DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Snabbfotad duo klår konkurrenterna

Vårgårdas och Timrås goda resultat röner uppmärksamhet. Andra kommuner hör av sig för att ta del av framgångsreceptet. Bild: Avdo Bilkanovic/TT

Att näringslivet är kommunbyggets grundval i Timrå och Vårgårda råder det ingen tvekan om. Låt oss slå fast några bestickande fakta: företagen går före, kommunen ses som ett serviceorgan och framgångarna göder en strävan att prestera bättre.

Tretton minuter från Sundsvall ligger Timrå. Hit kommer kommunfolk för att få höra historien om hur de lokala företagen blev den bärande bjälken i kommunbygget.

– Relationen till näringslivet är viktigast, det är inte bara en slogan. Vi vet hur stor betydelse företagen har för kommunens tillväxt och välfärd, säger kommunchef Andreaz Strömgren.

– Avgörande är att de små företagen växer, de större stannar kvar, och på så sätt säkrar arbetstillfällen och skatteintäkter.

Framgångarna en konkurrensfördel

Framgångarna är numera en konkurrensfördel som gör avtryck. Epitetet snabbfotad och effektiv visar sig gång på gång när företagsetableringar hamnar i Timrå i stället för i andra kommuner. I takt med att goda omdömen läggs på hög, växer självförtroendet.

– Det är viktigt att våga visa stolthet över sitt arbete. Undfallenhet och tvekan uppfattas som oproffsigt, framför allt bland företagare, säger Andreaz Strömgren.

Men allt har inte varit guld och gröna skogar. 2003 hade Timrå bottenkänning: låg tillväxt, negativ ekonomisk utveckling i form av minskande befolkning och hög arbetslöshet.

Ett politiskt åtgärdspaket sjösattes. Parollen löd ”företagen går före.” Mycket tid gick åt till att basunera ut det nya budskapet, inte sällan för döva öron. Kommunen fortsatte sladda i botten av Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet.

Efter flera års slit lossnade det 2010. Avgörande var ett nytt arbetssätt, där kommunens förvaltningar gemensamt arbetar för att möta näringslivets behov. Samtidigt talade kommunfullmäktige om Norrlands bästa företagsklimat.

– Kommunens arbete fokuserar på tillväxt, sysselsättning och arbete. Prioriteringarna styr varje verksamhet som också måste beskriva hur de bidrar till målen. Det gör det lätt för mig som kommunchef att samordna arbetet, säger Andreaz Strömgren.

Och eftersom hela organisationen ställer upp på företagens behov och har ögonen på problem i ett tidigt skede, så konstaterar närmast chockade företagare att frågor behandlas på rekordtid.

Ett exempel är när industrimark planläggs för växande företag.

– Ena dagen frågar företagare om det finns mark att bygga på, dagen efter är man ute med duktiga, kloka medarbetare som löser frågorna med företagaren direkt.

Det svåraste med ett nytt arbetssätt är att våga röja väg för nya sätt att tänka och arbeta. Att låta företagen vara draglok, medan kommunen agerar stödfunktion.

Se till att arbetsformen matchar löften.

Enligt Andreaz Strömgren är det vanligt att kommuner tar fram näringslivs- och tillväxtstrategier och politiska styrdokument men glömmer bort arbetssätt och processer i organisationen.

– Se till att arbetsformen matchar löften, då är det lättare att leva upp till förväntningar eller till och med överträffar dem, då blir företagen nöjda. Det är det vi har lyckats med här i Timrå.

Industrisatsningarna längre norrut påverkar också Timrå kommun. Hundratusen drar norrut för att täcka arbetskraftsbehovet där. Andreaz Strömgren anser att inte bara kommunen, utan hela Västernorrland, behöver växa, han hoppas att företagen kastar blickarna ditåt när industriboomen i Norrbotten och Lappland är mättad.

– Elen finns, kompetensen finns, vad som saknas är en riktigt stor företagsetablering i arbetsmarknadsregionen. Hittills har vi inte haft kraft eller vågat ta tag i den frågan.

Jobbar hårt under devisen ”på företagens sida”

Även i Vårgårda växer självförtroendet. Efter fjolårets topplacering i rankingen av det lokala företagsklimatet har den västsvenska kommunen fortsatt att jobba hårt under devisen ”på företagens sida.”

Men det är inte rankingplaceringen som hägrar, snarare resultatet. Blir vi tia ett år, men med ett bättre resultat, är det okej, men inte lika roligt, förklarar Johanna Heleander, näringslivssamordnare.

– Det gäller att aldrig vara nöjd, fortsätta vara nyfiken och intresserad av våra företag, nya som etablerade.

Vårgårda bryter mönstret genom att inte ha något näringslivskontor. Arbetet sker i stället inom ramen för en ideell förening. Här är samsas stora och små företag med kommunledningen.

Enligt Johanna Heleander är det viktigt att företagare och politiker träffas för att förstå skillnaderna. Det skapar större engagemang och stimulerar näringslivets utveckling.

– Tillsammans med en lång period av politisk stabilitet så skapar det förtroende och hållfasta politiska beslut, något företagen vill ha.

Vårgårda sticker också ut genom att ha ett mångfacetterat näringsliv, i jämförelse med andra små kommuner.

Surret från den industriella bikupan, där 35 procent av de arbetsföra återfinns, är påtagligt. Fyra stora privata arbetsgivare tillverkar bland annat kameror, vattenkranar, säkerhetsprodukter samt hund- och kattmat. De står för över 2 000 arbetstillfällen i en kommun med drygt tolv tusen invånare.

– Samtliga storföretag har utländsk ägarstruktur. Mot den bakgrunden är det väldigt viktigt att vi har goda relationer till företagsledningen i dessa företag.

Vi är stolta över att ha många arbetstillfällen.

Men Vårgårdas näringsliv består inte bara av industriföretag. Av sammanlagt 2 000 företag är 743 enmansföretag inom den gröna näringen. Blandningen av stort och smått är en framgångsfaktor, och bidrar till att kommunen lättare klarar av svängningar i konjunkturen.

– Vi är stolta över att ha många arbetstillfällen. Kommunens grundinställning är att vara ett serviceorgan, som finns till för att bidra till tillväxt och ett växande näringsliv, säger Johanna Heleander.