ELKRISEN

Elpriserna driver bagare mot konkurs – ”Bisarrt”

Bagaren Joel Lindqvists elräkning kan tiodubblas – bara för att hålla igång verksamheten. Men experter spår att elprisrusningen bara har börjat. ”Jag oroar mig för företaget och om jag kan behålla alla anställda”, säger han till TN.

I Malmö finns det populära bageriet Mat- och chokladstudion. Företaget, som också bedriver konditori och en lunchrestaurang, ägs av konditorn Joel Lindqvist. Han kommer från Varberg men har bott och verkat i Malmö i över två decennier.

Mat- och chokladstudion grundades 2015 och i januari 2019 stod företaget inför en expansion av verksamheten. Lunchrestaurangen skulle byggas ut, personal och omsättning fördubblas.

Så slog pandemin till och regeringen fattade beslut om restriktioner i rasande fart, vilket drabbade restauranger, bagerier och handel stenhårt.

Joel Lindqvist tvingades krympa sin verksamhet för att övervintra.

– Det var inte lätt att hantera 750 dagar med restriktioner när vi hade bränt större delen av bufferten på renoveringar och att öppna ett nytt ställe, men vi överlevde, säger han.

”Jag är orolig för egen del men även för branschens del för hur det ska gå under hösten och vintern.”

Lättnaden, som slutet på de den långa perioden med restriktioner medförde, var lika efterlängtad som kort. Bara två veckor efter att de flesta begränsningarna för företagen slopades, den 9 februari, attackerade Ryssland Ukraina och sedan dess har utmaning på utmaning staplats för flera näringar. En av dem är bageribranschen.

Det som hände under våren var att råvarupriserna steg och det drabbade Mat- och chokladstudion med viss fördröjning. I maj meddelade lantbruken i Halland och Skåne, som Joel köper sitt spannmål ifrån, att priserna skulle höjas med 53 procent.

– Sedan började de gigantiska elräkningarna att dimpa in. Jag är orolig för egen del men även för branschens del för hur det ska gå under hösten och vintern. Vi och alla andra hade behövt en längre tid av återhämtning innan vi kastades in i nästa kris, en livsmedels- och energikris.

Elpriserna slår rekord

Mat- och chokladstudion ligger i elområde 4 och har redan fått känna på de höga elpriserna. Överlag har priserna under sommaren skjutit i väg och en dag i mitten av augusti slogs ett rekord som nog inte ens de mest klarsynta analytikerna hade kunnat förutspå för fem år sedan. Det var en dag då det inte blåste och vindkraften inte levererade.

– Vi hade 447 öre per kilowatt i södra Sverige, i elområde 1 hade man nästan en hundradel av det priset. Jag gläder mig för de bagerier som ligger där, men för mig är det bisarrt att vi inte kan lösa det på ett smart sätt, säger Joel Lindqvist.

”Det blir 93 000 kronor för hela månaden om det hamnar på de prisnivåerna.”

Han har räknat ut vad elchocken kostade honom; 500 kronor för att starta bakugnen och baka bröden, 700 kronor för att värma vattnet till diskmaskinen, 200 kronor för att kyla tårtor och 150 kronor för att koka kaffe till gästerna. Till det ska läggas energislukare som kylrum och frysutrymme, och en luftkonditionering som gick het eftersom det var en varm sommardag samt förstås köksmaskiner och även en elmoped (för leveranser) som skulle laddas.

– Om vi snålar en sådan dag så får vi en räkning på 3 000 kronor i el för en dag. Det blir 93 000 kronor för hela månaden om det hamnar på de prisnivåerna. Vi hade en elkostnad på 7 000 kronor för hela augusti förra året, säger Joel Lindqvist.

Konkurs hotar

Sedan Joel Lindqvist gjorde sin uträkning har rekordet slagits igen. Under onsdagen kostade elen på elbörsen Nordpool 5:69 kronor per kilowattimme i Sydsverige.

– Kristänket har börjat. Jag lägger upp en buffert för elräkningen vilket man aldrig trodde att man skulle behöva göra. Om det här fortsätter, och spannmålet går upp ännu mer, och det inte blir några lättnader samtidigt som elpriserna fortsätter upp, så behöver vi i första hand dra ned på personalen. I värsta fall har vi inte råd att betala våra elräkningar.

Det betyder alltså konkurs?

– Ja, det gör det.

Ytterligare en faktor att ta in i beräkningen är att inflationen slår dubbelt. Även Joel Lindqvists kunder får mindre i plånboken när elpriset rusar och räntorna höjs.

