FRIHANDELNS FRAMTID

Så ska Norden bli världens mest hållbara region

Till 2030 ska Norden bli världens mest hållbara och integrerade region. Men vägen dit kräver en rad förändringar, inte minst att de nordiska handelsrelationerna prioriteras högre. Det slår Kommerskollegium fast i en ny rapport.

Strax före pandemin lamslog världen kom de nordiska regeringscheferna överens om visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Även om pandemin ledde utvecklingen åt fel håll, fortlöper alltjämt arbetet med att uppnå målet.

Nyligen presenterade Kommerskollegium rapporten ”Stronger integration and enhanced free movement Nordic region”. Myndigheten utreder på regeringens uppdrag vilka möjligheter som kan finnas att ytterligare förbättra den nordiska integrationen inom ramen för EU:s inre marknad.

– Vi tenderar ofta att se inre marknaden som något tekniskt, men det är den fundamentala basen för mycket av den otroliga ekonomiska utvecklingen vi har sett under de senaste decennier. Inre marknaden är det som gör Europa bra, sa Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, när rapporten presenterades under ett seminarium.

Fem områden viktiga för bättre samarbete

Vid en inzoomning av de nordiska länderna del i världsekonomin framträder en stark ekonomisk region: med sina 27 miljoner invånare utgör Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island en av världens tio största ekonomier och den femte största i Europa.

– En viktig förutsättning för våra förslag är att de faller inom ramen för det regelverk som EU:s inre mark innebär. Vi är inte på något sätt ute efter att agera utanför inre marknaden, tvärtom. Vi vill snarare gå före, underströk Anders Ahnlid, generaldirektör i Kommerskollegium.

I rapporten lyfts fem områden fram för att utveckla samarbetet; ömsesidigt erkännande av varor, standardisering, implementering av tjänstedirektivet, samarbetet genom Solvit, och gemensamt genomförande av EU-rätten.

För att nå visionen kommer de nordiska handelsrelationerna att behöva prioriteras högre än i nuläget och det kommer att kräva en långsiktighet och att personer och resurser avsätts, betonade Anders Ahnlid. I nuläget saknas ofta strukturer för att genomföra förändringar.

– Vi har kontakt med kollegor i alla de nordiska huvudstäderna. Det är viktigt att ha med sig att även om det inte går att komma fram med alla fem länder så kan man ändå göra mycket med de länder som vill, sa han under rapportpresentationen.