DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så straffbeskattas svenska småföretagare – dubbla skatten mot konkurrenter

Svenska skatter slår mot företagande, tillväxt och jobb, visar en ny kartläggning. Ett typfall visar att svenska startupbolag kan beskattas dubbelt så hårt som i konkurrentländer. ”Det uppmuntrar definitivt inte till entreprenörskap”, säger skatteexperten Fredrik Carlgren till TN.

Hög skatt på kapitalvinster och utdelningar får en direkt dämpande effekt på investeringsviljan och företagande. I sin tur påverkas jobb, tillväxt och den långsiktiga tillväxtpotentialen. Och – tvärtemot den allmänna uppfattningen – så ligger Sveriges kapitalskatter mycket högt jämfört med de viktigaste konkurrentländerna, enligt en ny studie.

– Kapitalinkomstbeskattningen är en av de skadligaste skatterna, tillsammans med arbetsbeskattningen. Där uppkommer mycket negativa konsekvenser, säger Fredrik Carlgren, skatteexpert på Svenskt Näringsliv.

– Skatten påverkar hur mycket som investeras och vilka typer av investeringar som görs, om det är i entreprenörsledda, tillväxtorienterade företag, till exempel.

Givetvis är skattevillkoren inte den enda faktorn för investeringsbeslut. Men de är viktiga.

En studie från konsultkoncernen Deloitte, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, visar att Sveriges kapitalinkomstskatter är bland de högsta jämfört med Sveriges 15 viktigaste konkurrentländer i OECD.

Högsta maxnivå

När det gäller skatt på kapitalvinster ligger Sverige och USA i topp med 50 procent som maximal nivå. I Sverige kan det drabba ägarledda, så kallade 3:12-bolag. I USA handlar det bara om innehav under tolv månader i kombination med höga inkomster. För längre innehav är skatten i USA högst 33 procent.

Tittar man på genomsnittet för de 15 länderna blir kapitalvinstskatten 28 procent jämfört med Sveriges generella skattesats på 30 procent.

För skatt på utdelningar ligger Sverige, USA och Irland i topp med 50 procent. Men i USA rör det fortfarande innehav under tolv månader och för Irland inkomster över 700 000 kronor.

Den lägsta möjliga beskattningen på utdelningar är 20 procent i Sverige och 14 procent i genomsnitt i de 15 länderna.

Deloitte tittade också på två typfall: försäljning av ett framgångsrikt startupföretag och en småsparare som säljer aktier.

För småspararen var skatten betydligt högre i Sverige: 30 procent mot 20,4 procent i genomsnitt i jämförelseländerna.

Skatten för startupföretaget var dubbelt så hög i Sverige (om försäljningen inte sker via ett holdingbolag), 47,7 procent mot genomsnittet på 23,3 procent. Danmark låg närmast Sverige på 41,8 procent.

Just sådana små och nystartade företag är väldigt viktiga för ekonomin.

– Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag, säger Fredrik Carlgren.

– Så har det sett ut sedan 25 år tillbaka. Väldigt många är sådana 3:12-bolag, där ägarna själva är aktiva i bolagen.

Typfallet med startupbolaget, där skatten blir dubbelt så hög som i jämförelseländerna, beror givetvis på de specifika förutsättningarna. Men det visar också hur hög skatten kan bli i Sverige till följd av regelverket, säger han.

– När den effektiva skattesatsen kan krypa upp mot 50 procent är den i grunden felkonstruerad. Det uppmuntrar definitivt inte till entreprenörskap, säger Fredrik Carlgren.

Deloittes studie påpekade att kapitalvinstskatten faller inom ett stort spann i Sverige, från 20 procent till 50 procent. Det komplicerade regelverket kräver att företagaren kan sätta sig in i det, eller kan anlita bra hjälp.

Konkurrensen ökar

Sveriges förhållande till jämförelseländerna spelar roll. Kapital är mycket lättrörligt, även om investerare till viss del föredrar sina hemmamarknader.

Konkurrensen mellan länder ökar. Kanske kommer den att öka än mer när OECD har enats om en miniminivå på bolagsskatten på 15 procent.

– Det är inte omöjligt att länder lägger större fokus på det andra ledet i kedjan, på ägar- och kapitalbeskattning, säger Fredrik Carlgren.

Förenklingar och förbättringar behövs. Den generella svenska skattesatsen på 30 procent har varit oförändrad sedan skattereformen 1990-1991.

Tyska Ifo-institutet beräknade 2019 att om den svenska kapitalinkomstskatten sänktes till 20 procent skulle Sveriges BNP öka med 3,1 procent, investeringarna med 6,5 procent och antalet sysselsatta med 35 000.

– En sänkning med tio procentenheter är inte orealistiskt, särskilt inte om man tar det stegvis, säger Fredrik Carlgren.

Skattebasen skulle växa, men helt självfinansierande blir reformen nog inte. Hur resten finansieras är en prioriteringsfråga, där Svenskt Näringsliv helst vill titta på utgiftssidan.

Den felaktiga uppfattningen att svenska kapitalskatter är låga kan bero på att man jämför med andra skatter inrikes.

Men konkurrensen är global.