DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

SCA-chefen: Så mycket el stoppas av krångel – motsvarar hela Sveriges kärnkraft

Krångliga tillståndsprocesser stoppar ny vindkraft på skogskoncernen SCA:s mark motsvarande cirka 50 TWh. Det är vad hela den svenska kärnkraften producerar på ett år. ”Det påverkar hela återindustrialiseringen i norra Sverige”, säger koncernchefen Ulf Larsson till TN.

20 procent av Sveriges vindkraft står på SCA:s mark som utgör cirka sju procent av Sveriges landyta. Det gör skogskoncernen till en gigantisk hyresvärd för vindkraftverk.

Idag har de vindkraftverk som står på SCA:s landområden en så kallad produktionskapacitet på cirka 6,5 TWh, vilket visar hur mycket elverken i genomsnitt producerar ett normalår. Om det blåser mer är siffran högre, blåser det mindre är den lägre.

Det är alltså en ansenlig mängd vindkraft som redan idag produceras på SCA:s mark. Framöver är potentialen ännu större.

– Fram till 2040 skulle vi kunna ha en kapacitet om 65 TWh på SCA-mark om alla de möjligheter vi ser är ekonomiskt försvarbara, säger SCA:s vd och koncernchef Ulf Larsson till TN.

Men nu varnar företaget för att krångliga tillståndsprocesser inte gör det möjligt. Idag kan det ta mellan fem och tio år att få ett ja i en tillståndsprocess för nya vindkraftverk.

"Det känns inte alls bra eftersom Sverige på 20 år måste gå till minst dubbel elkonsumtion och gå från fossilt till förnybart”.

Det är också många planer som avslås. Enligt en undersökning från Svensk Vindenergi har bara 55 procent av projekten helt eller delvis beviljats tillstånd mellan 2014 och 2020. Resten har avslagits. Det stämmer väl överens med Energimyndighetens siffror.

– Det känns inte alls bra eftersom Sverige på 20 år måste gå till minst dubbel elkonsumtion och gå från fossilt till förnybart. Det påverkar hela återindustrialiseringen i norra Sverige om vi inte bygger ut vindkraften snabbt, säger Ulf Larsson.

I miljötillståndsprocesserna står flera intressen mot varandra, det kan handla om kommuner som hävdar att vindkraftverk är för bullriga, att rennäringens behov av mark är så pass viktig eller att hänsyn måste tas till olika typer av naturintressen.

Av de 65 TWh elproduktion, som är potentialen på SCA:s mark, gör Ulf Larsson bedömningen att det så kallade kommunala vetot kommer att leda till att cirka 15 TWh avslås och för rennäringen handlar det om ytterligare cirka 15 TWh som försvinner. Hänsyn till olika naturintressen och Försvarsmaktens behov tar bort cirka 10 TWh vardera.

– I ett läge med klimatkris och där vikten av säkerhet i energiförsörjningen påtalas i stort sett varje dag av politiker och opinionsbildare är det ofattbart att vi hamnar i ett läge där politiska beslut medfört att 65 TWh fossilfri elproduktion reduceras till 15 TWh, säger Ulf Larsson.

Bortfallet på 50 TWh kan jämföras med att vattenkraften 2021 producerade el motsvarande drygt 70 TWh och kärnkraften 51 TWh.

Energimyndigheten har i en analys visat att det kommunala vetot totalt sett ligger bakom ungefär hälften av alla avslag, artskyddet, det vill säga olika naturintressen, cirka en fjärdedel och rennäringen knappt tio procent. Försvarsmaktens intresses orsakar runt fem procent av avslagen.

Ulf Larsson menar att tillståndsprocesserna måste kortas, men lika viktigt är det att ge de kommuner som säger ja till vindkraft någon form av morot. Det kan till exempel handla om att en del av energiskatten går tillbaka till kommunen.

– Jag tycker att man måste titta över hur man ger återbäring till kommuner som upplåter mark till vindkraft. Det skulle exempelvis kunna handla om att en del av energiskatten betalas ut till kommunen där energin har genererats. Pengarna kan kommunerna investera i skola och välfärd, något som skulle betyda mycket inte minst för små kommuner i Norrlands inland. Ett sådant förslag är helt nödvändigt, säger han.

Norge har infört en modell som innebär att vindkraftverkens fastighetsskatt går till kommunerna som vågar satsa, och inte till staten. För Åfjord kommun i Norge innebär det mellan 50-60 miljoner i extraintäkter per år, rapporterar SVT.

”Idag har vi ett system som är överlastat med ärenden.”

De krångliga tillståndsprocesserna har idag blivit ett gissel för ett flertal näringar, inte bara för de som bygger vindkraftverk.

– Idag har vi ett system som är överlastat med ärenden som skulle kunna hanteras på andra sätt, till exempel i tillsynsverksamheten. Det gör att viktiga projekt drar ut på tiden och att ett ärende tar ett decennium är dessvärre inte ovanligt. Det är ett problem som drabbar allt från Försvarsmakten via industrietableringar till vindkraftsparker, säger Nicklas Skår, Svenskt Näringslivs expert på miljötillståndsfrågor.

Han pekar emellertid också på att inte bara tiden är ett problem.

– Ett ännu större bekymmer är att processerna är oförutsebara och att krav på utredningar som ställs allt för ofta är så långtgående att det blir omöjligt att tillfredsställa myndigheterna. Ett sådant känt exempel är Cementa där domstolen avvisade ansökan enbart på den grunden att myndigheterna ansåg att Cementas utredning inte var tillräcklig.

Efterlyser ett snabbspår

Ett annat stort problem är att många vindkraftverk idag står inför en uppgradering; man går från många mindre verk med en effekt på 2 MW till färre men större verk på mellan 8 och 10 MW. Med befintlig lagstiftning tvingas vindkraftsbolagen in i en andra oviss tillståndsprocess trots att all infrastruktur som vägar och elledningar redan finns på plats.

– Där man redan har en vindkraftpark borde det finnas ett snabbspår, det borde inte ta mer än ett halvår att få en ansökan klar och godkänd. Det finns en stor potential att nyttja den infrastruktur som redan finns för den kommande utbyggnaden av vindkraft, säger Ulf Larsson.