BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Byggkrisen: Här är projekten som riskerar att stoppas

Eftersatt underhåll, inflation och stigande materialpriser riskerar att stoppa flera stora infrastrukturprojekt, varnar Byggföretagen. ”Det här går ut över alla”, säger vd:n Catharina Elmsäter-Svärd, till TN.

I juni presenterade infrastrukturminister Tomas Eneroth en historisk satsning på svensk infrastruktur. Totalt 881 miljarder kronor skulle investeras i vägar, järnvägar och sjöfart fram till 2033. Målet var att göra en helomställning av Sveriges transportsystem.

Men enligt Catharina Elmsäter-Svärd, tidigare infrastrukturminister och vd på Byggföretagen, blir det svårt att leva upp till ambitionerna. Många projekt riskerar att läggas ned eller försenas till följd av stigande inflation och ökade materialpriser. Den kommande regeringen kan alltså få en enorm utmaning i knät, menar hon.

– Satsningen är förstås en otroligt stor summa pengar, problemet är att mycket har blivit dyrare. Det finns redan objekt i planen som inte är fullt ut finansierade, säger hon.

Främst drabbas projekt som blivit inplanerade i slutet av den nuvarande regeringens tolvårsplan.

– Många större projekt ligger först i tolvårsplanen. De här projekten måste lånefinansieras och lyftas ur den vanliga planen. Annars kommer andra objekt att tryckas ur, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Rörande järnväg är Sydostlänken (Älmhult-Olofström) och Ostkustbanan (Gävle-Kringlan och Sundsvall C-Dingersjö) i riskzonen för nedläggning. På vägsidan hotas E4 (Kongberget-Gnarp) och E45 (Säffle-Valnäs). Det konstaterar Johan Deremar, infrastrukturexpert på Byggföretagen.

Han flaggar även för stora förseningar i bygget av Norrbotniabanan och fyrspåret mellan Stockholm och Uppsala.

– Dessutom riskerar befintlig transportinfrastruktur att försämras mer än vad Trafikverket har i sina bedömningar. Därmed riskerar Sveriges internationella konkurrenskraft att urholkas alltmer, säger Johan Deremar.

Underhållsskuld

Förenklat kan infrastrukturplanen delas upp i två delar: nysatsningar och underhåll. Omkring 40 procent, 362 miljarder, går till underhåll av statliga vägar och järnvägar.

– Det som satsas på underhåll räcker inte för att upprätthålla den standard som väg och järnväg en gång i tiden var byggda för. Nästan alla stambanor och högtrafikerade vägar, söder som i norr, lider redan av underhållsbehov, säger Catharina Elmsäter-Svärd och fortsätter:

– Dessutom kommer alla nya investeringar att dra ytterligare underhållskostnader. Siffror från Svenskt Näringsliv visar att Sveriges underhållsskuld, kostnaden för att återställa infrastruktur till en duglig nivå, kommer att växa från 70 miljarder till 136 miljarder de tolv kommande åren.

Det är resultatet av att regeringen har prioriterat nybyggnation framför underhåll, påpekade Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, i TN.

Enligt Catharina Elmsäter-Svärd dröjer det inte länge innan det låga underhållet slår mot resenärer.

– När infrastrukturen är undermålig så stängs trafik ned och hastigheterna sänks. Vi tappar både tillgänglighet och förtroende för infrastrukturen. Det här går ut över alla.

Konsekvenserna syns både i det stora och det lilla. Trafikverket har varnat för att de bara kan ”lappa vägar” och i en artikel i NSD uttryckte Fredrik Olofsson, enhetschef på Vägunderhåll Norrbotten sitt missnöje över detta. ”Vi kan inte göra mer än så för det saknas pengar”, sa han.