KRIGET I UKRAINA

”Viktigaste åtgärden nu är att rädda liv och trygga medarbetarna”

Svenska företag med verksamhet i Ryssland, Belarus och Ukraina liksom näringslivet i stort bör skapa sig en god lägesbild över hur risker och sårbarheter ser ut. Det menar Johan Sjöberg, försvars- och säkerhetspolitisk rådgivare vid Svenskt Näringsliv.

Rysslands invasion av Ukraina har kastat Europa och Sverige in i ett nytt mycket mer allvarligt säkerhetspolitiskt läge än på decennier. Det kraftigt försämrade omvärldsläget kan också på sikt betyda långsiktiga konsekvenser för handel och näringsliv.

Johan Sjöberg, försvars- och säkerhetspolitisk rådgivare vid Svenskt Näringsliv, menar att det är av stor vikt för företag med verksamhet i Ryssland, Belarus och Ukraina men också för näringslivet i stort att man skapar sig en god lägesbild över risker och sårbarheter.

– Den omedelbart viktigaste åtgärden nu är att rädda liv och trygga medarbetarna.

De 400 svenska företag som har verksamhet i Ryssland påverkas direkt på olika sätt men Sverige har ett mycket begränsat handelsutbyte med Ryssland och därmed är även det direkta importberoendet begränsat, menar Johan Sjöberg.

– Vissa sektorer kan dock komma att påverkas av sanktionerna liksom ryska motåtgärder. Det finns svenska företag inom lantbruk och industrin som är beroende av metaller, mineraler och kemikalier. Lantbruksfoder är ett exempel där Sverige importerar från Ukraina och Belarus.

– Den största påverkan sker dock indirekt, som en konsekvens av importstopp av olja och gas till övriga Europa, framförallt Tyskland. Elmarknaden som redan är utsatt för ett hårt tryck kommer att bli än mer utsatt med ännu högre elpriser som resultat, särskilt för södra Sverige.

Vad kan svenska företag göra för att skydda sig i detta läge?

– Man kan se över sina leveranskedjor och inte bara de närmaste leverantörerna, utan titta på hur det ser ut i flera led. Företag kan behöva ställa sig frågan: var kommer de komponenter som vi använder oss av i vår produktion.

Johan Sjöberg menar att det gäller att skapa sig en helhetsbild av hur den egna sårbarheten ser ut men det handlar inte bara om Ryssland, Ukraina eller Belarus. Om man har ett beroende av varor och tjänster från andra europeiska länder som riskerar att utsättas för motåtgärder så behöver man se om sitt hus.

– Som företagare bör man granska avtal med en direkt eller indirekt koppling till Ryssland och se till att robusta klausuler inkluderas i nya avtal.

– Man bör också försäkra sig om att man har alternativa leverantörer som man kan vända sig till framöver.

För de företag som har möjlighet så kan upprättande av en lagerbuffert vara en lösning för att hantera störningar i leveranskedjor.

Johan Sjöberg pekar även på att företag som är involverade i strategiska sektorer i Ryssland och Belarus, såsom energi- bank-, gruv- och transportsektorn, bör ta fram beredskapsplaner om man inte redan har sådana på plats.

– Det handlar om att göra en genomlysning av produktportföljer om dessa innehåller amerikanska eller europeiska komponenter som kan bli föremål för sanktioner och eller ryska motåtgärder.

– Sist men inte minst, om det inte redan gjorts, är det nu hög tid att se över och stärka cybersäkerheten och säkerhetsskyddet, säger Johan Sjöberg som menar att man inte kan utesluta att utvecklingen med fler cyberattacker kommer fortsätta.

– Vi befinner oss i den mest allvarliga krisen i Europa på decennier, man måste ta höjd för att det kan drabba oss på olika sätt.

Även när det gäller desinformation så behöver Sverige vara förberett på att det kan komma att öka.

– Tyvärr är alla inte väl rustade, men det gäller inte bara företagen, hela samhället behöver förbereda sig mer. Det gäller för oss alla att vara källkritiska, att ifrågasätta och granska information liksom att använda oss av säkra källor.