ELKRISEN

Svenskt Näringsliv: Bygg bort elkrisen

Ekonomi (TT)

Svenskt Näringsliv vill bygga bort elkrisen. Mer kärnkraft, mer vindkraft och bevarad vattenkraft står på önskelistan.

Krisen är ett problem som i första hand skapats i Sverige, hävdar organisationen, trots att hela EU:s elmarknad är satt i gungning av strypta ryska gasleveranser.

– Att andra är ännu sämre gör ju inte oss bättre, säger vd Jan-Olof Jacke.

Överföringar av el till Europa har pressat upp svenska elpriser mycket på senare tid, enligt Jan-Olof Jacke. Men han tycker ändå grundproblemet är svenskt och att lösningen finns på hemmaplan.

Och det handlar inte om någon typ av tak för svensk elexport.

– Vi har ju med jämna mellanrum import av el också, säger Jacke.

– Den överföringskapacitet som finns påverkar så klart prisbilden i Sverige. Men vår lösning ligger i att signifikant bygga ut vår egen produktion – inte minst den planerbara, tillägger han.

Missnöje med energipolitiken

Enligt Svenskt Näringsliv växer missnöjet mot den svenska energipolitiken snabbt just nu. I en företagarpanel genomförd av organisationen förra veckan – där cirka 20 procent av panelens cirka 13 000 medlemsföretag deltagit – uppger 83 procent av deltagarna att de har ett ganska litet eller inget förtroende alls för "den nuvarande energipolitiken".

I motsvarande panel i maj låg missnöjesnivån på 68 procent.

Missnöjet är starkast i södra Sverige – där elpriserna har rusat mest uppåt i krisen. Där uppger sex av tio paneldeltagare att de inte har något förtroende alls för energipolitiken i dag.

TT: Det är också där som det är störst problem att få igenom tillstånd för ny vindkraft?

– Det är en ganska naturlig reaktion. Ju mer tätbebyggt det är desto större blir den utmaningen, säger Jacke.

– Jag tror verkligen att vi behöver göra allt vi kan för att öka acceptansnivån för de olika kraftslagen och undanröja hindren för att de ska komma på plats. Politiken måste sända tydliga signaler och sedan är det klart att man som individ måste ha en viss acceptansnivå, tillägger han.

TT: Vill du se mer inslag av centralstyrning när beslut om var vindkraft ska byggas?

– Man ska inte tänka bort några alternativ nu. Vi står inför en oerhört stor utmaning. Vi måste ta kontroll över vårt eget öde. Det kan vi bara göra genom att bygga både väderberoende kraft och planerbar kraft.

Gott om mark för vindsnurror

Enligt Jacke finns det ett antal planerade vindkraftparker till havs, som inte stör någon utsikt från land.

– Då borde rimligtvis acceptansnivån vara väsentligt högre. Och vi har trots allt gott om mark med Sveriges stora ytor, där landbaserade vindsnurror kan stå utan att hamna mitt i samhällen. Fast då måste överföringskapaciteten följa med, säger han.

Utdragna tillståndsprövningar och en sjunkande andel planerade vindkraftprojekt som faktiskt får tillstånd att byggas, oroar Jacke.

– Godkännandegraden på nya vindkraftprojekt har gått från ungefär 50 till ungefär 25 procent på bara några år. Det är ganska alarmerande, säger han.

Och när det gäller hinder mot ny kärnkraft vill Jacke se klartecken för fler än totalt tio reaktorer och att dörren öppnas för att mindre modulära reaktorer får byggas även utanför de tre platser där det i dag får byggas reaktorer – vid de befintliga kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals.

"Vi behöver varenda watt"

Vattenkraftsanläggningar hotas samtidigt av miljöprövningar som tvingar fram minskad produktion, enligt Jacke.

TT: Vill ni att det byggs ny vattenkraft?

– Det finns en hel del småskalig vattenkraft som man kan tänka sig. Men det är också uppgraderingar av den befintliga vattenkraften och framförallt att bevara.

Han konstaterar att vattenkraften i dag står för ungefär 45 procent av Sveriges elproduktion.

– När vi dubblar vårt behov (om 20 år) kommer det där minska till 20–25 procent av helheten. Vi behöver varenda watt vi kan få ut av vattenkraften.

Några storskaliga nya dammar och vattenkraftanläggningar tror han dock inte på i nuläget.

– Ett fantastiskt bra första steg är att säkerställa all den kraft som i dag produceras av vattenkraften.

Joakim Goksör/TT