DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN
Så kör Skatteverket över företagare – ”Rättssäkerheten är eftersatt”
Tidigare Skatteverkschefen Mats Brockert menar att rättssäkerheten är hotad i skattemål. "Ledamöterna i domstolen utgår hela tiden från att Skatteverket har rätt. Alla domar är inte dåliga, men det är för många där rättssäkerheten är eftersatt eller närmast obefintlig”, säger han till TN.
I går berättade TN om Advokatsamfundets kritik mot partiska domstolar i skattemål och om jäviga domare med nära koppling till Skatteverket. Nu ansluter sig flera skattejurister till kritiken:
Skattekonsulten Mats Brockert, Srf konsulterna, som själv har ett förflutet på Skatteverket, har gått igenom ett stort antal domar i skattemål från förvaltnings- och kammarrätten och även hjälpt företagare och privatpersoner att försöka få rätt mot myndigheten.
Gång på gång stöter han på beslut från Skatteverket, som han menar är felaktiga, men som Skatteverket ändå vinner när besluten prövas i domstol.
– Jag har faktiskt aldrig läst en dom som är felaktig med följden att den enskilde ändå får rätt mot Skatteverket. Det förekommer inte. Ledamöterna i domstolen utgår hela tiden från att Skatteverket har rätt. Alla domar är inte dåliga, men det är för många där rättssäkerheten är eftersatt eller närmast obefintlig, säger Mats Brockert.
Först i de enstaka fall då målen når Högsta förvaltningsdomstolen kan företagaren vara säker på en rättssäker prövning, menar han.
"Inte ens när Skatteverkets argument är helt absurda och närmast löjeväckande reagerar man"
Domstolarna har som uppgift att döma i många olika typer av mål, och har därför inte tillräckliga kunskaper i komplicerade skattemål. Mats Brockert anser vidare att domstolarna lider av en felaktig föreställning om att Skatteverket alltid agerar objektivt och gör rätt.
– Inte ens när Skatteverkets argument är helt absurda och närmast löjeväckande reagerar man, säger han.
Det förekommer till och med att ledamöterna hänvisar till domar från Högsta förvaltningsdomstolen som går emot det beslut som de själva har fattat, enligt Mats Brockert.
Han nämner ett exempel då en företagare, en legitimerad psykolog, begärde avdrag för utbildningskostnader för att bli specialist i klinisk psykologi. Men Skatteverket nekade avdrag och lade på ett skattetillägg fullt ut. När domstolen fattade sitt beslut hänvisade man i domen till flera tidigare fall från Högsta förvaltningsdomstolen, men problemet var att i samtliga dessa domar medgavs avdrag för den skattskyldige.
I en av de hänvisade domarna slår till exempel Högsta förvaltningsdomstolen fast att en utbildning, som en redovisningskonsult hade genomgått, hade ett klart samband med hennes verksamhet:
”Det är vidare ostridigt att utbildningen varit till nytta för verksamheten. Med hänsyn till detta och då utbildningen inte till någon del kan anses utgöra en personlig levnadskostnad för henne har hon rätt till avdrag för utgifterna för utbildningen. Skatteverkets överklagande ska därför avslås.” (Här är en av domarna som man hänvisar till).
Alltså, menar Mats Brockert, att denna dom ger psykologen rätt. Hon borde ha beviljas avdrag för sina utbildningskostnader:
– I alla domar som man hänvisar till tillstyrker man att den enskilde har fått rätt. Då blir min slutsats att domarna inte har läst domarna. Utan närmare granskning går de på Skatteverkets linje, säger Mats Brockert.
Jäv förekommer
TN skrev, i en tidigare artikel om rättssäkerheten i skattemål, om en domare som var på jobbintervju hos Skatteverket mitt under handläggningen av ett antal skattemål. Sex dagar efter att ha dömt till Skatteverkets favör fick hon chefstjänsten på myndigheten. Kammarrätten underkände därför en rad domar där företagare körts över på grund av jäv.
Mats Brockert vittnar också om ett tidigare fall där en domare i kammarrätten fått anställning på Skatteverket men trots det satt med i rätten och dömde i ett skattemål. Målet gällde falska fakturor och Högsta förvaltningsdomstolen ändrade senare kammarrättens dom och slog fast att det var en jäv-situation.
