FRIHANDELNS FRAMTID

Chefekonomen: Teknologiskt övertag trumfar handel i stormaktskriget

Den frihandelsvänliga jämvikten i världen är på väg att ersättas av en ny geoekonomisk spelplan där teknologi ger makt. ”Stormaktskonflikten mellan USA och Kina har sin utgångspunkt i ett teknologiskt övertag eftersom det även för med sig ett ekonomiskt och ett militärt övertag”, säger Lena Sellberg på Business Sweden.

När allt mer handlar om teknologi och digital omställning är det viktigt att globala företag ökar sin förståelse för geoekonomiska maktmedel som handelspolitik, industripolitik, sanktioner och marknadspåverkan. Det konstaterar Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden.

– Redan nu är inne i en ny spelplan där geopolitiken trumfar affärerna. Vi ser tydligt att geopolitiken tränger längre in i näringslivet idag. Som företag måste man ha ett helt nytt förhållningssätt.

I stormaktskonflikten mellan USA och Kina ligger Europa inklämt mittemellan. Och Europa ser annorlunda ut, påpekade hon under ett av Entreprenörskapsforums seminarier, ”Är Sverige rustat för den geoekonomiska spelplanen?”.

”Stor skillnad jämfört med det kalla kriget”

Europa har utgått mer från globaliseringen och fördelarna med frihandel och öppenhet. Våra samhällen är mer socialt inkluderande och våra ekonomier är öppna och relativt små. USA, Kina och Ryssland har aldrig lämnat geopolitiken, även om USA har värnat relativt mycket om frihandel och öppenhet.

– Stormaktskonflikten mellan USA och Kina har sin utgångspunkt i teknologiskt övertag eftersom det även för med sig ett ekonomiskt och ett militärt övertag. Det är stor skillnad jämfört med det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen där det militära var i fokus.

Konflikten bottnar i att Kina har klivit fram och positionerat sig väl när det gäller utbildning, forskning, utveckling, teknologi och ekonomi, och Lena Sellgren tror inte att det dröjer länge innan Kina är världens största ekonomi.

– Vår utmanare i öst utmanar inte bara inom teknologi och ekonomi. Det blir också en utmaning mot den världsordning som vi är vana vid, som USA har lett med demokratiska värderingar.

Europa kan bli duktigt på att använda teknologierna

EU har samtidigt spjutspetsteknologi inom vissa nischade områden, och även om techjättarna lyser med sin frånvaro så är sju av de tio högst rankade länderna i innovationsligan europeiska, påpekar Lena Sellgren.

– Jag tror att Europa snarare än att skapa techjättar kan bli riktigt duktigt på att använda teknologierna. Men vi måste hitta våra allianser och de områden där vi måste stärka oss.

En av de mest begränsade resurserna idag är vår uppmärksamhet och där har techjättarna en dominerande roll. Det konstaterar Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan. Därmed får de stora techbolagen ett allt större inflytande på ekonomi, samhälle och politik.

– Och när ekonomin och makten flyttar in i den teknologiska domänen flyttar den geopolitiska konflikten efter. Det märks bland annat på hur mycket ryska strateger ägnar sig åt att försöka förstå hur de ska kunna påverka de stora techbolagens algoritmer som styr hur vi ser världen, säger Oscar Jonsson.

”Nu börjar den strategin att omvärderas”

Det intressanta i eran av teknologisk konflikt och makt är att geografin å ena sidan upplöses, till exempel genom att internet är globalt, menar han. Å andra sidan finns det andra delar av geografin som blir ännu viktigare. Till exempel att upplevelsen av internet skiljer sig extremt mycket åt bakom den stora brandväggen i Kina jämfört med hur det är i USA.

Betydelsen av teknologin i konflikter har också satt igång flera processer som Oscar Jonsson sammanfattar som teknologisk frikoppling.

– När de här teknologierna har blivit allt viktigare i geopolitiken, i konflikter och i makt, har också företagens innovation och tillgång till marknaden allt mer börjat ses som ett nollsummespel.

Västländerna hade länge inställningen att om de tog in Ryssland och Kina i sina institutioner och handlade så mycket som möjligt med dem, så skulle västs värderingar spilla över på dem, förklarar Oscar Jonsson.

– På så sätt lyckades först Kina komma in i världshandelsorganisationen och sedan Ryssland. Problemet är att det inte riktigt hade den politiska effekt vi hoppats på. Nu börjar den strategin att omvärderas.

En positiv konsekvens av kriget mot Ukraina är trots alla att väst har samlat sig, påpekar Hans Wallmark (M) utrikespolitisk talesperson.

– Mitt i all den tragik vi är inne i just nu vill jag ändå lyfta fram det positiva med att vi ser ett starkare EU och ett starkare Nato, och en samverkan mellan Europa, Nordamerika och Japan, mot Ryssland och Folkrepubliken Kina. EU och Nato. Vi har aldrig sett ett så potent levererande EU som nu.