REGELKRÅNGLET

Skatteregel hindrar företagare från att hjälpa flyktingar – ”Horribelt”

Svenska företag som vill hyra ut sina tomma lokaler till ukrainska flyktingar stoppas av en gammal momsregel. Totalt motsvarar de tomma lokalerna en kostnad på 55 miljarder kronor - per år. ”Det känns horribelt när det faktiskt finns de som vill hjälpa till med lokaler”, säger momsexperten Anna Sandberg Nilsson till TN.

En rad företag och fastighetsägare står redo att hyra ut lokaler och bostäder till Migrationsverket för att flyktingar från Ukraina ska få tak över huvudet. Men precis som vid flyktingkrisen 2015 står en momsregel i vägen. Trots skriande behov står lokaler tomma till en kostnad av 55 miljarder kronor per år, förklarar Anna Sandberg Nilsson, momsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Det är obegripligt att detta problem uppkommer, att ingenting har hänt sedan förra flyktingkrisen. Då ville företag från hela landet upplåta lokaler till Migrationsverket men en momsfri uthyrning innebär att företag kan tvingas återföra tio år gammal moms, så effekten blev att upprustade lokaler inte kunde hyras ut och nu riskerar detta att återigen upprepas, säger hon.

Miljonsmällar

För vissa företag och koncerner kan det innebära miljonsmällar att hyra ut till Migrationsverket istället för att låta lokalerna stå tomma, varnar Ulrika Hansson, skattejurist på Fastighetsägarna. Dilemmat är nämligen det här: När en fastighetsägare hyr ut till en momspliktig verksamhet får de dra av moms på investeringar som görs i lokalen (under förutsättning att fastighetsägaren har valt att lägga moms på hyran). Men när den momspliktiga verksamheten flyttar ut uppstår det problem om den nya hyresgästen inte bedriver momspliktig verksamhet i lokalen. Då kan nämligen företaget som hyr ut tvingas återbetala tio års investeringsmoms*.

Dessutom är det krångligt att administrera detta, vilket gör att företagen i många fall känner sig tvungna att inte hyra ut till ”omomsad” verksamhet. Resultatet blir outnyttjade lokaler, trots att läget är akut, menar Anna Sandberg Nilsson.

– Företagen tvingas låta lokaler stå tomma på grund av momsskäl. Under förra flyktingkrisen hade vi en period där Migrationsverket köpte in tält, och det har diskuterats även den senaste tiden. Jag undrar om politiker och tjänstemän verkligen försvarar dessa effekter. Det känns horribelt när det faktiskt finns de som vill hjälpa till med lokaler, säger hon och radar upp problem där den så kallade hyresmomsen ställer till problem.

Slår mot flera verksamheter

Bekymret med momsen är inte nytt, utan Anna Sandberg Nilsson har efterfrågat förändringar i flera år. Tidningen Näringslivet har också skrivit om hur hyresmomsen utestänger idrottsföreningar från lokaler, hur industribolag i ”coworking-hubbar” stoppas från att utveckla miljökomponenter av momsskäl, hur aktiviteter på kvällar och helger stoppas i utanförskapsområden och hur initiativ i vård, skola och omsorg stängs ute (se punktlista nedan).

– Just nu är det akut med ankomstboenden och därför får den frågan extra fokus. Men problemet är inte nytt, utan slår mot en rad aktiviteter i samhället, säger hon.

Kritiken mot momsen och hur Skatteverket tolkar reglerna växer. Fredagen den 25 mars hölls ett möte där företag, fastighetsbranschen, SKR och andra aktörer pressade ministrarna Anders Ygeman (migrations- och integrationsminister) och Johan Danielsson (bostadsminister) på svar. Med på mötet var Fastighetsägarna, där skattejuristen Ulrika Hansson jobbar.

– Från branschen var vi noga med att inte släppa ministrarna. Nu krävs det konkreta åtgärder och inget spel för gallerierna. Vi vill att regeringen markerar i den här tolkningsfrågan, vilket kan lösa den akuta oklarheten kring momsen vid uthyrning till Migrationsverket, säger hon.

Så vad händer nu? Fick ni svar?