Skatteverket argumenterar i Högsta förvaltningsdomstolen för att det inte handlar om en jäv-situation:
”När domen meddelades var hon inte föremål för något ansöknings- eller prövningsförfarande. Den kommande anställningen hos Skatteverket var beslutad och hennes sökta tjänstledighet beviljad. Hon var således oberoende i förhållande till parter och arbetsgivare.” (Läs domen)
Mats Brockert är kritisk:
”Det är svårt att förstå att det inte för alla inblandade framstod som självklart att det var olämpligt att låta en person som fått en hög anställning på Skatteverkets rättsavdelning att delta i det slutliga avgörandet i ett mål där Skatteverket var en av de tvistande parterna”, skriver han i en artikel i Tidningen Konsulten.
"I början blev jag arg. Därefter kom en period då jag inte kunde göra annat än skratta åt problemet.”
Trots dessa fall – och hans mångåriga bataljer med Skatteverket – säger Mats Brockert att han inte längre orkar bli upprörd när han läser vad han bedömer som helt felaktiga domar.
– I början blev jag arg. Därefter kom en period då jag inte kunde göra annat än skratta åt problemet. Men skrattet har numera övergått till sorg. Det är ju faktiskt enskilda människor som drabbas. Det är också sorgligt att inse att problemet i grunden sitter djupt rotat i väggarna och inte i de enskilda ledamöterna, säger han.
Specialiserade domstolar?
Även Advokatsamfundet har riktat kritik mot förvaltningsrättens och kammarrättens hantering av skattemål. Mats Brockert menar att även här behöver kompetensen höjas; ett förslag är att regeringen inför specialistdomstolar eftersom ärendena är så komplicerade.
– Det räcker inte med att döma ett momsmål eller två om året. Det tar två-tre år att bara lära sig grunderna. Kan domstolarna inte området tillräckligt bra, då lutar de sig automatiskt mot den som är starkast, det vill säga Skatteverket, säger Mats Brockert som vittnar om att domstolen ofta inte ens bryr sig om att bemöta de argument som motparten har. Det kan därför upplevas som helt meningslöst att hänvisa till förarbetsuttalanden och domar från Högsta förvaltningsdomstolen.
Mats Brockerts kritik riktas också mot Skatteverkets handläggare, som han menar saknar tillräcklig utbildning i dessa komplicerade ämnen. Han menar att det borde finnas ett slags stödfunktion där rättsavdelningen på Skatteverket hjälper handläggarna, som driver målen, så att de får rätt vägledning.
Skatteverket har visserligen en rättslig vägledning som myndigheten ska följa, men problemet är att den bristande kompetensen hos handläggarna gör att de inte kan ta till sig den. Det förekommer även fall då de ignorerar den, menar Mats Brockert.
Han anser att mycket skulle vara vunnet om handläggarna på Skatteverket använder den rättsliga vägledningen, men även den har brister, anser Katarina Bartels, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.
I en kartläggning visar Svenskt Näringsliv att vägledningen inte fullt ut följer objektivitetsprincipen som innebär att myndigheterna är skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt.
– Det är bra med den rättsliga vägledningen. Det är bra att Skatteverket säger vad de tycker i rättsliga frågor, men de är inte tillräckligt transparenta i de osäkra skattefrågorna. I kammarrätten finns avgöranden som talar för Skatteverkets uppfattning, men även mot. Det måste redovisas, säger Katarina Bartels.
– Om vägledningen bara lyfter upp domar som talar för Skatteverkets tolkning är man inte tillräckligt transparent och inte tillräckligt objektiv, lägger hon till och menar också att Skatteverket är långsam med att uppdatera vägledningen när en dom visar att myndighetens uppfattning står i strid med gällande rätt. (Här finns rättsledningen)
”Det är faktiskt så att man ställer väldigt höga krav på den skatteskyldiga. Samma krav måste ställas på Skatteverket”
Ett exempel på när Skatteverket inte informerar om viktiga domar rör ett fall som till slut nådde Kammarrätten i Stockholm, berättar Katarina Bartels. I målet prövades om en musikteater som tillhandahöll musiklekar för barn skulle ta ut moms på inträdesbiljetten. Domstolen kom fram till att transaktionerna var momsfria och hänvisade till ett annat aktuellt ärende från Högsta förvaltningsdomstolen.
Skatteverket kommenterade domen i en rättsfallskommentar och menade att kammarrätten gjort en felaktig tolkning av lagstiftningen. Skatteverket meddelade även att man inte avsåg att överklaga domen eftersom det rörde sig om en bedömningsfråga och inte någon tydlig rättsfråga som Skatteverket ville få prövad.
