ELKRISEN

Elnotan dråpslag mot livsmedelsjätte – då höjs matpriserna

Kostnaderna för råvaror, förpackningsmaterial, transporter och inte minst energi ökar för fjärde kvartalet i rad. HKScans vd Lars Appelqvist varnar för att det snart kommer att märkas ordentligt på priserna i butikshyllorna.

För fjärde kvartalet i rad drabbas svenska livsmedelsproducenter av kraftigt ökade kostnader vad gäller råvaror, förpackningsmaterial, transporter och energi. Och ökade kostnader för matvaruproducenter innebär dyrare mat för konsumenterna. De extrema kostnadsökningarna på olika områden slår hårt mot livsmedelsindustrin.

– Jag har aldrig sett något liknande, säger Carl Eckerdahl, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Påverkar hela kedjan

TN har pratat med Lars Appelqvist, ny vd på HKScan sedan ett drygt år tillbaka. HKScan äger en mängd varumärken inom flertalet matkategorier, från hållbarhetsgris till klassiska Bullens korvar utöver huvudvarumärket Scan.

Hur ser situationen ut idag för HKScan?

– Vi står inför samma situation som många andra i industrin, det är framförallt de ökade elkostnaderna som ställer till det. När elkostnaderna går upp 80-90 procent som de har gjort hos livsmedelsproducenter i södra Sverige, då blir det extremt dyrt i det elområdet. Det gör det dyrt att producera livsmedel, säger han.

Lars Appelqvist talar om en värdekedja som börjar hos bonden i lantbruket och sedan går hela vägen fram till konsumenten.

– Även bonden i lantbruket, som ju är första steget i vår värdekedja, drabbas i stor utsträckning av samma kostnadsökningar som vi livsmedelsproducenter, med ökat fokus på ökade kostnader för energi och foder till djuren, samt höga priser på diesel som bonden är helt beroende av för driften av gården. Ökade kostnader som alltså slår på flera delar av värdekedjan får effekt på slutpriset till konsument, säger han.

Då rusar livsmedelspriserna

Det finns även ökade kostnader för förpackningsmaterial vilka används inom industrin. Det ger också effekt på priserna i slutänden.

– Som industri är vi relativt hållbara mot konjunktursvängningar och pandemi, men det är klart att sättet att konsumera på har förändrats under pandemin. Mer mat tillagas hemma och restauranger och serveringar har stått stilla med de väldigt tuffa restriktioner som varit. Men äter gör folk alltid, på det ena eller andra sättet.

När kommer de ökade kostnadsnivåerna hos producenterna märkas hos konsumenter?

– Det är en tröghet i systemet, det ska förhandlas först innan det kommer att slå igenom på butikshyllorna. Men vi kommer att märka under 2022 hur priserna successivt går upp, säger Lars Appelqvist som förtydligar att det är butikerna som sätter konsumentpriserna, inte industrin.

– Man upplever det säkert som konsument redan idag när man tittar på prislapparna, men det kommer att slå igenom betydligt mer under det kommande halvåret.

– Det här är inte lätt för handeln heller, det är verkligen tufft för alla. Konsumenterna kommer att få det tuffare med ökade elräkningar som helhet. Och när det är dyrare att köra bil så påverkar det också utrymmet för hur mycket man kan lägga på livsmedel. Det kommer att synas lite mer i vad man konsumerar.

Branschen ställer om

Vad gäller just konsumtion av livsmedel så befinner sig branschen i början av en viss omställningsfas.

Det talas flitigt om att man både för klimatet och hälsans skull bör minska konsumtionen av framförallt kött. Hur hanterar en livsmedelsjätte med köttproduktion som affärsidé detta skifte?

– Det är mångfacetterat och verkligen inte så svart eller vitt som det ofta förenklas till. Livsmedelsproduktionen av kött har en högre klimatpåverkan, så där har vi klart en utmaning. När det gäller hälsa så äter vi så mycket rött kött i Sverige som rekommenderas av Livsmedelsverket. Konsumtionen har successivt gått ner, men vi befinner oss på en nivå som rekommenderas. Sedan kommer man inte ifrån det faktum att rött kött har ett väldigt högt näringsvärde med ämnen som kroppen behöver.

Lars Appelqvist pekar på att svenskt kött har en betydligt lägre klimatpåverkan än i andra delar av världen och debatten om kött börjar bli mer nyanserad.

Tänker nytt - utökar sortiment

Men för att hantera den nedåtgående trenden med minskat köttätande så har HKScan börjat undersöka andra proteinkällor.

Under året kommer man bland annat att introducera fiskprodukter i sitt sortiment, då HKScan har gått in som en av flera delägare i Gårdsfisk. Det handlar om ett hållbart sätt att föda upp fisk på befintliga lantbruk som sedan kan förädlas till fiskköttbullar.

– Det är ett slutet system där bonden kan odla foder till fisken, föda upp och sedan använda gödsel från fisk till jordbruket. Sverige har en livsmedelsstrategi vilket är positivt, men det jag önskar är att man ser livsmedelsproduktion som en industri och inte som ett gårdsprojekt. Vi behöver ha en syn som är en industri som kräver effektivitet, forskning och investeringar precis som andra industrier.

Svårt att konkurrera

–Jag tycker man fortfarande har den här romantiska bilden av livsmedelsproduktion som en faluröd gård och småskaligheten som norm men industrin som sådan är också bra, för att inte säga absolut nödvändig. Vi importerar 50 procent av våra livsmedel idag, så det råder hård konkurrens.

Lars Appelqvist menar att konkurrensen bäst bemöts med mer innovation, automation och ökad effektivitet. Men kostnadssmällar från olika håll gör det inte direkt lättare att konkurrera.