ELKRISEN

Professorn: Så tränger vindkraften ut kärnkraft

Professor Lars Bergman varnar för effekterna av vindkraftens särart som leder till att den kan konkurrera ut de planerbara energislagen. Risken finns också att företag kan flytta på grund av elkrisen.

Sverige befinner sig redan nu i en energikris trots att den omtalade elektrifieringen av Sverige knappt har påbörjats. Det talas om chockhöjda elpriser i höst och vinter, och Svenska kraftnät har vi ett flertal tillfällen varnat för att man kan tvingas till kontrollerade elavbrott under extrema väderförhållanden.

I en ny rapport går Lars Bergman, professor emeritus och tidigare rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, genom de utmaningar som Sverige har för att lösa energiförsörjningen.

Han tar ett helhetsgrepp och pekar ut flera områden som centrala. Det handlar om leveranssäkerheten, utbyggnaden av vindkraft, men också om de intrikata frågorna som rör kompensation för skenande elpriser samt att Sveriges elnät är ihopkopplat med Europa. Går det att hantera?

”Redan idag ser vi en stark korrelation mellan vind och elpriser och det kommer bara att öka med andelen vindkraft i systemet.”

Vindkraften är behäftad med två stora utmaningar, slår Lars Bergman fast i rapporten. Den ena handlar om de omdebatterade tillståndsprocesserna som stoppar nya vindkraftsprojekt. En följd av det är att det nästan inte byggs någon landbaserad vindkraft alls längre, menar han.

Den andra utmaningen handlar om risk för bristande lönsamhet. Det är idag förknippat med förhållandevis låga kostnader när vindkraft byggs, men intäktssidan kan bli ett sorgebarn. När det blåser och vindkraften producerar som mest blir elpriset lågt. Man säger att de olika vindkraftverken ”kannibaliserar” på varandras intäkter.

Även om det går att kompensera för detta i kalkylerna så gör Lars Bergman bedömningen att problemet kommer att öka i takt med att vindkraftens andel av elproduktionen ökar.

– En sak är säker; redan idag ser vi en stark korrelation mellan vind och elpriser och det kommer bara att öka med andelen vindkraft i systemet. Jag tror att det är ett reellt problem, sade han under ett seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum.

Begränsar drifttiden för övriga energislag

Vindkraftens framväxt påverkar också i högsta grad leveranssäkerheten i elsystemet. Här handlar det om ordet som politiker sällan tar i sin mun, inte minst för att det är så svårt att förstå och förklara, det vill säga effektbrist. Enkelt uttryckt måste elsystemet leverera hela tiden, även en iskall vinterdag då det inte blåser, annars uppstår effektbrist (Läs mer i faktaruta nedan).

– Vindkraften har många fördelar, men en av dem är inte att den levererar el exakt när den behövs, sade Lars Bergman.

I och med att kostnaderna för vindkraft är låg så har den en överlägsen konkurrensförmåga så snart som det blåser, konstaterar han. Konsekvensen blir att drifttiden för övriga kraftslag begränsas, som den planerbara elproduktionen. Det gör att priset måste vara högre under den tiden som de planerbara kraftverken väl är i drift. Annars blir de inte lönsamma.

”Och ju högre andelen vindkraft i elproduktionen är, desto kortare blir drifttiden i planerbara kraftverk samtidigt som de elpriser som krävs för att dessa kraftverk ska vara lönsamma blir allt högre”, skriver han.

Med anda ord måste det betala sig att tillföra planerbar el, annars saknas incitament att investera.

Lars Bergman anser att det är angeläget att permanenta den tillfälliga effektreserven för att stärka leveranssäkerheten. Andra metoder är att införa kostnadseffektiva ellager, att marknadens aktörer själva skapar en marknad för tillgänglig kapacitet eller att stimulera det som kallas efterfrågeflexibilitet, det vill säga att förmå hushåll och företag att använda el när den kostar som minst.

Samtidigt kan efterfrågeflexibilitet vara svår att genomföra:

– När det gäller att ha mer kärnkraft eller mer elnät, då berör det ett fåtal aktörer. Här kan politikerna spela en roll. Men med efterfrågeflexibilitet handlar det om miljoner hushåll och företag som ska fatta beslut. Det är ingen process där man pekar med hela handen, det är delikat att få det till stånd, sade Lars Bergman.

Han lyfter även betydelsen av kärnkraft i sammanhanget:

– Kärnkraften bidrar till produktionen av el, men den frigör också den flexibla vattenkraften som kan parera den variabla vindkraften, sade han.

”För leveranssäkerheten finns inte så många genvägar.”

Under seminariet framhöll också flera tunga namn från energibranschen, forskarvärlden och Myndighetssverige att transmissionsnätet måste byggas ut.

– För leveranssäkerheten finns inte så många genvägar. Det kräver ny produktion och nya nät, sade Mikael Odenberg, tidigare gd på Svenska Kraftnät.

– Och behovet av planerbar produktion i södra Sverige är uppenbar. Det som ligger nära till hands är att testa nya småskaliga modulära reaktorer, lade han till, men tror samtidigt inte att dessa kan realiseras i närtid.

Per Lundström, Senior Advisor på Jämtkraft, tecknar en dyster bild av möjligheten att tillföra mer planerbar elproduktion:

– Planerbar produktion går knappt att bygga. Vi får inte genom något. Det vi har att bygga för att möta energibehovet är solceller och vindkraftverk, sade han.

Ett exempel på planerbar kraft som i det närmaste är omöjlig att realisera är vattenkraft, menar han han kallar den för sin ”bästa ägodel”.

– Kärnkraft är heller inget man snyter ur näsan. Vi är hänvisade till vind och sol, konkluderade han.

Politiska risker

Thomas Tangerås, docent och elmarknadsforskare på IFN, pekar också på vad den politiska osäkerheten kring kärnkraften får för konsekvenser:

– Om man ska sitta som investerare och investera i kärnkraft så blir det extremt riskfyllt. Ett investeringsskydd för den typen av investeringar är en väg att gå, sade han.

Varnar för att företag kan flytta

Politikerna har under valrörelsen tävlat i att leverera utspel om hur viktigt det är att kompensera för de rusande elpriserna i särskilt södra Sverige. Men frågan är vad man kan göra långsiktigt för att klara av energiförsörjningen.

Lars Bergman är skeptisk till förslagen som har lanserats från flera håll och som handlar om att kapa banden till Europa. Det enda han ser som realistiskt är att öka elproduktionen i södra Sverige och på det viset ”fylla kablarna till omvärlden”. Ökande inhemsk elproduktion leder alltså till ökad export, men påverkar även priserna i Sverige.

I rapporten varnar han för konsekvenserna av den tudelade elmarknaden:

”...den tudelning av den svenska elmarknaden som uppstått som en konsekvens av elmarknadens internationalisering kan också komma att påverka företagens beslut om lokalisering av såväl ny elproduktion som elkrävande verksamhet”, skriver han.

Det han främst pekar på som en framkomlig väg är att göra något radikalt åt tillståndsprocesserna. Det är att långsiktigt ta tag i energiförsörjningen.

Han är inte imponerad av utredningen som nyligen presenterades:

– Miljöbalken och dess tillämpning spelar oerhört stor roll för tillståndsprocesser, sade han under seminariet. Det krävs en väsentlig förändring, man måste ta sig an det.

Mikael Odenberg håller med:

– Det går inte att göra omelett utan att knäcka ägg. Man måste ge sig på miljöbalken, vilket ingen politiker hittills har vågat göra.