KÄRNKRAFTENS FRAMTID
Företagaren: Två tunga SMR-satsningar nära att offentliggöras
Två stora svenska industriprojekt är nära att offentliggöra sina planer på småskalig kärnkraft, enligt John Ahlberg på kärnkraftsföretaget Kärnfull Next. Samtidigt bubblar intresset i kommun efter kommun, visar TN:s djupdykning.
Om Moderatledaren Ulf Kristersson lyckas bilda regering så är ny kärnkraft högt upp på agendan. Redan nu finns flera konkreta projekt på så kallad småskalig kärnkraft på bordet (SMR). Det handlar om industrier som vill tillverka stora mängder vätgas, men även kommuner som ser över möjligheten att producera el i elkrisens Sverige och lösa fjärrvärmen när deras kraftvärmeverk går i pension.
– Vi har ett eller två projekt som är mycket hetare än de andra. För vår del handlar det mycket om hur stora företagen är och var de ligger i landet. Det finns också en lång waitinglist. Nästan varje dag så skickar någon intressefråga via vårt formulär på hemsidan. Det kan ju öka med en mer kärnkraft-positiv regering, säger John Ahlberg som tillsammans med Christian Sjölander är grundare av Kärnfull Next.
Kärnfull Nexts affärsidé är inte att driva och äga reaktorer, utan bolaget håller i förarbetet som handlar om planering, finansiering, hantering av tillstånd och byggandet. Sedan tar kunden över drift och ägande, det kan vara ett industriföretag, ett kluster av företag, Vattenfall eller andra aktörer.
”Inom industrin finns en sense of urgency”
Sedan Kärnfull Next berättade om sina planer i våras har bland andra Vattenfall klargjort att de tittar på SMR, men John Ahlberg vill inte peka ut vilka aktörer som är närmast att presentera sina projekt.
Förutom de två heta projekten nämner han ytterligare sex som extra intressanta.
De projekten som har kommit längst finns inom industrin. Det är också de som John Ahlberg anser är mest givande att jobba med.
– Inom industrin finns en sense of urgency. Alla bolag har planer på att de ett visst år ska ha processer som ska vara helt fossilfria. Det betyder att det finns shareholders och investerare som är knutna till de målen. De inser att de måste agera på det här viset för att klara Parismålen, säger han och gör bedömningen att några av dem snart kan offentliggöra sina planer.
– De stora industrierna tittar väldigt pragmatiskt på det här. De är kostnadsmedvetna och vill också ha stora volymer. De ställer frågan; hur många ton vätgas kan man tillverka per år. Vi kan tillverka enorma volymer.
Politikern: SMR kan långsiktigt lösa energiförsörjningen
Han får också intresseanmälningar och samtal från kommuner. En kommun på listan är Karlskoga som styrs av de gamla allianspartierna (även efter valet).
KD i Karlskoga gjorde ”SMR i Karlskoga” till en valfråga.
– Vi vill satsa på SMR för att det långsiktigt kan lösa energiförsörjningen. Det som skiljer en SMR-reaktor från stora kärnkraftverk och andra energikällor är ju att den inte bara tryggar elförsörjningen utan på köpet får du också fjärrvärme, säger Stefan Herlitz.
Stefan Herlitz har fått stöd från KD centralt för att driva frågan och menar att Moderaterna i Karlskoga, som är det största partiet, också är positiva till förslaget. C och L var dock lite mer ljumma i sin respons.
– Vi har en bra plats att placera reaktorn på, en tomt som är granne med vårt nuvarande kraftvärmeverk. Där har vi industrier som grannar och som idag får värme från det sop- och biobränsledrivna kraftverket. Vi har även antagit en vätgasstrategi i kommunen, sedan får vi se vad den leder till, säger han.
Spillvärme ger fjärrvärme
Karlskoga är en kommun med drygt 30 000 invånare, men här finns också stora industrier som är beroende av en trygg energiförsörjning. Det handlar om företag som SAAB Bofors Dynamics, BAE Systems Bofors, Moelven-Valåsens sågverk och Nobel Biocare.
Amerikanska GE Hitachis småskaliga reaktorer, som är en del av Kärnfull Nexts lösning, har en effekt på 300 MW och Karlskogas behov är 100 MW enligt Stefan Herlitz bedömning. Men han lutar ändå åt att det blir den reaktorn som blir kommunens val eftersom de mindre reaktorerna som finns på marknaden ger en högre kostnad per kWh.