– Vi ska nu sammanfatta situationen och peka konkret på vilka problem vi upplever med momsen. Detta ska vi delge regeringen. Frågorna är ju inte nya, men nu hoppas vi att de lyssnar, säger hon.

Men när det gäller lagändringar verkar möjligheterna små till snabba förändringar, menar Ulrika Hansson som egentligen skulle vilja att det togs ett större grepp på frågan. Däremot finns det öppningar när det gäller hur lagstiftningen tolkas av Skatteverket, och hur avtalen skrivs av Migrationsverket, menar Ulrika Hansson som efterfrågar mera sunt förnuft av myndigheterna.

– Som det är nu har vi hamnat i en limbo när det gäller momsen, där ingen riktigt vet vad som gäller, säger hon.

Migrationsverket bekräftar problem

Men vad tycker Migrationsverket då? Vill inte de ha hjälp att skaka fram flera flyktingboenden i den rådande situationen? I Dagens Industri bekräftar Charlotte Lilliestierna Ehrén, upphandlingsjuridisk expert på Migrationsverket, att hon ser en del trubbel.

– Det är klart att det kan bli problematiskt för leverantören, så är det ju. Men huruvida det påverkar om man vill ha avtal med oss kan jag faktiskt inte svara på”, säger hon till tidningen.

En rad detaljer är oklara. En del är Migrationsverkets prissättning, en annan Skatteverkets tolkningar av uthyrningarna.

– Om företagen måste betala tillbaka tusentals eller miljonbelopp tidigare avdragen moms på sina lokaler och inte får någon kompensation för detta så påverkar det en massa faktorer i företagen. Det blir inte ekonomiskt försvarbart, säger Ulrika Hansson.

Knäckfrågan handlar nu bland annat om hur Skatteverket tolkar användningen av lokaler, som stadigvarande bostad eller som temporär hotelliknande uthyrning? Fastighetsägare riskerar nämligen återbetalning av moms till staten när användningen av lokaler ändras till boende. Just nu är momsfrågan osäker då Skatteverket ger olika besked beroende på vilket slags boende och vilka slags lokaler som hyrs ut, bland annat när det gäller gympasalar som tar emot flyktingar.

”Finns utrymme att vara lyhörda”

Enligt Ulrika Hansson finns det utrymme för Skatteverket att tolka reglerna på ett mera enhetligt och pragmatiskt sätt och följa den rättspraxis som växte fram efter förra flyktingkrisen 2015. Skatteverket har förlorat ett par uppmärksammade mål och rättspraxis visar att det finns andra sätt att tolka situationerna på, markerar Ulrika Hansson (se nedan).

– Det finns mycket som talar för att man faktiskt skulle kunna vara lite lyhörda här. Avsikten med dessa uthyrningar till Migrationsverket, nämligen att ge akut hjälp med tak över huvudet i en övergångsperiod, måste vara utgångspunkten när man tolkar momsregler och rättspraxis, säger hon.

– Det är en olycklig situation med Skatteverkets hållning. Men så länge myndigheten har tolkningsföreträde måste företagen välja mellan att ta strid och utmana Skatteverket i en kostbar rättsprocess, eller inte utsätta sig alls för skatterisken, alltså att avstå från att hyra ut. Och jag menar, vem skulle angripa Skatteverket om verket skulle lägga mera vikt vid det övergripande syftet och avsikten med uthyrningen när de tolkar momsreglerna i den här situationen?, säger hon och hänvisar till ett fall där EU-domstolen dömde precis tvärtemot Skatteverkets hållning i ett momsmål som rörde uthyrning av bostadslägenhet till flyktingar (se faktaruta, Elisabeth Blasi).

– Det blir så fyrkantigt ibland, säger hon.

Tidningen Näringslivet har sökt Skatteverket för en kommentar, men ännu inte fått någon återkoppling.

* Visserligen kan moms alltid läggas på uthyrning av lokaler till staten, även om statens verksamhet i lokalen är momsfri, men det gäller inte om det som hyrs ut betraktas som stadigvarande bostad, förtydligar Ulrika Hansson på Fastighetsägarna. ”Uthyrning av en gympasal skulle ju kunna ses som stadigvarande bostad eftersom den ska användas som det”, säger Ulrika Hansson och lägger till: ”Vi vill ha garantier för att uthyrning till Migrationsverket alltid medför moms.”