Men i det ställningstagande som Skatteverket tagit fram som styrsignal till verkets anställda i denna rättsfråga, berörs inte kammarrättsdomen alls.
Katarina Bartels delar också Mats Brockerts negativa syn på domstolar som allt som oftast lutar sig mot Skatteverkets bedömningar:
– Det är faktiskt så att man ställer väldigt höga krav på den skatteskyldiga. Samma krav måste ställas på Skatteverket, säger hon.
Skattetilläggen ett straff som inte diskuteras
Ytterligare en fråga som ofta hamnar under radarn i debatten är de så kallade skattetilläggen. Skattetillägg är en avgift som påförs den som anses ha lämnat en oriktig uppgift i deklarationen.
Faktum är att Europakonventionen har konstaterat att de svenska skattetilläggen är att betrakta som ett straff. Det har medfört att reglerna har ändrats och att det i dag krävs ett högre beviskrav när Skatteverket argumenterar. Ändå menar Mats Brockert att just beviskraven brister.
I ett fall, som han hänvisar till, överlät en företagare hela sin verksamhet till ett annat företag och begärde samtidigt tillbaka moms på en skuld som flyttats över till det andra företaget. De två företagen var överens. Köparen skulle senare betala samma belopp i moms, vilket också gjordes. Alltså plus minus noll i skatteintäkter för staten.
När det kom till frågan om skattetillägg var resonemanget från företagaren att man hade gjort rätt, men om domstolen trots det kom fram till ett annat beslut fanns det flera skäl för befrielse. Till exempel kan företagare slippa skattetillägg om det kan antas att felaktigheten som företaget gjorde har berott på en felbedömning av gällande rätt.
Mats Brockert anser att det tydligt framgår av skattemålet att till och med Skatteverket och förvaltningsrätten gjorde allvarliga felbedömningar av regelverket. Totalt har de gjort tre olika tolkningar av gällande rätt under den rättsliga processen, som han ser det. Och om juristutbildade har så svårt att tolka regelverket, så kan även en företagare ha det:
– Eller kan man ställa högre krav på den enskilde näringsidkaren än på Skatteverkets och domstolens jurister, undrar Mats Brockert.
”Han var så ledsen. Jag tyckte att det här måste vi driva vidare, men han svarade: jag orkar inte, jag betalar det här.”
När kammarrätten tog över målet fann den att varken Skatteverket eller förvaltningsrätten hade tolkat lagen rätt och framförde istället en fjärde tolkning, enligt Mats Brockert. Men trots det, och utan att ange varför, slog ledamöterna fast att felet inte kunde antas bero på felbedömning av gällande rätt. (Mål nr 285-18, Kammarrätten i Sundsvall)
Företaget hänvisade också i skattemålet till förarbeten och praxis där det framgår att skattetillägg inte bör tas ut när risken för att staten inte får in sin skatt är liten, som i detta fall alltså var noll.
– I förarbetsuttalande poängterar lagstiftaren till och med att det särskilt bör gälla moms eftersom lagen styrs av ”komplicerade detaljbestämmelser”. Kammarrätten ignorerade även detta och fann inte heller anledning att förklara varför, säger Mats Brockert.
Företagaren i ärendet orkade sedan inte gå vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.
– Han var så ledsen. Jag tyckte att det här måste vi driva vidare, men han svarade: jag orkar inte, jag betalar det här, säger Mats Brockert.
”Det är allvarligt”
Enligt honom är det ytterst få fall som rör skattetillägg som når högsta instans eller ens överklagas. Ibland handlar det om små belopp, ibland miljonbelopp. Men för den enskilde företagaren är det inte bara en fråga om pengar, utan också om att man vill göra rätt för sig, och då måste även Skatteverket göra det. Det går inte att bara ha ett strikt fiskalt perspektiv, det är lika viktigt att man följer viktiga rättsprinciper.
När företagarna till slut inte orkar driva fall skapas en allvarlig situation som till syvende och sist handlar om förtroendet för skattesamhället. Om företagare och individer inte längre litar på Skatteverket eroderas viljan att betala skatt.
– Det är allvarligt. Skatteverkets agerande underminerar förtroendet för skattesamhället. Jag tror inte att handläggarna förstår att det är på det viset. De känner bara att de till varje pris ska skydda statens egendom, så uppfattar jag det, säger Mats Brockert.
