DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Kammarrättspresidenten: ”Rättssäkerheten fungerar”

Kritiken har haglat efter att en domare fick jobb på Skatteverket och ett 40-tal domar underkänts. Drygt 60 procent av advokater i skattemål anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. ”Att vissa advokater i skattemål inte har förtroende för domstolarna är olyckligt”, säger Stefan Holgersson, kammarrättspresident, till TN.

Stefan Holgersson, kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, och talesperson för rättssäkerhetsfrågor i förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen, bemöter kritiken från advokater, företagare och experter om att rättssäkerheten i skattemål är hotad.

Hur ser du på jäv-beslutet (Luciadagen) där kammarrätten markerar mot förvaltningsrätten för att en domare haft nära koppling till Skatteverket? Hur påverkas förtroendet för rättssystemet när ett 40-tal domar nu måste tas om?

– Det är mycket olyckligt och ovanligt att mål behöver tas om på grund av att det förekommit jäv i underinstansen. Den omständigheten att kammarrätten undanröjt domarna i de aktuella fallen på grund av jäv visar att domstolarna tar denna fråga på mycket stort allvar och att rättssäkerheten fungerar.

Det finns ju ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen från 2020, där man också markerar mot jäv. Har förvaltningsrätten inte lyssnat? Finns det risk att liknande situationer uppstår igen?

– Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2020 ref. 16 avser en delvis annan situation än den som kammarrätten prövat i ovanstående mål. Det är som nämnts mycket ovanligt att domar undanröjs på grund av jäv, men det går inte helt att utesluta att detta kan hända igen, exempelvis i andra situationer än de som nu prövats. Synen på vad som är jäv har utvecklats under senare år inte minst på grund av Europarättens inflytande. Enkelt uttryckt kan man säga att fler situationer än tidigare nu bedöms som jäv. Kammarrättens dom är ett exempel på att nätet gjorts mer finmaskigt.

Hur ser du på att så många advokater i skattemål (drygt 60 procent) upplever att förvaltningsdomstolarna är partiska?

– Att medborgarna har förtroende för domarens opartiskhet är grundläggande i ett rättssamhälle. Objektivitet är en stark ledstjärna i den dömande verksamheten. Enligt Förtroendebarometern för 2021 är Sveriges domstolar en av de samhällsinstitutioner som åtnjuter högst förtroende i Sverige, och förtroendet har ökat under senare år. År 2018 har 60 procent svarat att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för domstolarna och år 2021 uppgår samma andel till 65 procent.

Men advokaternas kritik om partiskhet i domstolarna kvarstår?

– Att vissa advokater i skattemål inte har samma förtroende för domstolarna är olyckligt. Beträffande påståendet att domstolen är partisk och regelmässigt dömer i enlighet med Skatteverkets uppfattning kan konstateras att andelen domar som ändras i Kammarrätten i Stockholm hittills i år uppgår till 14,1 procent avseende kammarrättens samtliga måltyper utom migrationsmål och förtursmål. Ändringsfrekvensen i skattemålen är i samma domstol 16,6 procent i år, och har under åren 2012-2020 legat på mellan 14 och 30 procent.

– Kammarrätten har alltså en högre ändringsfrekvens i skattemål än i andra måltyper. Detta beror säkert till en del på att skattemålen ofta är komplexa.

Hur ser du på kritiken om att domstolar inte utreder tillräckligt och kan bli bättre på att motivera sina avgöranden? Företagare förstår ofta inte vad beslut grundar sig på.

– Domstolen har ansvar för att tillräcklig utredning finns för att ett mål ska kunna avgöras. Det ansvaret sträcker sig olika långt i olika typer av mål. I mål med flera parter måste processledning och annan utredningsverksamhet bedrivas med stor försiktighet för att domstolens objektivitet inte ska ifrågasättas.

– Domstolarna arbetar kontinuerligt med att skriva klara och tydliga domskäl och det läggs mycket arbete på detta i det enskilda målet.

Finns det åtgärder för att förbättra situationen? I så fall vad?

– Förvaltningsdomstolarna har under 2019 i samarbete med Sveriges advokatsamfund och Skatteverket tagit fram rapporten ”Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål” i syfte att bidra till en förbättrad skatteprocess för såväl parter som domstolar. Den rapporten används i kammarrättens handläggning av skattemålen. Det är möjligt att dialogen kring berörda aktörers förväntningar på varandra kan behöva diskuteras ytterligare.

En skattejurist som arbetat på Skatteverket säger till TN; "Jag har faktiskt aldrig läst en dom som är felaktig med följden att den enskilde ändå får rätt mot Skatteverket. Ledamöterna i domstolen utgår hela tiden från att Skatteverket har rätt. Alla domar är inte dåliga, men det är för många där rättssäkerheten är eftersatt eller närmast obefintlig". Kommentar?

– De av kammarrätten nu undanröjda domarna är en god illustration för att rättssäkerheten fungerat och att påståendet är gripet ur luften.

Kan ni förstå att företagare upplever att de börjar i uppförsbacke när de processar mot Skatteverket i domstolen?

– Det är lätt att föreställa sig att många mindre företagare känner att de är i ett kunskapsmässigt underläge i en domstolsprocess. Även om domstolen gör vad den ska för att ge ett gott bemötande, en god materiell processledning och att företagaren har möjlighet att lägga fram sin sak kan detta inte helt utjämna spelplanen. Det är därför många företagare väljer att anlita ett ombud. Ett skickligt ombud och en god processledning av domstolen kan vara av stor betydelse för företagarens upplevelse.

Hur allvarligt är det att advokater och företagare upplever att rättssäkerheten i domstolarna inte fungerar? Är det inte en grundbult i ett civiliserat samhälle?

– Återigen. Att vissa advokater i skattemål inte har förtroende för domstolarna är olyckligt. Objektivitet är en stark ledstjärna i den dömande verksamheten.