ELEKTRIFIERINGEN

Så ska transportsektorn elektrifieras

Klimat (TT)

För att klimatmålen ska kunna nås krävs en omfattande elektrifiering av transportsektorn. Det slår Elektrifieringskommissionen fast och presenterar nu en handlingsplan för hur en sådan omställning kan gå till.

Transportsektorn står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser.

– Det här är därför helt avgörande, vi måste påskynda elektrifieringen för att få kraftigt reducerade utsläpp från vägtransporterna, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) som är ordförande för Elektrifieringskommissionen som tillsattes hösten 2020.

Den springande punkten är att bygga ut laddinfrastrukturen. Trafikverket gör bedömningen att det för tunga fordon kommer att behövas omkring 6 600 laddningspunkter vid logistikcentraler, hubbar och liknande, samt drygt 2 100 publika laddningspunkter till 2030.

En annan är utbyggnaden av så kallade elvägar – körbanor där fordon kan laddas under färd, antingen trådlöst eller via anslutning. En sträcka på omkring 21 kilometer mellan Hallsberg och Örebro blir första försöket och väntas stå klar för invigning 2025. Experiment har hittills kostat 400 miljoner kronor. Summan ger en fingervisning av vad omställningen kan tänkas gå på i pengar räknat.

– Det handlar om miljardinvesteringar de kommande åren, i laddinfrastruktur och utbyggnad av elvägar, säger Tomas Eneroth.

Samspel mellan aktörer

I handlingsplanen trycker kommissionen på för att omställningen måste ske i gemensam aktion mellan privata aktörer, kommuner, regioner och staten.

– Här finns tydliga ambitioner från näringslivets aktörer med deras åtaganden, som vi från regeringens sida också understödjer. Det handlar om allt ifrån små åkerier som lovar att köpa sina tre första ellastbilar, till stora koncerner som Scania och Volvo som investerar i 1 700 snabbladdningspunkter för tunga fordon.

Lejonparten av all tung transport sker inom regioner och därför är det främst de kortare logistikkedjorna som bör elektrifieras först. För långväga transporter finns en plan att satsa på vätgas. Men Tomas Eneroth stänger inte dörren för att en långtradare som kör från Tyskland, över Öresundsbron och upp till Haparanda, i framtiden helt kan göra det endast genom eldrift.

– Jag tycker att målsättningen måste vara att långa transporter också ska vara helt elektrifierade.

2030 rycker närmare

Parallellt med Elektrifieringskommissionen pågår också förhandlingar mellan EU-ländernas transportministrar. Ambitionen är att enas om vilka krav och standarder som ska gälla för utbyggnad av laddnätverk längs de stora vägarna i Europa.

– Det är något som förhandlas fram just nu och där vi i Sverige tar täten med höga ambitioner.

Frågan är när en övergång från fossil- till eldrift kan bli verklighet. Den klimatpolitik som sedan länge är utstakad ger vid handen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Tidsangivelsen ligger strax åtta år bort.

– Inom ett antal år kommer vi att se skiftet. Allt handlar om hur snabbt vi bygger ut laddstationerna, tilltron till att det finns laddmöjligheter, säger Tomas Eneroth, men tillägger hoppfullt:

– 2030 kommer vi att ha en omfattande elektrifiering av landets alla vägtransporter.

Tomas Lauffs/TT