DEN SVENSKA INDUSTRIN

Svenska industrijättar larmar om ny materialkris – ”Aldrig sett något liknande”

Halva ledningen jobbar dag och natt med materialförsörjningen istället för att utveckla företaget, förklarar Helge Steg, vd på Arta Plast. Det handlar om att överleva här och nu. ”Den som skriker mest får material”, säger han till TN.

De tvära kast som industriföretagaren Helge Steg har tvingats genomlida de senaste tre åren går inte att jämföra med tidigare faser i det 85 man starka Tyresöföretagets historia. Från skenande materialbrist i början av pandemin, till stigande priser under en längre period och till slut materialbrist igen.

– Vi har kunnat leverera det vi ska men det har byggt på att vi har tagit ansvar, vi har beställt material på egen risk och byggt upp lager. Det innebär att vi betalar överpriser fastän vi vet att vi inte får tillbaka det av våra kunder. Vi prioriterar leveranssäkerhet framför kostnaden – det har drabbat våra marginaler, säger Helge Steg.

Arta Plast tillverkar bland annat filter till respiratorer och anestesiutrustning samt livsmedelsförpackningar. Det handlar alltså om plastprodukter av olika slag. Under lång tid har det varit svårt att få tag på råvara till produkterna, och situationen har förvärrats raskt under Ukrainakriget.

Sitter fast i avtal

Problemet är att Helge Steg sitter fast i avtal med sina kunder som gör att han måste leverera vid en viss tid och till ett bestämt pris. Samtidigt kan hans leverantörer höja priserna från en dag till en annan. Det är trögt, och tar tid, att få genom prishöjningarna i kedjan av företag.

– Det äter kapital i bolagen, eller så måste du låna från banken, säger Helge Steg.

Branschkollegan Trioworld är en svensk plastjätte med över 1 500 anställda globalt och 600 bara i Sverige. Företagets vd Andreas Malmberg bekräftar att priserna skenar. Enligt honom började det för 1,5 år sedan.

– Det finns de på företaget som har varit i branschen i över 30 år och de säger att de aldrig har sett något liknande förut, säger Andreas Malmberg.

Trioworld tillverkar och säljer till exempel plastpåsar för blomjord, den plastfolie som viras runt allt som skickas på pall eller plast runt ensilage. Bara för att ta några exempel.

– Förra gången det hände – 2015 – tyckte vi att det var tufft. Då gick priserna upp med 60-70 procent. Men nu är det över 100 procent på ett år och det är mer ihållande och långsiktigt.

Slår mot marginalerna

Det går att hantera när räntorna är låga, menar Steg. Men det som oroar framöver är om Riksbankens aviserade räntehöjningar tidigareläggs, vilket skulle lägga sig som en våt filt över branschen.

– Med låga räntor kan du klara dig. Det gör ont, men det är hanterbart. Men om räntorna går upp med 2-3 procent då börjar det bli mycket pengar, säger Helge Steg.

Pristrycket, som slår direkt mot företagets marginaler, kan förvärras ytterligare om fackens krav på kompensation för ökade levnadsomkostnader realiseras under avtalsrörelsen. Många ekonomiska bedömare menar att för stora lönelyft gör att inflationen blir varaktig. Senast varnade Svenskt Näringslivs nya chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt för kompensationstänket i en intervju med TN.

Elpriserna är ytterligare ett orosmoln för Helge Steg:

– Elen är vår tredje största kostnadspunkt efter personal samt råvaror och material. Nu har elkostnaden ökat med 50 procent, det kan överstiga vår marginal. I industrin är marginalerna låga, överlag inte mer än 2,5 procent, säger Helge Steg.

Han förutsåg krisen

Den tuffa resan inleddes några månader innan pandemin drabbade Sverige. Det var årsskiftet 2019-2020 och Helge Steg befann sig i Thailand och noterade att det knappt var några kineser i områdena han besökte, det hade aldrig hänt förut.

Visst hade han hört talas om att en ”ny influensa” plågade Kina, men mycket mer än det kände han inte till av det begynnande kaoset. Ändå förstod han redan där och då att han måste se om sitt hus.

Han befarade att de omfattande restriktionerna för att minska smittspridningen skulle kunna leda till att de leveranser av komponenter från Kina, som Arta Plast är så beroende av, avstannade.

Så fort Helge Steg kom hem kallade han till sig inköpspersonalen och meddelade att man måste se över det som köptes in från Kina. Två eller tre kritiska komponenter identifierades och snabbt köpte man in ett årsbehov och stakade dessutom ut planer för inköp ytterligare ett år framåt.

Så slog pandemin till i Europa med full kraft. Det var full panik, berättar Helge Steg. I och med att Arta Plast tillverkade många essentiella delar till respiratorer sköt efterfrågan i höjden och man anställde tio personer.

– Vi hade panikmöten. Snabbt måste vi öka volymer, dubbla dem. Det var en evinnerlig tur att vi hade köpt på oss material, berättar han.

