DET SVENSKA SKATTETRYCKET
Beredskapsskatt oroar företagare – ”Klarar inte fler pålagor”
Upprepade gånger har Socialdemokraterna öppnat för en ny beredskapsskatt. Men retoriken oroar företagare som redan nu påverkas av det tuffare ekonomiska läget. ”Vi företagare klarar inte fler pålagor”, säger Maud Spencer, vd på Svalson, till TN.
I början av mars öppnade regeringen för att en ny beredskapsskatt ska finansiera behovet av ökade försvarsanslag efter den ryska invasionen av Ukraina. Under Almedalsveckan återkom statsminister Magdalena Andersson (S) till idén om en beredskapsskatt för att finansiera upprustningen av det svenska försvaret.
– Att det i det här läget med ökade priser – drivmedelspriser, livsmedelspriser, elpriser – skulle vara någon generell skattehöjning, som gör det ännu svårare för vanliga hushåll att klara vardagsekonomin är ju inte aktuellt. Det handlar i så fall om att de som har det allra bäst ställt i samhället skulle få möjlighet att bidra lite mer, sa hon till Dagens Industri.
Under våren välkomnade Markus Kallifatides, ordförande för S-föreningen Reformisterna, ökade skatter på kapital för att finansiera försvaret.
”Finansminister Dambergs besked att avbetalningarna på statsskulden nu ska pausas är klokt och rätt. Det skulle finansiera ungefär halva satsningen på försvaret. Att resterande miljarder ska tas in i en skatt är i det stora hela mycket rimligt – skattekvoten på kapital och höga inkomster i Sverige behöver öka”, skrev Markus Kallifatides på Arbetets debattsida i slutet av mars.
Företag efterfrågar långsiktiga spelregler
Men resonemanget om en beredskapsskatt möter kritik från flera håll. Maria Mattsson Mähl, grundare och vd för utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE, understryker att det rådande kostnadsläget slår mot såväl privatpersoner som företag.
– Inflationen sticker iväg, precis som drivmedelspriserna, räntan och energipriserna. Allt det kommer att påverka ekonomin och det märker företagare redan av. Kostnadsökningen har dragit iväg. Men som företagare har man inte bara ansvar för sin egen privatekonomi utan man också för andras privatekonomi, i form av personal, leverantörer och kunder. Det vi behöver nu är att företag vill och vågar gasa trots det rådande läget.
Hon fortsätter:
– Då måste regeringen vara oerhört nyanserad i sina beslut och se till att man inte lägger till ytterligare kostnader. Därför är det ytterst bekymmersamt att man pratar om fler skatter i det här oerhört ansträngda läget. Vi vet inte än hur ränteökningarna och ökade energikostnader kommer att slå mot svenska företag och då måste man vara oerhört försiktig med att prata om ökade skatter.
Maria Mattsson Mähl, som även sitter i Liberalernas partistyrelse, understryker att makthavare först och främst måste se vilka verksamheter som kan effektiviseras, och att det allra viktigaste för en företagare är långsiktiga spelregler.
– Bara diskussioner om olika nya skatter påverkar företags investeringsvilja. Om man inte vet vad som händer inom ett område kanske man väljer inte investera. Det är dåligt för Sverige. Vi behöver ha människor som vågar ta risker och tänka långsiktigt, säger hon.
”Vi företagare klarar inte fler pålagor”
Pandemin innebar en tuff tid för tillverkningsföretaget Svalson. Familjeföretaget, som har 55 anställda i Öjebyn och i Luleå, har drabbats hårt av materialbristen. Vd:n Maud Spencer oroar sig för fler pålagor framöver.
– Mitt företag, precis som många andra, har haft det fruktansvärt tungt under en lång period under pandemin. Svalson är ett tillverkande företag som har fått göra många anpassningar av verksamheten för att kunna driva den vidare vilket lett till många fördyringar. När pandemin klingade av kom nästa stora utmaning i form av materialbrist och stora prisökningar, säger hon.
Företagsledningen har insett att neddragningar är ofrånkomliga och att pengar som har investerats inte kommer att komma tillbaka.
– Vi företagare klarar inte fler pålagor. I dagsläget betalar företaget drygt 15 miljoner i skatt, men om inte vi som företag klarar oss försvinner intäkterna. Det är viktigt att företagen finns kvar så vi kan behålla personal och få in skattepengarna, säger Maud Spencer.
Varnar för höjda kapitalskatter
Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, ser en risk för höjd skatt på kapital framöver.
– Om man vill få in betydande summor måste breda delar av skattekollektivet omfattas, eftersom höjd inkomstskatt har visat sig göra det olönsamt att jobba. Då återstår bara någon form av fastighetsskatt eller höjda kapitalskatter och det drabbar företagens finansiering. Sannolikheten för att vi får höjda skatter på antingen sparande och investeringar eller fastigheter bedömer jag som väldigt stor. Alternativt att någon värnskatt återinförs igen, säger han.
Om kapitalskatterna ökar kommer det att försvåra för många företag som redan nu befinner sig i ett svårt läge med ökade kostnader och stor osäkerhet, enligt Christian Ekström.
– Företagen har burit stor börda av de senaste årens problem och nu riskerar notan att återigen hamna på företagen, som faktiskt bär den svenska ekonomin på sina axlar. Det är oerhört olyckligt. Regeringen borde satsa på politik som gynnar tillväxt, som att skapa förutsättningar för företag att växa och utvecklas, skatte- och regleringsmässigt, säger han.
Den 27 juli meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) att Socialdemokraterna alltjämt är öppet för att gå fram med en särskild skatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Hur skatten ska se ut är inte klart, men ett förslag kan komma att presenteras före valet, säger han till TT.
Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, kritiserar otydligheten från regeringen.
– Jag tror att regeringen är medvetet otydlig. Så fort man blir tydlig med vad man ska beskatta kommer det få väljare att rygga tillbaka. Om det behövs resurser till försvaret borde man först se var man kan spara in pengar. Exempelvis uppgår felaktiga utbetalningar i välfärden till 20 till 30 miljarder per år, på grund av slarv eller kriminell verksamhet. Det diskuteras knappt, men där borde man kunna hitta finansiering, säger han.
TN har sökt Magdalena Andersson för en kommentar, men hennes pressekreterare Darina Agha hänvisar alla frågor till finansminister Mikael Damberg, som inte har återkommit.
Läs mer:
SR: Socialdemokraterna vill införa en beredskapsskatt
Expressen debatt: S ekonomiska politik är ett fall för Lyxfällan
SR: Svantesson kritiserar Dambergs försvarspeng - ”Redan högt beskattade”
Arbetet: ”Beredskapsskatt räcker inte – dags att skrota ramverket”
