DEN SVENSKA EKONOMIN

Här är näringslivets förslag till reformagenda – ”Politiken är för kortsiktig”

Det har gått tre mandatperioder utan några långsiktiga strukturreformer. Det är ett stort problem, menar Svenskt Näringsliv. För att hjälpa politiken på traven presenterar nu organisationen tolv prioriterade områden som behöver åtgärdas. ”Idag definieras politiken av en kortsiktighet där man försöker få väljare till nästa val”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt.

Sverige behöver fler långsiktiga reformer och mindre politisk kortsiktighet. Det är budskapet i Svenskt Näringslivs rapport Reformer för stärkt konkurrenskraft, som presenterades på ett seminarium i Almedalen på måndagen.

– Efter 90-talskrisen gjorde Sverige väldigt mycket bra reformer. Det var massvis med långsiktiga strukturella reformer som stärkte svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft och som gjorde att vi på ett enklare sätt kunde hantera den stora finanskrisen och coronakrisen, sa Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt vid seminariet och fortsatte:

– Vi behöver ha sunda statsfinanser när vi befinner oss i en kris, för då har vi också möjlighet att arbeta oss ur krisen. Men vi måste göra det klokt.

Han menar att Sveriges möjligheter att ta sig ur kriser är beroende av politikernas förmåga att genomföra reformer som stärker företagens konkurrenskraft och omställningsförmåga.

– Men idag definieras politiken mer av en kortsiktighet där man försöker få väljare till nästa val, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Enligt honom befinner sig Sverige i ett osäkert ekonomiskt läge samtidigt som vi har många växande problem, bland annat vad gäller långtidsarbetslöshet, kompetenskris och elförsörjning. Bakom oss har vi tre mandatperioder utan några långsiktiga strukturreformer, konstaterar han.

Sju av tio tycker politiska beslut är för kortsiktiga

I en ny opinionsundersökning, genomförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, anser sju av tio svenskar att politiska beslut ofta är för kortsiktiga och bortser från underliggande problem i samhället. Tre av fyra menar att långsiktiga reformer nu behövs för att stärka tillväxten och få fler i arbete.

Det är något som Svenskt Näringsliv har tagit fasta på med sin rapport. I den presenteras tolv olika prioriterade områden där det finns behov av reformer. Det handlar bland annat om att fokusera på näringslivets kompetens- och kunskapsförsörjning, leveranssäker och konkurrenskraftig elförsörjning, en minskad regelbörda, en minskning av företagens utsatthet för brott och att säkra transportinfrastrukturen inför framtiden.

– Kompetensförsörjningen är ett av företagens största problem, säger Sven-Olov Daunfeldt och poängterar att det inte blir bättre av att politiken nu vill sätta ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring, samtidigt som företagen inte hittar medarbetare i Sverige.

– Det är ett brott mot den svenska modellen, säger han.

Han menar också att Sverige behöver säkra energiförsörjningen och låta företagen leda omställningen till ett hållbart samhälle.

– Vi håller i dag på att avveckla en av Sveriges stora konkurrensfördelar. Vi har ett gigantiskt energibehov och behöver bygga mer kärnkraft, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Özge Öner, forskare i nationalekonomi vid University of Cambridge, kom till Sverige från Turkiet som 22-åring. Hon menar att det då fanns många möjligheter för henne i Sverige.

– Nu är jag ledsen att behöva säga att för dem som kommer idag finns inte det möjligheterna, säger hon och menar att det beror på avsaknaden av långsiktiga reformer.

– Tyvärr är politiken och reformer inte alltid synkade. Många reformer kräver långsiktiga tänkesätt och det är svårt när det är korta valcykler, säger hon.

– Intresseorganisationer ska inte vara i en situation när de måste övertyga politiker som att det behövs långsiktiga perspektiv. Politiken behöver ställas till svars om varför de drar sig för långsiktiga reformer. Långsiktighet är väldigt viktigt, säger Özge Öner.

Allt hänger ihop

Hon konstaterar att allt är relaterat till vartannat, det vill säga att allt hänger ihop och att när vi gör en reform, så påverkar det många saker i samhället.

– När vi ändrar en sak i ekonomin så kommer andra delar av ekonomin att påverkas, säger hon.

Det instämmer Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i.

– Vi får ofta frågan om vi inte bara kan säga tre åtgärder som vi behöver göra, så är vi hemma. Men det är ju inte så det fungerar. Världen är inte riktigt så enkel. Och det är därför vi har kommit fram till våra tolv prioriterade områden, säger han.

Özge Öner menar att det finns ett stort utrymme för experiment när det gäller reformarbete och att allt inte behöver vara så Stockholmscentrerat som det är idag.

– Låt oss fundera på att göra regelbördan lättare för att anställa. Ett företag i Stockholm är inte detsamma som i Jönköping eller Sorsele. Vi kan till exempel börja med att minska kostnaderna i små regioner, för att se vart det leder oss, säger Özge Öner.

Politisk oenighet

Med på seminariet var också finansminister Mikael Damberg (S) och Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson. De är eniga om att det bland annat behövs insatser för att lösa kompetenskrisen och att få fler ur långtidsarbetslösheten, men de är inte eniga om hur lösningarna ska se ut.

– Kompetensfrågan är A och O. Det finns inte en sektor, inte en bransch som inte har problem med rekrytering. Hela det området är ett fokusområde. Vi har gjort en del, men det behövs mer, sa Mikael Damberg och fortsatte:

– Hur definierar man en strukturreform? Vi har till exempel ökat utbildningsplatserna. Men det parterna har gjort, det nya omställningsavtalet, kommer att ta Sverige till en helt ny nivå. Det är tillväxtpolitik, det är en strukturreform som parterna har gjort och som vi finansierar i stor utsträckning.

Elisabeth Svantesson menar att det finns tre delar i Svenskt Näringslivs rapport som är helt centrala, nämligen tryggheten, energiförsörjningen och hur arbetsmarknaden fungerar.

– Vi kan inte lämna så många människor utanför, sa hon.

Samtidigt anser hon att människor har ett ansvar att själva göra sig anställningsbara och hon påtalar att mängden bidrag gör att det inte alltid lönar sig att arbeta.

– Ett bidrag är inte högt, men när man lägger bidrag på bidrag så blir det mycket.

– Vi måste sänka kostnaderna för att anställa, säger Elisabeth Svantesson.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke avslutade seminariet med att konstatera att motsatsen till segregation är integration.

– Med rätt förutsättningar så kan näringslivet vara den stora integrationsmotorn. De förutsättningarna är avgörande för att minska långtidsarbetslösheten, men det påverkar också brottslighets- och trygghetsfrågan och det har väldigt stora långsiktigt positiva konsekvenser, sa han.

– Det är ingen tvekan om att vilken regeringen vi än har, så kommer den inte att vara kort på jobb nästa mandatperiod, sa Jan-Olof Jacke.

Läs rapporten.