Stefan Herlitz tror att överskottet kan användas på annat håll.
– Vi ligger centralt i elområde 3, så vi kan vara med och stabilisera elnätet i hela regionen. Sedan när det gäller fjärrvärmen så är den på väg att byggas ihop med Degerfors. Även Degerfors kan alltså bli försörjd med värme från vår reaktor, säger Stefan Herlitz.
Tunga industrier ute efter grön vätgas
John Ahlberg ser kraftvärmeverken som lågt hängande frukter redo att plockas:
– Karlskoga ser det som en framtida säkring och att det blir lättare med nya företagsetableringar. Det är en av flera framåtlutade kommuner som vi pratar med. Men det är ändå företag vi talar mest med. De har tydligare deadline för omställningen, säger han.
För en kommun handlar en SMR-satsning främst om att producera el och att dra nytta av spillvärmen (för till exempel fjärrvärme). Men för de flesta tunga industriaktörer som Kärnfull Next samtalar med är det grön vätgas som man vill åt.
Men vätgas kan också bli till ammoniak som är bra att förvara. Och ammoniak kan till exempel bli till syntetiskt flygbränsle, andra syntetiska bränslen (för båtar) eller konstgödsel. ”Derivaten” är många som John Ahlberg uttrycker det.
I debatten talas det mycket om behovet att tillföra ny elproduktion för att klara av den pågående elektrifieringen, men också för att hantera de skenande elpriserna. Även om de flesta industriföretag som Kärnfull Next har kontakt med vill lösa sina egna behov i första hand menar John Ahlberg att det indirekt får positiva effekter för energiförsörjningen i stort.
– Om vi käkar upp ett stort behov som inte behöver hämta sin kraft från elnätet så lättar vi indirekt på trycket på nätet, säger han.
Nu handlar det om tillverkning
John Ahlberg tror att de närmaste fyra åren blir helt avgörande för hur snabbt SMR-projekten kommer att realiseras och offentliggöras. Det hänger mycket på vad den nya regeringen gör.
En annan huvudvärk, ur ett svenskt perspektiv, är att GE Hitachis reaktorer tillverkas i fabriker i Nordamerika, där president Joe Bidens USA:s första federala klimatlag banar väg för stora SMR-satsningar.
– Vi har inte samma problem som andra företag som är beroende av att supply chain fungerar från Kina utan våra problem är att fabrikerna i USA, som nu skalar upp produktionen, inte bara allokerar allt till USA, säger han.
Fortfarande är det mycket om och men innan Karlskoga kan få en egen reaktor. För det första måste den nya regeringen tillträda och reglerna anpassas. Dessutom måste partierna lokalt enas om ett konkret förslag innan tillståndsprocesser och förarbeten kan inledas. Till slut ska själva reaktorn byggas och driftsättas.
Intresse även i Uppsala och Norrköping
Stefan Herlitz märker att intresset för SMR-tekniken sprider sig bland kommunerna. Ett exempel är Uppsala. Även där tog KD lokalt ett initiativ under valrörelsen.
Exakt hur kommunens SMR-lösning är tänkt att fungera är inte klart, men Jonas Segersam som är kommunalråd i Uppsala (KD), pekar till exempel på möjligheten att ha en reaktor stående på näraliggande Forsmark. Om det ska placeras en reaktor i Uppsala krävs en regeländring vad gäller tillåtna placeringar (vilket naturligtvis även gäller en reaktor i Karlskoga), men det är inget han utesluter.
– Både solenergi och kärnkraft är exempel på hur man kan trygga elförsörjningen lokalt utan att ta hänsyn till överföringsproblematiken. Man får större redundans i elsystemet helt enkelt, säger Jonas Segersam (Läs mer).
Det finns även ett intresse bland övriga borgerliga partier i kommunen, menar han. Fram till valet var det S, L och MP som styrde kommunen, nu finns en möjlighet att de borgerliga partierna tar över i Uppsala.
– Nu inleder vi förhandlingar. Det är en diskussion som vi har men det är för tidigt att säga något om det, säger Jonas Segersam.
I Norrköping är det kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg (KD), som driver frågan:
”Framförallt anser jag att det skulle vara mer logiskt och kostnadseffektivt att bygga SMR i närheten av de företag och industrier som har mest nytta av energin”, skriver hon i en debattartikel i Norrköpings Tidningar.