KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Ikea och H&M: Så blir vi kvitt slit- och slängsamhället

Svenska tungviktarna Ikea och H&M välkomnar EU:s nya lagförslag om en mer cirkulär ekonomi. Men näringslivet måste vara med att sätta ramarna för regelverket. ”Vi behöver skapa ett system som förenklar snarare än komplicerar hållbarhetsarbetet”, säger Roberta Dessi på Ikea.

Nu ska EU bli kvitt med slit-och slängsamhället och sätta normen för en cirkulär ekonomi. Det är budskapet i lagförslaget Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR, som EU-kommissionen presenterade i slutet av mars. Förslaget faller inom ramen för EU:s gröna giv och initiativet Sustainable Product Initiative, SPI.

ESPR, består i grunden av två viktiga områden. Det ena är ett framtagande av gemensamt ekodesignskrav som ska göra produkter mer klimatneutrala och resurseffektiva. Det andra är att införa så kallade digitala produktpass där företag ska lämna information om vilka material som ingår produkten som ska följa produkten under dess livslängd. Produktpasset ska både underlätta för konsumenter att göra medvetna val och öka företagens transparens genom att förbättra spårbarheten mellan aktörer i värdekedjan.

Förslaget hyllas av flera tunga näringslivsföreträdare som TN har pratat med.

– Ikea stödjer kommissionens mål till fullo. Som ett globalt möbelföretag har Ikea ett stort ansvar att utveckla cirkulära ekonomin. Samtidigt måste övergången till cirkulär ekonomi ske genom hela värdekedjan. Därför är det välkommet och absolut nödvändigt att EU driver utvecklingen framåt och skapar ett modernt och välfungerande regelverk, säger Roberta Dessi, Public Affairs Leader IKEA Range and Supply, på möbeljätten Ikea.

”Positivt att EU nu har nått samma slutsatser”

Liknande tongångar kommer från klädjätten H&M.

– H&M välkomnar ett regelverk på EU-nivå då vi tror att det kommer att påskynda utvecklingen av cirkulära affärsmodeller. Vi tror att dagens ekodesignkrav behöver utvidgas till cirkulär design där alla aktörer i värdekedjan är representerade. Då vi är starka företrädare av transparens och spårbarhet tror vi också att digitala produktpass kan vara ett viktigt verktyg för att främja återbruk och återvinning av varor, säger Pernilla Halldin, Head of Public Affairs på H&M Group.

EU:s initiativ är också i linje med Ikeas åtagande att bli 100 procent cirkulära fram till 2030 och H&M:s mål att alla produkter ska vara designade för cirkularitet samt att man ska öka användningen av återvunnet material i sina produkter till 30 procent till 2025.

– Vi har redan i dag 9 500 artiklar som bygger på principen kring cirkulär design. Vi har också börjat ta fram en modell för produktpass som sträcker sig över hela värdekedjan. Så det är positivt att EU nu har nått samma slutsatser, säger Roberta Dessi på Ikea.

– Vår ambition är att erbjuda modeprodukter som är gjorda för att hålla. Därför arbetar vi ständigt med att testa och investera i nya cirkulära affärsmodeller inom bland annat second-hand, återbruk, reparation och återvinning. Vi har också tagit fram ett designverktyg som koncernens varumärken, formgivare och produktutvecklingsteam ska kunna använda i steget mot en cirkulär ekonomi, säger Pernilla Halldin på H&M.

Måste frångå vårt slit-och slängsamhälle

Även Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy på Svenskt Näringsliv, ser EU:s initiativ som både viktigt och välkommet.

– Vår resursanvändning står för cirka 50 procent av de totala koldioxidutsläppen. För att komma till rätta med det måste vi gå mot en mer cirkulär ekonomi och använda våra material och produkter mer resurseffektivt, säger hon.

Men förslaget är inte utan dess utmaningar. Svensk Näringsliv anser att det finns det flera punkter som måste tydliggöras för att säkra den europeiska konkurrenskraften.

