FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Socialdemokraternas angrepp på Företagarsverige – ”Jag blir ledsen”

Socialdemokraternas förslag för att stoppa det som de kallar ”sönderprivatiseringen” får massiv kritik. Företagen känner sig beskyllda för alltifrån segregation till kriminalitet.

”De senaste decennierna har sönderprivatiseringen och marknadsexperimenten gått för långt”. Det sa Lena Hallengren (S) i samband med att hon presenterade ett åtgärdspaket (se nedan) i tio punkter. Partiet går hårt åt företag inom skola, vård och omsorg – och reaktionerna har inte låtit vänta på sig.

Förskoleföretagaren Maria-Pia Karlsson driver Solberga förskolor tillsammans med Anna Almlöf. Hon har haft en hektisk sommar eftersom hon istället för semester har byggt en ny förskola som kan läggas till den minikoncern med totalt fyra förskolor som hon redan har i Örebro län.

Retoriken skruvas upp

När hon hör talas om S-retoriken om en sönderprivatiserad välfärd blir hon bedrövad.

– Jag blir ledsen. Det känns ju tråkigt, speciellt som jag har jobbat hela sommaren med att förbättra förskolan i en kommun. Det här kommer att bli en superfin förskola i den kommun som jag är väldigt stolt över. Det kan inte vara så att jag sönderprivatiserar förskolan med detta projekt, säger hon.

Maria-Pia Karlsson är särskilt kritisk mot att Socialdemokraterna åter tar upp kösystemet när friskolor ska svartmålas. S vill att skolvalet ska bli mer rättvist, men Maria-Pia Karlsson menar att det verkliga problemet ligger i att det inte finns en valfrihet på de småorter som hon är verksam i. Det beror på att de finns för få fristående aktörer samtidigt som det är ont om skolplatser.

– Här kan man som förälder inte välja en annan skola för sina barn. Du blir hänvisad till den kommunala skolan. Det är inte rättvist, säger hon.

Maria-Pia Karlsson betonar hur viktigt det är att till exempel ha Solberga förskolor som alternativ. Det gör bland annat att trycket minskar på de kommunala förskolorna. Det skapas helt enkelt fler platser, och därmed ökar valfriheten.

Ett annat S-förslag – att skolpengen ska bli rättvis – betyder i praktiken att de fristående aktörerna får en lägre skolpeng, ett förslag som Socialdemokraterna försökte få genom i riksdagen redan i juni. Det är helt galet, menar Maria-Pia Karlsson, eftersom det är de kommunala verksamheterna som idag får högre skolpeng.

Hon tar upp ett exempel:

– En kommun har gått in i budgeten och justerat matersättningen eftersom maten är dyrare nu på grund av inflationen. Då måste vi kämpa för att vi ska få kompensationen också, och det är för att det ligger utanför skolbudgeten, säger hon.

”Det är en helt sjuk historieskrivning.”

John Feldhoffer, rektor på NTI Handelsgymnasiet i Stockholm som är en del av Academedia-koncernen, konstaterar att Socialdemokraterna har lagt fram samma förslag om skolan flera gånger förut i olika former och att de varje gång har röstats ner.

– Nytt för i år är att en hel sektor med tiotusentals anställda och hundratusentals elever och vårdnadshavare anklagas för att vara orsaken till segregation och indirekt även till kriminalitet, säger han.

Han beskriver det som att Socialdemokraterna tycker att friskolorna plockar russinen ur kakan genom att ta bort de duktiga eleverna från förorten, även om de på egna meriter söker andra skolor.

– Kvar blir en segregerad svag grupp och därför är det vårt fel att det uppstår segregerade områden med problem som kriminalitet. Det är en helt sjuk historieskrivning. Segregationen började inte med friskolereformen 1991 utan med miljonprogrammen som byggdes på 1960–70-talen.

”De vill ha en bad guy”

Socialdemokraterna har tidigare försökt att föra en nyanserad debatt, påpekar han. Och Academediakoncernen har velat diskutera kösystem, ett mer rättvist skolval och hur betygsinflation ska stoppas.

– Men nu är Socialdemokraternas retorik betydligt hårdare. Vi är aktiva och försöker att lösa de här problemen men politikerna är inte intresserade av lösningar. De vill ha en ”bad guy” att skylla sin egen kassa politik på, säger John Feldhoffer.

Att huvudmän och ägare skambeläggs är en sak men det som stör John Feldhoffer allra mest är att alla elever som har valt en annan skola än den som ligger där de bor, och deras föräldrar, nu ses som medskyldiga till att ha skapat segregation och kriminalitet.

– Det är skamligt! Även lärare och personal reagerar kraftigt på retoriken. En hel yrkeskår upplever att hela deras livsgärning smutskastas – allt som de har kämpat med på bekostnad av tid, energi och ibland till och med mående, för att bygga en bra verksamhet. Det gör mig förbannad.

Allt fler väljer en friskola

Samtidigt är det varje år fler elever och vårdnadshavare som väljer en friskola. I Stockholm går idag mer än varannan gymnasieelev i en friskola och Academedia når all-time-high år efter år.

