, slår han fast, och säger att han ofta ser det drivet även i skolor som drivs både i kommunal- och aktiebolagsform.
Johan Oljeqvist tycker att frågor som betygssystemet och läroplanen måste diskuteras mer än frågan om vinstuttag:
– Frågan om vinster i välfärden tar viktigt fokus från det reformbehov som skolan har. Det tycker jag är allvarligt, säger han.
Fokus på lokalt trygghetsarbete genom unga sommarjobbare i Järva
