DEN SVENSKA INDUSTRIN

Grönt ljus för Kallak-gruvan – ”Vi är lättade idag”

Regeringen ger Beowulf Mining grönt ljus för att gå vidare med sina gruvplaner i Kallak. "Vi är lättade idag men det har varit en orimligt lång handläggningstid för det här ärendet”, säger Maria Sunér, som är vd för Svemin, till TN.

Beskedet innebär att det brittiska gruvföretaget Beowulf Mining får en så kallad bearbetningskoncession och kan gå vidare med sina planer och undersöka om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att bryta malm i Kallak i Jokkmokks kommun. Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen – sannolikt om flera år, rapporterar TT.

– Det svåraste hindret är nog miljöprövningen, säger Thorwaldsson.

Regeringen har inför beslutet om en bearbetningskoncession vägt två riksintressen mot varandra. Det ena riksintresset är rennäringen och det andra gruvnäringen. Regeringen har kommit fram till intresset av att bryta malm väger tyngst för samhället, skriver TT.

– Den planerade verksamheten är att betrakta som betydande för samhällsutveckling avseende tillväxt och sysselsättning, säger Thorwaldsson.

Under presskonferensen då regeringen presenterade beslutet berättade Thorwaldsson att befolkningen i region Norrbotten minskat och att en gruvdrift kan skapa ett mer differentierat näringsliv och flera jobbtillfällen.

– Vi är lättade idag men det har varit en orimligt lång handläggningstid för det här ärendet, säger Maria Sunér, som är vd för Svemin.

– Ambitionsnivån i klimatomställningen kan kraftigt påverka efterfrågan av dessa metaller – ju snabbare minskning av klimatutsläppen desto högre ökning av behovet av metaller och mineral. Det är ingen åsikt, utan fakta, lägger hon till.

Det har framförts kritik under den långdragna processen mot att järn, som främst ska brytas i den tänkta gruvan, inte är viktig för klimatomställningen. Men Maria Sunér anser att det är fel:

– Ur den aspekten är det extra välkommet att regeringen nu tar ansvar. Det pågående kriget i Ukraina har dessutom ytterligare satt fokus på vikten av att öka den europeiska självförsörjningsgraden av metaller och mineral för att minska importberoendet, säger hon.

Sverige är EU:s största producent av järnmalm, år 2020 stod vi för 93 procent av EU:s totala järnmalmsproduktion. Samtidigt tillgodoses bara knappt 30 procent av EU:s behov av järnmalm av europeiska källor.

Maria Sunér har stora förhoppningar på gruvan.

– Kallak har blivit en tung symbol för möjligheten att utveckla gruvor på nya ställen, även utanför de klassiska gruvregionerna. Vår förhoppning är att detta är starten på de reformer som krävs för att kunna skapa effektiva och förutsebara tillståndsprocesser.

Maria Sunér efterfrågar en ordentlig översyn av hela det rådande systemet.

– Sveriges rika berggrund ger unika möjligheter att hållbart utvinna de metaller klimatomställningen är helt beroende av. Vi är redo att framtidssatsa med miljardinvesteringar.

Varför är det viktigt för Sverige som gruvnation?

– Turerna kring en gruva i Kallak har varit både långa och många. De senaste mandatperiodernas politiska kräftgång i mineralfrågor har bidragit till Sveriges attraktivitet som gruvland har rasat på den internationellt erkända rankinglistan, Sverige har fallit från plats 8 till plats 36.

"Unika villkor"

Thorwaldsson understryker, enligt TT, att beslutet att ge en bearbetningskoncession är förenat med en rad "långtgående och unika" villkor. De syftar till att hålla berörda samebyar skadeslösa och till att gruvbolagets verksamhet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt.

Det handlar bland annat om att bolaget ska sätta upp stängsel och skyddsvallar för att minska risken för olyckor, att säkra övergångar för renarna ska möjliggöras, att bolaget årligen ska följa upp konsekvenserna för rennäringen och att bolaget ska samråda med samebyarna om vad som kan behöva göras.

Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro, menar att regeringen tagit för lång tid på sig.

– Regeringen har tagit fem år på sig att komma med besked om gruvan i Kallak, trots att klimatomställningen kommer kräver mycket mer metaller och mineraler än idag. Den politiska senfärdigheten och rättsosäkerheten hotar hela omställningen, säger Ellen Gustafsson till TN.