DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Expert: Otillräcklig utredning om miljötillstånd

En ny utredning lägger fram förslag på att både öka takten i klimatarbetet och korta prövningstiderna för miljötillstånd. Men förslagen är otillräckliga, menar Nicklas Skår på Svenskt Näringsliv. ”Utredningen flyttar frågor från en del av processen till en annan”, säger han.

Under lång tid har näringslivet riktat hård kritik mot långa, komplicerade och oförutsägbara prövningar av miljötillstånd. Vartannat företag som upplever problem med tillståndsprocessen avstår från att genomföra sin investering eller lägga den i ett annat land, visar en rapport från Svenskt Näringsliv från i november.

För två år sedan tillsatte regeringen en utredning och i veckan presenterades slutbetänkandet.

– Uppdraget har varit att öka takten i klimatarbetet. Det handlar om horisontella förändringar, att boosta systemet, sa Peter Ardö, särskild utredare i Miljöprövningsutredningen, när den presenterades under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Föreslår kortare prövningstider

Sammanlagt handlar det om förslag på närmare 30 lag- och förordningsändringar.

– Det finns inga enskilda alexanderhugg utan samlat ska det ge enklare regler, mer vägledning för företagen och fokus på dialog. Det måste utformas på ett sätt som inte påverkar investeringsviljan, sa Peter Ardö och betonade att det ska råda en balans mellan att underlätta för företagen och klara klimatnyttan.

Bland slutsatserna finns bland annat att prövningstiderna kan kortas från dagens 1,5 år i första instans, ett nej till snabbspår för verksamheter med stor klimatnytta och betoning på samarbete mellan olika aktörer.

– Den viktigaste framgångsfaktorn är dialog och att man tar ansvar för sin roll som myndighet och som sökande, sa Peter Ardö under seminariet.

”Jag är inte jätteoptimistisk till att steget kommer att bli så stort.”

Under årens lopp har det från flera håll funnits önskemål om en samordnad stat som talar med en röst.

– Idag har vi i miljöbalken utpekade myndigheter med partsroller. Vi tar bort Kammarkollegiet, i övrigt kvarstår de. Men Länsstyrelsen blir navet och ska beakta hela det statliga intresset, betonade han.

Mikael Hägglöf, partner och advokat på Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, företräder många företag i tillståndsprocesser. Han upplever de flesta förslagen som steg i rätt riktning, men kanske inte tillräckligt stora.

– Den stora frågan ur mitt perspektiv, som jobbar med de här frågorna, är hur mycket bättre det kommer att bli. Jag är inte jätteoptimistisk till att steget kommer att bli så stort, tyvärr, sa han under seminariet.

Kritiken: Risk för långa processerna även framöver

Nicklas Skår, jurist och projektledare för Svenskt Näringslivs miljötillståndsprojekt, är inne på samma spår. Han välkomnar stora delar av rapporten, men anser att den är otillräcklig.

– Den innehåller flera i grunden bra saker, men dilemmat är att de inte har fullföljt i tangentens riktning. Man har hållit tillbaka. Det vi pekar på är att det behövs en ordentlig förändring av lagstiftningen för att företagen ska kunna ställa om i den takt som är nödvändig för att nå klimatmålen. Utredningens förslag kommer att ge ett fall framåt, men frågan är hur långt vi kommer, säger han.

”Utredningen flyttar frågor från en del av processen till en annan.”

Hans huvudsakliga kritik är att processerna fortfarande kommer att vara för långa för företagen, trots förslagen.

– Jag delar utredningens uppfattning att det är viktigt att man får in så mycket information som möjligt, tidigt i processen, så man vet vad ansökan ska innehålla. Det kan man lösa på två sätt. Ett sätt, vilket utredningen valt att inte göra, är att avgränsa i lagtexten vad en ansökan ska innehålla. Ett annat, som utredningen valt är att lägga mer tonvikt på samrådet, säger han.

– När man lämnar in ansökan ska det nämligen föregås av ett samrådsförfarande, innan man kan lämna in en ansökan. Det tar i snitt lika lång tid. Så utredningen flyttar frågor från en del av processen, till en annan. Det så kallade kompletteringsträsket kan alltså uppstå tidigare. Utredningen försöker åtgärda det, men frågan är om det kommer att fungera.

Expert: Utredningen fokuserar bara på en liten del av processen

Den som söker ett tillstånd är intresserad av att veta när man kan börja producera, det vill säga hela processen från investeringsbeslut till pågående verksamhet. Det utredningen fokuserar på är bara en liten del av processen, enligt Nicklas Skår.

– Utredningen uppger att det tar 1,5 år i första instans och att man ska minska den tiden. Men samrådsförfarandet tar lika lång tid och sen överklagas det, vilket ofta sker, och då är det ytterligare 1,5 år. Då är vi uppe i 4,5 år. Och det är en genomsnittlig tid där även de enklaste ärendena räknas in.

Att utredaren har tagit ett horisontellt perspektiv och inte föreslagit exempelvis snabbspår är bra, understryker han.

– Det ska utredaren ha all heder av. Men man tittar bara på en smal del i hela processen för den som söker tillstånd, säger han.

”Kan man inte lösa det på något annat sätt?”

Nicklas Skår efterlyser även att delar hade kunnat lyftas ut ur prövningen och göra processerna mindre tunga, något som utredaren menar inte ingick i direktivet.

– På senare år har det förts in massa saker i processen som inte fanns där tidigare. Till exempel har man fört in att avrinningen från en parkeringsplats utanför en industrianläggning ska ingå i tillståndsprocessen. Och det kan naturligtvis vara bra att man tar hand om vattnet, men måste det ligga i tillståndsansökan? Kan man inte lösa det på något annat sätt, än att tynga processen ännu mer, undrar han.

Han fortsätter:

– Man kunde säga att ”ni ska hålla er till utsläpp i luft, utsläpp i vatten och bullerfrågor som uppkommer i verksamheten”. De andra frågorna kanske behöver hanteras, men kan hanteras någon annanstans.