– Vad gäller området produktdesign är det otroligt viktigt att lagstiftningen inte går in på för mycket detaljer kring hur ett företag ska utforma en produkt, säger Jenny Svärd.

Vidare måste idén om produktkategorier vara flexibelt och undvika att låsa in varor i fack. Det kan hämma företagens innovations- och teknikutveckling i takt med att branscher förändras, vilket också är skadligt för konkurrensen.

– Fortsatt teknikneutralitet och möjlighet till innovation måste möjliggöras av lagstiftningen eftersom det kommer att sätta ramarna för den framtida produktutvecklingen, säger Jenny Svärd.

Kräver genomlysning

Då lagstiftningen omfattar alla tänkbara produkter, med undantag för livsmedel, foder och läkemedel, kommer de att införas i olika etapper. Fram till 2030 avser EU-kommissionen att lägga fram drygt 30 nya produktlagstiftningar som berör olika branscher genom delegerade akter. Det är en lagstiftningsprocess som kräver en grundlig genomlysning, menar Jenny Svärd.

”Vi vill inte hamna i en situation där näringslivet i slutändan får för lite att säga till om”

– Idén om att lagstifta via delegerade akter frångår den normala lagstiftningsprocessen och det måste utredas om det är den mest effektiva lösningen. Vi vill inte hamna i en situation där näringslivet i slutändan får för lite att säga till om, säger Jenny Svärd.

Vad gäller det digitala produktpasset finns det två stora utmaningar. Det första är att informationskraven riskerar att bli för tidsödande, inte minst för små- och medelstora företag.

– Den information som krävs måste stå i proportion till den nytta som informationen ska bidra till. Om det ska gå åt jättemycket resurser åt att följa lagstiftningen förlorar den sitt syfte. Det andra utmaningen är att se till att företagshemlig information inte hamnar i orätta händer, säger Jenny Svärd.

För att undvika för stora administrativa bördor bör den information som ska ingå i produktpasset vara av karaktären ”need to know” snarare än ”nice to know”, menar hon.

Det är också avgörande att lagstiftningen inte bara omfattar produkter tillverkade inom EU utan även importerade produkter.

– Reglerna måste följas av alla företag som verkar på den inre marknaden. Annars kan ett icke-EU-land sälja billigare produkter utan att uppfylla kraven. Därför behöver man upprätta en fungerande marknadskontroll som säkerställer att alla företag verkar under samma villkor, säger Jenny Svärd.

Krävs flexibelt regelverk

Då reglerna ska gälla långt framåt i tiden måste regelverket vara dynamiskt och ständigt relevant, anser Ikea.

– Vi ser gärna ett flexibelt regelverk som håller jämna steg med tiden. Därför måste lagstiftare hålla dialog med företag och experter. Samtidigt är det viktigt att regelverket utgår från vetenskapligt grundat material, säger Roberta Dessi.

H&M-koncernen ser också vikten av att engagera företagen i lagstiftningsprocessen, bland annat vid utvecklingen av digitala produktpass.

– De digitala produktpassen bör vara relevanta och pålitliga så att rätt information når rätt läsare. Vi ser fram emot att bidra med våra insikter till lagstiftare för att skapa ett regelverk som gör skillnad, säger Pernilla Halldin.

Kommissionens förslag kommer att gå vidare till ministerrådet och till EU-parlamentet för granskning och beslut. En lagstiftning kan bli verklighet i slutet av året eller i början av 2023.

– Rent principiellt är vi positiva till initiativet. Men nu håller vi på att nu analysera detaljerna för att försöka skapa oss en uppfattning om hur detta kan komma att påverka svenska företag, säger Jenny Svärd.

Roberta Dessi på Ikea tillägger:

– Vi har full förståelse för att det inte är ett enkelt uppdrag och det är fortfarande mycket som måste utredas. Om vi kan ge en rekommendation så är det att utforma ett regelverk som förenklar snarare än komplicerar hållbarhetsarbetet. Ikea kommer att engagera sig i att stödja den här processen där vi kan göra skillnad. Vi tror att ESPR, om det blir välformulerat, kan bli ett viktigt politiskt verktyg.