CORONARESTRIKTIONERNA

Coronadomen: Regeringen gav FHM för stor makt

Politik (TT)

Den valda vägen för Sveriges smittskydd med inriktning på frivillighet var i grunden riktig. Men regeringen får skarp kritik för att åtgärderna var få och sena och för att politikerna inte tog ledningen under samhällskrisen.

I Coronakommissionens slutbetyg får även Folkhälsomyndigheten och dåvarande generaldirektören kritik.

I sitt slutbetänkande som presenteras idag går kommissionen igenom regeringens, myndigheters, kommuners och regioners hantering av pandemin från utbrottet i början av 2020.

Ordförande Mats Melin betonar på en pressträff att kommissionen är helt enig i sina slutsatser i slutrapporten.

Pandemin är inte över. Därför blir detta ett deltidsbokslut grundat på vad vi nu tror oss veta. Det manar till viss ödmjukhet, säger Mats Melin.

Vaccinationerna och den fjärde omikronvågen har legat utanför kommissionens uppdrag.

Att coronastrategin innebar att medborgarna behöll mer av sin personliga frihet än i många andra länder var bra. Men det vidtogs också för få och sena åtgärder i inledningen av pandemin, anser kommissionen, som kritiserar regeringen.

Tydligare ledarskap

Regeringen borde omgående ha tagit ledningen i alla delar av krishanteringen och borde ha kunnat bemästra de hinder som finns för ett tydligt nationellt ledarskap, skriver kommissionen.

Regeringen borde även ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller den samlade kommunikationen till allmänheten, står det i slutbetänkandet.

Regeringen var också alltför ensidigt beroende av Folkhälsomyndighetens bedömningar och för okritisk mot myndigheten ända fram till senhösten 2020. Regeringen gjorde för lite för att myndigheten skulle lägga om kursen, enligt kommissionen.

Folkhälsomyndigheten (FHM) får också kritik av kommissionen.

Folkhälsomyndigheten borde ha kommunicerat sina råd och rekommendationer som tydliga förhållningsregler, anser Coronakommissionen.

Otydliga råd

Flera av de allmänna råd som myndigheten utfärdade var otydliga, anser man. Diskussioner uppstod om vad som avsågs och kommissionen anser att utrymmet för egna tolkningar ofta blev för stort.

Kommissionen efterlyser tidigare åtgärder mot pandemin. Fler verksamheter borde ha stängts under det inledande skedet i pandemin. I mitten av mars 2020 borde till exempel köpcentrum, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, frisörsalonger, simhallar och liknande ha stängts.

Kommissionen anser att det är anmärkningsvärt att det dröjde till den 29 mars 2020 innan gränsen för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar sänktes till 50 personer.

Kommissionen anser att ett tillfälligt inreseförbud borde ha införts senast i mitten av mars 2020.

Svårt få handlingar

Man anser också att de hemvändande sportlovsresenärerna borde ha fått striktare förhållningsregler med hemkarantän i minst sju dagar. Detta mot bakgrund att det vid den här tiden var känt att det var en stor smittspridning i bland annat Italien och att äldre löpte särskilt stor risk att insjukna och dö i covid-19.

Kommissionen uppger att man mötts av invändningar när man försökt få handlingar från Regeringskansliet.

Invändningarna har varit att efterfrågade handlingar inte finns, att kansliet inte förfogar över dem eller att e-post inte kan anses ge en fullständig eller rättvisande bild”, står det i slutbetänkandet.

"Det bör länge, åtminstone sedan början av hösten 2021, ha stått klart för Regeringskansliet vilka slags handlingar vi önskade ta del av", anser kommissionen.

"Något bistånd från Regeringskansliets sida med att identifiera vilka handlingar i dess förvar som kunde vara av intresse för oss fick vi emellertid först sedan våra mellanhavanden med kansliet kommit till allmän kännedom", står det i slutbetänkandet.

Gynnat medelklassen

Sverige tillhör de länder som haft lägst överdödlighet under 2020–2021.

"Det är förstås bra, men för att dra lärdomar får vi inte glömma hur situationen såg ut våren 2020. Sverige hade då tidvis bland de högsta dödstalen i Europa", påminner kommissionen.

Smittan tog sig in på särskilda boenden för äldre, vissa äldre blev aldrig bedömda av läkare och fick ibland heller inte vård på sjukhus på grund av riktlinjer som utfärdats.

"Många människor fick dö utan någon anhörig eller någon annan människa vid sin sida", skriver kommissionen.

Vissa grupper fick bära en större sjukdomsbörda än andra, konstaterar kommissionen.

"De vidtagna åtgärderna har således många gånger passat bättre för en välutbildad medelklass med goda möjligheter att skydda sig mot smitta, navigera i vårdsystemet och arbeta hemma", står det i slutbetänkandet.

Owe Nilsson/TT

Peter Wallberg/TT

Anja Haglund/TT

Lars Larsson/TT