ELKRISEN
Experten: Därför har Farmanbar fel om nya elkrisen i vinter
Sverige kan tvingas att genomföra kontrollerade elavbrott på grund av effektbrist, varnar Svenska Kraftnät. Energiminister Khashayar Farmanbar skyller problemen på Ukrainakriget, men det är fel menar energiexperten Carl Berglöf. ”Det är ett resultat av att energipolitiken främst har främjat kraftslag som endast i liten grad bidrar till stärkt kraftbalans”, säger han.
Svenska kraftnäts simuleringar visar att det finns tillfällen då elproduktionen eller importen av el inte möter effektbehovet. Det uppstår så kallad effektbrist. Det kan tvinga fram en situation då myndigheten måste genomföra kontrollerade elavbrott, manuell lastfrånkoppling.
– Det här kan bli något som händer i vinter, säger Niclas Damsgaard, chefstrateg på Svenska kraftnät, till Dagens Nyheter.
Effektbrist kan till exempel uppstå när uppvärmningsbehovet är som störst en kall vinterdag samtidigt som Sverige inte kan importera el från Europa.
Svenska kraftnät har analyserat ett antal olika scenarier som kan inträffa, berättar Lowina Lundström, divisionschef på myndigheten, för Tidningen Näringslivet.
Det ena är att handel upphör mellan Ryssland och Europa, vilket redan är ett faktum. Det andra att elproduktionen i de tyska gaskraftverken kan minska med upp till 30 procent när gasleveranser måste prioriteras över elproduktionen. Därtill kan en konsekvens bli att elförbrukningen i Tyskland ökar med omkring 15 procent när bostäder som tidigare har värmts upp med gas nu måste värmas upp med el.
Faller allt ut samtidigt med strypt handel, minskad elproduktion och ökad elförbrukning så kan vi få många ”bortfallstimmar” i Sverige eftersom importen försvåras, varnar Lowina Lundström.
– Då påverkas helt plötsligt Sverige indirekt eftersom det blir effektbristtimmar, inte minst i södra Sverige, säger hon.
Även länder som Danmark och Finland riskerar att få många bristtimmar och eftersom Sveriges elsystem inte är en isolerad ö utan är sammankopplat med näten i grannländerna så påverkas vi direkt när de får brist, förklarar hon. Utbudet krymper och priserna stiger.
– Ett sådant läge kan vara så pass allvarligt att vi då inte har produktion som räcker för den förbrukning som krävs, säger hon.
”Det är en allvarlig situation som Europa befinner sig i.”
Även Khashayar Farmanbar oroas över utvecklingen. I samband med att regeringen i veckan godkände Svenska kraftnäts begäran om att få investera 3,2 miljarder kronor i åtta stamnätsstationer kommenterade han Svenska kraftnäts simuleringar:
– Vi ska se till att vi inte kommer dit, vi ska göra allt vi kan, men det är en allvarlig situation som Europa befinner sig i, sade han.
Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen, vill inte uttala sig om hur allvarlig situationen är, utan hänvisar till Svenska kraftnäts simuleringar:
– Jag kan konstatera att Sydsverige (SE4, red amn) inte helt kan försörjas av övriga Sverige när elbehovet är som störst. Det krävs även import från andra länder. Om man betraktar höglasttimmen enkom har vi åtminstone sedan 2016 alltid importerat från bland annat Tyskland för att täcka effektbehovet. Det kan vi inte räkna med i år. Risken är överhängande att om vi inte kan importera från Tyskland kan möjligheten att importera från andra länder också vara begränsad, säger han.
Skyller på Ryssland
Effektbalansen har försämrats under en lång rad år, men Khashayar Farmanbar väljer ändå att betona konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina när han intervjuas av TT:
– Jag kan tänka mig att många som läser rapporten eller har tagit del av simuleringarna, tänker att sex procent av 245 simuleringar inte är så allvarligt, men jag vill understryka att det är allvarligt. Vi ser en allvarlig energikris i Europa till följd av Rysslands energikrig mot Europa och invasionskrig i Ukraina.
Även när Sydsvenskan skriver om effektkrisen är Farmanbar tydlig med att det är Ukrainakriget som är roten till det onda:
– Jag förstår att det kan låta oroande för människor, men Rysslands krig i Ukraina har ställt Europas energiförsörjning inför en speciell situation.
Carl Berglöf konstaterar precis som Lowina Lundström att Sverige drabbas av krigets effekter eftersom vi ibland importerar el från länder med elproduktion från naturgas:
– Dock har Sverige under de senaste åren fått en allt sämre nationell effektbalans. Sedan 2017 är den negativ och har sedan dess sjunkit alltmer. Det har inget med Rysslands krigföring att göra utan är ett resultat av att energipolitiken främst har främjat kraftslag som endast i liten grad bidrar till stärkt kraftbalans, säger han.
”Det är så klart tragiskt att fossila kraftverk tas i bruk igen, men där tänker man tydligen annorlunda kring beredskapsåtgärder.”
Svenska kraftnät konstaterar i sin rapport, Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2022, att vindkraft är det kraftslag som ökar mest, både i Sverige och i angränsande länder. Men kraftslaget bidrar bara marginellt till kraftbalansen.
– Elförsörjningen kan inte garanteras av kraftslag som bara bidrar ibland. På senare tid har vi haft tur att det har varit blåsigt just när elbehovet har varit som högst. Vi kan inte anta att det alltid kommer vara så. Om vi inte kan importera vid sådana tillfällen kan det behövas ytterligare planerbar kraft, säger Carl Berglöf.
