BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Näringslivstoppen: Ett av två företag utsätts för brott

Svenskt Näringslivs nya vice vd Karin Johansson är bedrövad över brottsvågen som slår mot företagen. Totalt 100 miljarder kronor årligen kostar brottsligheten. Men det är inte hela kostnaden. ”Först betalar du skatt, men sedan ska du ändå tvingas köpa tryggheten”, säger hon.

Karin Johansson, som nyligen tillträdde rollen som Svenskt Näringslivs vice vd med ansvar för näringspolitik och opinionsbildning, har inlett sin tid i organisationen med en rivstart. Redan någon dag efter att hon började publicerades en artikel av henne på DN Debatt. Temat var brotten mot företagen.

Varför är det här den fråga som du tar tag i direkt?

− Det finns två frågor som är extra viktiga för företagen. För det första utanförskapet och allt som utanförskapet genererar, delvis i form av kriminalitet och brottslighet, men också i form av kompetenskris och de ökade kostnader som det innebär för samhället. Och för det andra har vi frågan om elförsörjningen och klimatutmaningen.

Tvingas köpa trygghet

Brottsligheten kostar företagen runt 100 miljarder kronor varje år. Och det är bara det som företagen själva får betala. Till det kommer alla kostnader för skattebetalarna för de insatser som samhället måste göra. Dessutom har många företag valt att öka på säkerheten och till exempel anlitat egna ordningsvakter – även det kostar pengar.

− Bara för Svensk Handels medlemmar kostar det nästan lika mycket till. Och det är ju helt bedrövligt. Först betalar du skatt, men sedan ska du ändå tvingas köpa tryggheten.

Brottsligheten mot företagen har under lång tid varit den viktigaste frågan för företagen inom handeln, men på senare år har den blivit en av de tre viktigaste för företag oavsett bransch.

− Det är ett uttryck för att brottsligheten har tagit sig nya former. I åkerinäringen slangas det diesel från lastbilar, det stjäls varor och till och med fordon. I restaurangbranschen handlar det om hot och våld. Fastighetsbranschen och byggbranschen utsätts för stölder och skadegörelse.

− Det skär rakt igenom allt. Lägg till det den digitala brottsligheten. Vartannat företag i det här landet har blivit utsatt för brott det senaste året, säger Karin Johansson.

Två stölder på en timma

Hon berättar om ett tillfälle när hon själv, i sin tidigare roll som vd på Svensk Handel, var på besök i en ICA-besök i en förort utanför Stockholm tillsammans med politiker och SVT. Under den timma som de var på plats begicks två stölder av två olika gäng i butiken.

− SVT fick det mer eller mindre på film.

− Det blir turbulent. Det blir utmanande för personalen. Och Polisen gör ingenting.

Enligt Karin Johansson väljer många företag att inte ens anmäla brotten längre, för att de upplever att Polisen inte agerar.

− Det finns en risk att du kan bli hotad om du anmäler.

− Uppgivenheten nöter ner människor. Och vad värre är: många av dem vittnar om att det är svårt att anställa eller att behålla personalen. Varför ska man gå till en arbetsplats där man blir trakasserad eller utsatt för våld?

Statistiken blir fel

Att företagen inte anmäler brotten innebär att statistiken blir missvisande. Brå har helt enkelt inte rätt underlag. Mörkertalet gör att insatserna mot brott blir ännu mindre än de hade varit med rätt statistik. En ond cirkel, helt enkelt.

Enligt den undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland företagen så säger 64 procent av dem att problemen dessutom kommer att förvärras. Har företagen tappat tron på rättsstaten?

− Ja. Jag tror att man kan säga det.

− Polisen som får mer resurser varje år fokuserar i allt högre grad på den riktigt grova brottsligheten och gängkriminaliteten och väldigt lite på det som vi kallar för vardagsbrott. Men för den som utsätts för den här typen av brott så känns inte det här som något slags vardag. Det är allvarliga angrepp för personen.

Vems fel är det?

− Polisen gör säkert så gott den kan inom ramen för de resurser som den har. Det är politiska beslut som ligger bakom.

Låter bli att investera

Brotten gör att företagen väljer att inte investera eller avstår att över huvud taget etablera sig. Konsekvensen blir färre jobb, sämre konkurrenskraft för svenska företag och sämre ekonomi för Sverige som helhet.

− Investeras det inte, så påverkar det dig och mig som medborgare och skattebetalare. Dessutom blir servicen i de utsatta områdena sämre – vilket i sin tur skapar en grogrund för brottsligheten.

− Det ultimata beviset för att ett bostadsområde är på rätt väg är att man får en etablerad dagligvaruhandel, säger Karin Johansson och förtydligar att det då handlar om kedjor som ICA, Coop eller Hemköp.

Vad är de viktigaste åtgärderna för att stävja det här?

− Uppenbarligen saknas det kunskap. Det första man borde göra något åt, är bland annat hur vi säkerställer att det finns rätt statistik på plats.

− Dessutom är påföljderna för låga. Till exempel får man mängdrabatt. Om du begår tillräckligt många brott, så är det ”onödigt” att döma dig varje gång, för du betalar ju ändå inte böterna.

Böter är den vanligaste påföljden. Karin Johansson föreslår därför strängare straff, men framför allt mer påtagliga.

− Samhällstjänst, till exempel. Sådant som känns.

Utanförskap och brott hänger ihop

1,3 miljoner människor i Sverige saknar försörjning genom eget arbete. Karin Johansson menar att utanförskapet och brotten mot företagen hänger ihop.

− Utanförskap göder kriminalitet och brottslighet. Att inte kunna försörja sig själv på ett arbete gör att en del människor i vissa lägen kompletterar inkomsten med brottslighet. Och det skadar både företagen och allmänheten, säger hon.

I din debattartikel i DN presenterade du sju förslag som särskilt viktiga för att stävja brottsligheten. Varför just de sju förslagen? Varför inte till exempel insatser mot gängkriminalitet?

− De åtgärderna handlar om vardagsbrotten. Det är klart att vi också behöver göra något åt gängkriminaliteten. Men nu fokuserar vi på åtgärderna för att möta utvecklingen av just vardagsbrotten och få upp dem på agendan.

Bråttom att få lösningarna på plats

Karin Johansson understryker att det är viktigt att åtgärderna kommer på plats snabbt. Men av erfarenhet vet hon att det krävs arbete för att få dem som fattar besluten, politikerna, att inse allvaret och börja agera.

I år är det valår. Brotten mot företagen står inte högt på partiernas lista över prioriterade valfrågor. Brottslighet och otrygghet generellt i samhället är dock en av de viktigaste valfrågorna. Karin Johansson inser att fönstret för att få in perspektivet brottslighet mot företag är litet och tiden är knapp. Men det ska inte hindra Svenskt Näringsliv från att driva på i frågorna, menar hon.

Vad skulle du säga till statsminister Magdalena Andersson (S) och justitieminister Morgan Johansson (S) om du hade dem här nu?

− Jag skulle upprepa det jag ständigt säger till dem, nämligen att ta vardagsbrotten på allvar.

Tycker du att du får respons?

− Jag tycker nog ändå att politiken lyssnar, men det finns så mycket annat som pockar på uppmärksamheten.