– Jag gjorde en mindre prisjustering i maj. Det har inte påverkat kundflödet. Men samtidigt är det så att om folk får högre elräkning hela hösten och vintern – och reallönerna sänks – så kommer det att påverka oss. Att köpa en hantverksgjord tårta eller en handkavlad croissant kan vara det första som man sorterar bort om man vill spara pengar, säger han.

"Kan knäcka ekonomin”

Hans farhågor rör också så kallade kontrollerade elavbrott. Om Svenska kraftnät måste stänga av elen under vintern för att prioritera samhällskritiska verksamheter får det förödande konsekvenser för degar som jäser i kylskåpen. Många maskiner tar också stryk om elen slår på och av hela tiden.

– Jag oroar mig för företaget och om jag kan behålla alla anställda. Där vill man inte hamna igen. Jag skulle önska att vi hade lite tid att återhämta oss efter pandemin, säger han.

Varningarna inför vintern har duggat tätt under senare tid. Bland annat har terminspriset på el rusat och Johan Sigvardsson, analytiker på elhandelsbolaget Bixia, gjorde nyligen prognosen att på södra Götaland, det vill säga elområde 4, kommer elen i höst och vinter att kosta 3:50 kronor per kilowattimme (kWh).

– Under december till mars i år var snittpriset 1:40 kronor. Så där är det gott och väl det dubbla, sade han till TT.

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank, menar att vinterns förväntade prischock kommer att få förödande konsekvenser.

– Vi är mycket oroliga eftersom det förväntas aldrig tidigare skådade prisnivåer under hösten/vintern. Det tillsammans med en kraftig penningpolitisk åtstramning riskerar att knäcka ekonomin, säger han till TN.

Knäcka ekonomin betyder på mikronivå att företag inte klarar av att betala sina räkningar. Det leder till varsel, uteblivna investeringar och i värsta fall konkurser.

Elkris långt innan kriget

Svenska kraftnät pekar på flera orsaker till effektbrist och ökade elpriser i vinter. Det ena är att handel upphör mellan Ryssland och Europa, vilket redan är ett faktum. Det andra att elproduktionen i de tyska gaskraftverken kan minska med upp till 30 procent när gasleveranser måste prioriteras över elproduktionen. Därtill kan en konsekvens bli att elförbrukningen i Tyskland ökar med omkring 15 procent när bostäder som tidigare har värmts upp med gas nu måste värmas upp med el.

Carl Berglöf, expert inom kärnkraft och elnätsteknik på Energiföretagen, ser också att Sverige drabbas av krigets effekter eftersom vi ibland importerar el från länder med elproduktion från naturgas:

– Dock har Sverige under de senaste åren fått en allt sämre nationell effektbalans. Sedan 2017 är den negativ och har sedan dess sjunkit alltmer. Det har inget med Rysslands krigföring att göra utan är ett resultat av att energipolitiken främst har främjat kraftslag som endast i liten grad bidrar till stärkt kraftbalans, sade han till TN nyligen.

Saknas planerbar kraft

Det handlar om att det saknas planerbar el eftersom kärnkraften har monterats ned. Det är något som även Joel Lindqvist pekar på när han resonerar kring förklaringen till den akuta elkrisen som han tvingas hantera dagligen:

– Problemet är att vi är duktiga på att sätta upp solceller och vindkraftverk men när det inte blåser så måste vi importera el. Jag är medveten om att vi tidvis har en enorm export av el, men problemet är att vi samtidigt inte har el när vi som mest behöver det.

Regeringen meddelade på onsdagen att Svenska Kraftnät ska skjuta till minst 30 miljarder kronor för att kompensera hushåll och företag för höga elpriser.

”Det underliggande problemet är dock i lika hög grad inhemskt och kräver en kraftsamling för utbyggnad av planerbar elproduktion.”

Joel Lindqvist vill ha någon form av kompensation. Han efterfrågar vad han kallar en krisinsikt hos regeringen:

– Staten måste dra in så mycket i moms och elnätsavgifter. Det hade väl varit ett enkelt sätt att lindra smällen att vi får ta del av det, någon form av riktad hjälp eller lättnad krävs, säger han.

Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv, är precis som Carl Berglöf inne på problemen med bristen på planerbar elproduktion:

– Det är välkommet att regeringen vill undvika större kostnadsökningar än nödvändigt för företag och hushåll. Det underliggande problemet är dock i lika hög grad inhemskt och kräver en kraftsamling för utbyggnad av planerbar elproduktion. Därför krävs omgående beslut för att säkra konkurrenskraftiga elpriser på lång sikt, säger hon.