Samtidigt som vindkraften har byggs ut har kärnkraften monterats ned sedan 2015.
Carl Berglöf påpekar att kärnkraftverken Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 visserligen stängdes av affärsmässiga skäl, men att det var utifrån de villkor som rådde 2015, med en mycket hög effektskatt på kärnkraftsel.
– Effekttillgänglighet var och är inget som premieras på marknaden utöver kWh-priset, säger han.
Förutom kärnkraften har också strategiskt viktig kraftvärme stängts ner i SE4. Dessa kraftvärmeverk hade kunnat behållas av beredskapsskäl, menar Berglöf, men så har inte gjorts i Sverige.
– Man kan konstatera att Tyskland har tillgängliggjort fyra kolkraftverk som skulle stängts. Det är så klart tragiskt att fossila kraftverk tas i bruk igen, men där tänker man tydligen annorlunda kring beredskapsåtgärder, säger han.
Berglöf får stöd av Moderaternas energipolitisk talesperson Carl-Oskar Bohlin i syn på att energipolitiken har banat väg för det utsatta läget inför vintern som i värsta fall kan leda till kontrollerade elavbrott.
– Haveriet beror ju inte bara på gasbrist i Europa. Att elkrisen fortplantar sig upp i Sverige beror också på den energipolitik som bedrivits i Sverige sedan 1999, säger Carl-Oskar Bohlin till Sydsvenskan.
Det kan bli värre kommande fyra vintrar
I vintras var Sveriges importbehov under topplasttimmen större än tidigare vintrar och behovet kommer att fortsätta att öka kommande fyra vintrar, enligt Svenska kraftnäts senaste rapporter.
– Vi är väldigt väderberoende och rent krasst går det bra så länge det finns el att importera från andra länder. Men går det att importera från Tyskland under vintern? Från grannländer? Hur mycket kommer det att blåsa? Vi ser helt klart en ökad risk för brist i Sverige, säger Lowina Lundström.
Som sista livlina finns i dag oljeeldande Karlshamnsverket som effektreserv. Svenska kraftnät ser även över möjligheter att göra kompletterande upphandlingar av ny effekt inför vintern, berättar Lowina Lundström. Bland annat har de gått ut till marknaden och frågat om det finns företag och andra aktörer som kan bidra med mothandel och samtidigt tjäna pengar.
– Men det gav inte så mycket som man kanske kan vänta sig. Södra Sverige är ett underskottsområde. Vi saknar produktion av el som inte går att bygga bort med ledningar, säger hon.
Vad händer om elen inte räcker till? Hur allvarlig är situationen?
– Vi ökar nu trycket på alla balansansvariga aktörer att skriva avtal om användarflexibilitet med sina stora förbrukare. Så att de, om det krävs, kan aktivera avtalen om mindre förbrukning, säger hon.
Det diskuteras frånkoppling av el som alternativ?
– Ja, men i första hand handlar det om förbrukare som har avtalat och sagt att de kan kopplas bort om de kompenseras för detta. Först därefter kommer vanliga företag och absolut sist i kön är privatkonsumenter, säger hon.
– Det har inte inträffat ännu i vår historia, men vi är i ett exceptionellt läge just nu vill jag påstå.
Därför blev hon glad när Vattenfall nyligen meddelade att bolaget utreder möjligheten att bygga småskaliga reaktorer, SMR, vid Ringhals kärnkraftverk. Förstudien beräknas ta 1,5 år och om det är grönt ljus efter det kan en första SMR-reaktor tas i drift runt 2030.
– Fantastiskt! Vi behöver verkligen få in mer produktion i södra Sverige, säger hon.
Enligt Lowina Lundström pågår mycket bra just nu för att lösa elkrisen på sikt, till exempel stora utbyggnader av stamnätet, samverkansprojekt för att korta ledtider och insatser för att bygga bort överföringsbegränsningar. Hon lyfter framgångsrika exempel i norr där lokal samverkan verkligen fungerar och är hoppfull om att tillståndsprocesser går att halvera.
Men här och nu kvarstår problemen. Rusande elpriser mitt i sommaren och företag som är oroliga för elbrist och den kommande vintern.
Hur ser du på att det pratas om elkris mitt i sommaren?
– Det är egentligen bra. Kompletterande upphandlingar och annat kan vi göra nu men inte sista december, då är det försent, säger hon.
Samtidigt menar hon att sommaren är mer kritisk än många kan tro eftersom kärnkraftsblock går i revision och att planerade underhåll görs för att säkerställa transmissionsnätets prestanda och även projekt för att koppla in nya ledningar och stationer. Dessutom går det inte att ”köra fullt fräs” i ledningar när det är varmt, vilket innebär att överföringskapacitet kan gå ned.
– Så sommaren är inte helt problemfri den heller, säger hon.
Får vi leva med höga elpriser i vinter och ett tag framöver?
– Ja, det tror jag tyvärr.
I debatten är det vanligt att man blandar ihop begreppen effektbrist med elbrist, det är olyckligt menar Carl Berglöf. När det handlar om risken för kontrollerade avbrott kommande vinter är det just problemen med effektbalansen som är orsaken:
– Debatten fokuserar alltför ofta på att vi har tillräckligt med el på årsbasis. För att förhindra en storstörning eller avbrott krävs också tillräckligt med el varje sekund i alla fyra elområden, säger han.
Läs mer