John Feldhoffer tror inte att de punkter som socialdemokraterna presenterar kan realiseras utan att det blir som förra gången, att frågan blåses upp över valet, tröskas genom riksdagen och röstas ner.

– Det värsta som kan hända är att vi får lägre ersättning. Ett vinstförbud skulle lamslå hela branschen men det kan aldrig bli verklighet. De här personerna förstår inte ens begreppet vinst ur ett ekonomiskt perspektiv.

”Jag jobbar häcken av mig för att ha en bra verksamhet och så blir jag misstänkliggjord som en lycksökare som bara är ute efter att tjäna pengar.”

Dennis Laurén, skolchef på Järvsögymnasiet, är inte särskilt förvånad över Socialdemokraternas utspel, även om han ser det som ”jätteenkla argument att slå hål på”.

– De har svängt över mycket sedan Magdalena Andersson blev statsminister. Retoriken är en helt annan nu, oansvarigt onyanserad. Ta till exempel hennes kommentar om att friskolevinster bekostar sexklubbsbesök i Thailand. Den är jämförbar med uttalanden från Donald Trump.

Från tid till annan går luften ur honom när den negativa bilden av friskolor lyfts fram.

– Jag jobbar häcken av mig för att ha en bra verksamhet och så blir jag misstänkliggjord som en lycksökare som bara är ute efter att tjäna pengar. För den som startar en skola är det inte pengarna som är grejen utan att få förverkliga sina idéer.

Kan tvingas lägga ned

Det värsta vore om Socialdemokraterna fick igenom en sänkning av ersättningsnivån, menar Dennis Laurén.

– Många friskolor klarar inte det – vi gör det inte. Sådana marginaler finns inte och då kommer friskolor att tvingas stänga. I en marknadsekonomi måste man ha något bra att erbjuda kunderna för annars går de någon annanstans. Då kommer fler friskolor att stänga.

Även om Socialdemokraterna har haft udden i kritiken riktad mot friskolor under en längre tid påverkar flera av förslagen också företag som bedriver vård och omsorg.

Hans Boberg har drivit Nya Närvården i Hoting i över ett decennium.

– Jag tycker att det är tråkiga reformer och tråkiga förslag ur ett patientperspektiv, säger han.

– Om man bedömer de privata verksamheterna som sönderprivatiserade så har man ett stort problem i framtiden eftersom det redan idag är mer än halva Sverige som går till privata vårdgivare. Och vill man då påverka den privata sidan negativt så kan jag inte se annat än att det är ett hot mot den trygghet som man har fått hos privata vårdgivare.

Sågar en rad förslag

Hans Bobergs engagemang ledde till att han, och den nya verksamheten, kunde förhindra en nedläggning av en offentlig vårdhälsocentral på orten.

– Vi förser 40 procent av invånarna i kommunen med en fast läkare. Och vi har en av vårdcentralerna som uppnår det fjärde bästa omdömet i Sverige, enligt den senaste undersökningen i SKL:s patientenkät, säger han.

– Vi har fasta läkare och personal som är högst kompetenta och ger en stark trygghet till våra patienter.

Han är kritisk mot flera av S-förslagen. Till exempel menar regeringen att det ska vara samma krav på att privata vårdföretag ska ta ansvar för utbildning av personal, forskning samt vid samhällskatastrofer (som krig) som offentligt drivna verksamheter. Det är inget fel i det, men i mångt och mycket sker det redan idag, menar Hans Boberg. Inte minst har Nya Närvården samma efterbildningsprogram för vårdpersonal som offentliga drivna verksamheter.

Ett annat förslag rör ökad offentlighet och transparens. S vill bland annat att offentlighetsprincipen ska gälla även privata aktörer så att bokföring och andra uppgifter blir tillgängliga. Det kan också låta bra, men Hans Boberg påpekar att det snarare är regionen som inte är öppen med sin statistik och sina siffror, inte de privata vårdcentralerna. När Nya Vården levererar in sina uppgifter till regionen blir de offentliga, påpekar han.

”Jag känner det som en kränkning när vi har gjort så väl ifrån oss.”

Socialdemokraterna vill också se ett system där ingen ska kunna köpa sig före i vården. Vad det innebär konkret är svårare att se, mer än att partiet förnyar sin kritik mot privata vårdförsäkringar. Hans Boberg är inte imponerad. De svenskar som idag tecknar privata sjukförsäkringar, menar han, får sin vård av privata utförare, vilket ger den pressade offentligt drivna vården en nödvändig avlastning.

– Hur kan hela den privata sjukvårdsdelen drivas av den offentliga vården? Och framför allt: vad finns de personalresurser som motsvarar det bortfallet? Vi har idag en brist på 2 500 distriktsläkare i Sverige, säger han.

– Jag skulle vilja se en konsekvensbeskrivning av det. Jag ser det som högst sannolikt att vårdköerna skulle öka än mer om hela den privata sjukvårdsdelen offentligfinansierades.

Hans Boberg tycker att retoriken från Socialdemokraterna under valrörelsen är bedrövlig:

– Jag känner det som en kränkning när vi har gjort så väl ifrån oss. Våra patienter borde få sig en tankeställare när man omnämner oss med en sådan vokabulär. Vad menar man egentligen med det?