KOMPETENSKRISEN
Här är företagens största hinder – ”Ser tufft ut på flera håll”
Kompetensförsörjningen är avgörande för många svenska företag. Men utvecklingen går åt fel håll. ”Det ser betydligt sämre ut nu än för 20 år sedan”, säger Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
När svenska företagare får ranka sina viktigaste frågor tenderar kompetensförsörjning att hamna i topp. Men utvecklingen går inte åt rätt håll och coronapandemin verkar inte heller gjort läget ljusare.
I februari varnade IT&Telekomföretagen att det fattas 70 000 personer till år 2024. Kompetenskrisen är ett orosmoln för företagen, slog Grant Thornton fast i en rapport i början av året.
– Nästan en tredjedel av de svenska företagen förväntar sig att brist på kvalificerad personal ska påverka verksamheten, vilket är en ökning med 5 procentenheter från första halvåret 2020, sa Anna Johnsson, vd för Grant Thornton Sverige, i en kommentar.
Vart femte rekryteringsförsök misslyckades
Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är inne på samma spår.
– Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur har företag svårt att hitta rätt kompetens. Matchningen på arbetsmarknaden försämras kontinuerligt, det ser betydligt sämre ut nu än för 20 år sedan.
”Det ser tufft ut på flera håll”
Sedan 1999 har Svenskt Näringsliv rekryteringsenkät fångat upp hur kompetensbehovet ser ut och hur företag resonerar kring rekryteringen. Den senaste enkäten genomfördes innan coronakrisen bröt ut, men visar att vart femte rekryteringsförsök misslyckades.
Problemet är stort över hela landet, även om företagare i Norrbotten, Gävleborg och Dalarna har det tuffare än riksgenomsnittet.
40 procent av alla 20-åringar har ingen gymnasieexamen
Företagen själva spelar en viktig roll som utbildningsaktörer, i en internationell jämförelse ligger Sverige i topp när det gäller andelen av personal som deltar i olika insatser för att öka kompetensen.
Mycket arbete återstår dock, understryker Johan Olsson på Svenskt Näringsliv och pekar på flera strukturella problem.
– Det ser tufft ut på flera håll. 17 000 elever klarar inte grundskolan och 40 procent av alla 20-åringar har ingen gymnasieexamen, vilket är en kraftig minskning på bara tio år. Trots att resultaten går upp i flera internationella mätningar så är vi långt ifrån att skapa en kunskapsskola som underlättar för kompetensförsörjningen, säger han.
Johan Olsson efterfrågar långsiktighet och att politiker engagerar sig mer i utbildningssystemets utformning.
– Det behövs ett större fokus på arbetsmarknadens behov så att det blir rätt antal platser. Inte bara mer utbildning, utan rätt utbildning. Dessutom måste strukturen bli mer flexibel så att all utbildning inte är förlagd i början av en individs liv, säger han.