”Kostnaderna gick rakt upp”

Redan då inleddes kampen för att få tag i material. Leverantörer kontaktades och ombads att prioritera Arta Plast framför andra. Det gick bra eftersom uppdraget just var att förse sjukvården med utrustning.

– Många trodde då att vi tjänade mycket pengar. Men det kostade enorma belopp för den uppskalning som vi genomförde. Kostnaderna gick rakt upp, säger Helge Steg.

Materialkrisen förvärras igen

Men efter sommaren 2020 tvingades företaget tvärnita. Sjukhusen hade vid det laget fyllt på sina förråd, så även livsmedelssektorn, vilket minskade efterfrågan på Arta Plasts produkter.

Under senhösten och vintern 2020-2021 ökade efterfrågan åter och materialpriserna sköt i höjden även om det gick att tillgodose företagets behov så länge man var beredd att betala överpriser.

Suez-problematiken, en tanker gick på grund i kanalen, spädde ytterligare på problematiken på flera fronter. Konkretionen visar hur komplex situationen var: Det finns ett företag i Brasilien, Braskem, som tillverkar polypropen och polyeten som baseras på sockerrör som inte är en fossil råvara. Till exempel görs Cola-Colas ”gröna plastflaskor” av plast från Brasilien.

När Texas samtidigt nåddes av en extrem kylknäpp drabbades många av de polypropen-raffinaderier som finns där av produktionsstopp. De frös sönder, som Helge Steg uttrycker det, vilket gav brasilianska Braskem nya möjligheter. Företaget sålde sin polypropen till USA istället för till Europa.

– Det är normalt inte ett problem eftersom de europeiska företagen kan fylla på sina volymer från Mellanöstern. Men där låg en båt i Suezkanalen som proppade igen. Då blev det brist i Europa och så stack priserna i väg. Det visar hur många faktorer som spelar in, säger Helge Steg.

”Äntligen började vi få luft under vingarna igen. Då kom kriget och så drabbades vi av materialbrist igen samt av skenande priser”

Under sommaren 2021 fanns ändå en viss förhoppning om att priserna skulle stabiliseras, men den negativa utvecklingen fortsatte, särskilt på kontinenten. Lösningen var fortfarande att köpa på sig lager, menar Steg.

– Men vid årsskiftet kände vi att vi äntligen började få luft under vingarna igen. Då kom kriget och så drabbades vi av materialbrist igen samt av skenande priser. Precis som i början av Corona, säger Helge Steg.

Tvingas ligga ute med pengar

Problemet med att inte få betalt för kostnadsökningar, och trögheten i att få acceptans för prisökningar i nästa led, åskådliggör han med ett exempel:

När en tankbil med plast på 30 ton plus 15 pallar med etiketter kommer in till Arta Plast tar det företaget cirka 3-4 månader att omvandla det till burkar. Sista burken är levererad till kunden efter 5-6 månader, och till det ska läggas 30 eller 60 dagar i betalningsvillkor. Det kan alltså ta över ett halvår innan Arta Plast får betalt.

”Halva ledningen jobbar dag och natt med materialförsörjningen istället för att utveckla företaget”

Under tiden fortsätter jakten på material:

– Den som skriker mest får material. Jag måste lägga enorma resurser och tid på det, säger Helge Steg.

Ytterligare ett avbräck är att företaget tvingas pausa sin långsiktiga utveckling.

– Halva ledningen jobbar dag och natt med materialförsörjningen istället för att utveckla företaget. På sikt riskerar vi att se det i produktivitetstalen.

Andreas Malmberg på plastjätten Trioworld pekar precis som Helge Steg på att det finns en fördröjning innan slutkunderna drabbas. Han flaggar för att svenskarna får räkna med höga priser ”på allt som ska förpackas”.

– Vi har bara sett början på prisökningarna. Vi ser också nu att sådana som har längre leveranskedjor höjer priserna. Vi kan vänta prisökningar fram till sommaren – sedan vet vi inte, säger Andreas Malmberg.

Kostnader ökar med miljoner

Problemet var att underleverantörerna tidigt under pandemin, som många andra företag, planerade för minskad efterfrågan och därför drog ned på produktionskapaciteten. När efterfrågan efter en kort dipp återhämtade sig tog det tid att bygga upp kapaciteten med följden att priserna steg, menar Malmberg.

Samtidigt har priserna på transporter, pallar, förpackning skjutit i höjden. Och inte minst elpriserna. I januari var elkostnaden 11,7 miljoner konor högre än motsvarande månad 2021 för Trioworld.

– Jag är ändå i grunden optimist, det finns ett uppdämt behov efter covid på varor och tjänster. Det finns mycket pengar ute, även globalt. Och investeringarna är fortfarande på en hög nivå, säger Andreas Malmberg.

Men osäkerheten är stor. Allt handlar om hur Ukrainakriget utvecklar sig.

– Om Ukrainakriget tar fel vändning finns risk för en större recession. Men löser det sig så finns en stor samsyn bland företagare, distributörer, investerare och banker om att vi ska komma tillbaka på banan igen. Min bedömning är att risken för aggressiva räntehöjningar kan dämpas då.