KRIGET I UKRAINA

Biden betonar enighet med EU mot Ryssland

EU (TT:s korrespondent)

Det handlar om att visa enad front mot Ryssland när USA:s president Joe Biden sitter med på EU-toppmötet.

– Det viktigaste vi kan göra är att stå eniga, säger Biden på väg in till EU-ledarna.

Men trots samstämmighet, sanktioner och hot om nya åtgärder fortsätter de ryska angreppen och bombningarna som om inget hänt.

– Hans (Putins) absoluta mål är att visa att demokrati inte kan fungera på 2000-talet och att autokratier är vad som gäller, säger Joe Biden som också kallat Putin för krigsförbrytare.

Arbete pågår i EU med ett femte sanktionspaket, samordnat med USA. Trots att sanktionerna hittills verkar ha haft liten eller ingen effekt på den ryska invasionen och den brutala krigföringen i Ukraina är de avgörande, enligt statsminister Magdalena Andersson (S).

– Jag tycker det är otroligt viktigt att vi fortsätter att jobba med sanktionerna. De har haft effekt. Det ser vi ju på den ryska ekonomin. Därför är det viktigt att vi ser till att de sanktioner vi har infört implementeras till fullo i alla länder och att vi också jobbar med ytterligare sanktioner, säger Andersson på väg in till torsdagens EU-toppmöte i Bryssel.

"Fråga honom"

På frågan om hur hon vet att sanktionerna har effekt när dödandet ändå fortsätter svarar hon:

– Syftet med sanktionerna är ju att president Putin ska sluta kriga i Ukraina. Och det är klart att det är större chans att påverka honom, om de har effekt på ekonomin. Men vi kan ju alla konstatera att han har inte slutat kriga än, säger statsministern i Bryssel.

TT: Hur lång tid tar det innan det får någon avgörande påverkan på Putin?

– Det tror jag du får fråga honom om.

USA har parallellt antagit egna nya sanktioner. Bedömningen är ännu att amerikanerna inte kommer att försöka pressa fram nya åtgärder i Bryssel som kan bli svåra för EU-länder att hålla ihop om. Det skulle riskera att skapa sprickor mellan EU-länderna och äventyra den enighet som den amerikanske presidenten och EU-ledarna framhåller som avgörande.

EU har kritiserats för att inte slå hårdare mot, eller stoppa, importen av rysk gas och olja. Men för flera EU-länder skulle konsekvenserna för ekonomin bli stora.

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis är en av flera som varnar för att gå för fort fram.

– Vi måste vara väldigt försiktiga så att inte åtgärderna vi inför blir mer skadliga för EU-medborgarna än för Ryssland, säger Mitsotakis på väg in till toppmötet.

Mycket oroade

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz leder ett mycket gasberoende land och har varnat för en recession, en kraftig ekonomisk nedgång, vid ett importstopp. Flera andra länder i unionen är också mycket oroade och har redan stora problem med att priserna på naturgas har skjutit i höjden så mycket, ännu mer så efter den ryska invasionen.

– Många andra länder är ju oerhört beroende av den ryska gasen, så det är klart att det skulle få ekonomiska konsekvenser. Och det bevisar ju hur viktigt det är att vi genomför den gröna omställningen, både för att rädda klimatet men också för att det är en säkerhetspolitisk fråga, säger Magdalena Andersson.

Hon tror inte att det skulle gagna saken om Sverige skulle driva på för ett importstopp av rysk gas och olja. Sverige är ett av de länder som är allra minst beroende av den gasen och oljan.

Biden på plats

Att behovet av att implementera sanktionerna nu betonas så starkt anser hon vara något som gäller för alla.

– Det är inte för att peka ut något särskilt land, utan för att det är svårt med implementeringen. Det ser vi själva i Sverige. Det är viktigt att ha koll på vilka som är ägare bland annat till olika företag, säger Andersson i Bryssel.

Den amerikanske presidenten kommer att sitta med vid EU-ledarnas bord i några timmar på torsdagskvällen. Han kommer då direkt från två andra toppmöten i Bryssel under dagen, ett med försvarsalliansen Nato och ett med den så kallade G7-gruppen. Där ingår förutom USA också Japan, Kanada, Storbritannien och de tre EU-länderna Tyskland, Frankrike, Italien.

På EU-toppmötets bord finns också frågan om mottagandet av de miljontals flyktingarna från Ukraina, där länder som gränsar till Ukraina vädjar om hjälp. Det handlar även om eventuella åtgärder för att möta hushålls och företags ökande notor för energi. Flera länder i södra Europa vill se pristak på energi.

Wiktor Nummelin/TT

Lars Larsson/TT