ELKRISEN

Experten: Därför rusar svenska elpriser – trots att vintern inte är här

Målerås Glasbruks elräkning rusade 300 procent till en halv miljon kronor. Experten Marie Knutsen-Öy förklarar varför Sverige har fått så höga elpriser redan nu innan vintern har anlänt.

Pandemin slog skoningslöst mot småländska Målerås Glasbruk i Nybro kommun. Företaget hade 40 anställda och en omsättning på 40–50 miljoner kronor. Men 2020 rasade omsättningen med över hälften till 18 miljoner och drygt halva personalstyrkan sades upp. Företagets försäljning av sina konstföremål gick i huvudsak till butiker på flygplatser och på turistorter som Stockholm, Prag och Tallinn. Det minskade resandet slog därför hårt mot företaget.

– Vi använde alla krisstödsåtgärder som fanns bara för att överhuvudtaget överleva. Under förra året och hittills i år har vi ökat omsättningen med 70 procent och rekryterat och vi ser ljust på framtiden igen. Men nu har de ökande elpriserna blivit ett väldigt stort problem för oss, säger vd:n Mattias Jonasson till TN.

Elräkningen tre gånger högre

Målerås Glasbruks verksamhet är energikrävande. Ugnarna når 1100 grader som högst och företaget har ställt om helt till eldrift. Under den lugnare semestermånaden juli landade företagets elräkning på 170 000 kronor. För augusti blev den tre gånger så hög.

– Vår elkonsumtion ökade med 20 procent i augusti men elräkningen ökade med 300 procent till en halv miljon kronor. Vi kan få stora problem att klara det här framöver. Vi kan hantera läget över vintern om inte elkostnaderna blir ännu mer orimliga, säger Mattias Jonasson.

För att lindra smällen jobbar Målerås Glasbruk med att försöka spara så mycket el det någonsin går. Företaget har haft aktiviteter med personalen om att det kanske inte är nödvändigt att starta alla motorer på morgonen, att släcka lyset och stänga dörrar och ventilation, dra ner på kylsystemet och andra trick. Men Mattias Jonasson betonar att det till slut ändå kommer att krävas större investeringar för att bli riktigt energismart. Han är mycket kritisk mot det svenska elsystemet.

– Den svenska prissättningen av el är dysfunktionell. Det är sjukt att det ska vara en sån variation av elpriserna inom landet. Företag i södra Sverige har ju konkurrenter i norra delen som har lägre energikostnader och de konkurrerar på helt olika villkor, säger Mattias Jonasson.

Energibristen i Europa påverkar priset

Experter bedömer att elpriserna med stor sannolikhet kommer att slå nya rekord den kommande vintern. I södra Sverige väntas elpriset bli nästan dubbelt så högt som förra vintern. Läckorna i de ryska gasledningarna i Östersjön kan driva upp priserna ännu mer.

– Hur man än vrider och vänder på ekvationen så finns det väldigt litet som talar för annat än exceptionellt höga priser. Frågan är bara: hur höga blir de? Säger energikonsulten Christian Holtz till TT.

Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicy vid Svenskt Näringsliv, förklarar att orsaken till att elpriserna är så höga innan vintern ens anlänt beror på två saker. Det ena är energibristen i Europa.

– Det andra är att vi i Sverige har en lägre produktion än normalt i södra Sverige medan det är mer normala produktionsnivåer i norra delen av landet. Dock kan överföringen från norr till söder inte utnyttjas till fullo på grund av att kärnkraften stängts i södra Sverige. Sedan har vi mindre marginaler och därför är vårt elsystem mer sårbart och sämre rustat för att möta det prisläge som spiller över till Sverige, säger Marie Knutsen-Öy till TN.

Företagen behöver mer el framöver

Svenskt Näringsliv uppger att företagen kommer att behöva använda mycket mer el när de ställer om och fasar ut fossila bränslen. Elsystemet fungerar som ett verktyg vid omställningen. Den långsiktiga utmaningen blir att få fram tillräckligt med fossilfri el.

– Nu är det inte bara södra Sverige som drabbas, utan hela landet då omställningen till fossilfri produktion inom näringslivet och särskilt inom industrin är enorm i norra Sverige. Vi behöver en stabil tillgång på fossilfri el, till konkurrenskraftiga priser för att omställningen ska bli till. Här har vi en utmaning som vi börjar se vidden av, säger Marie Knutsen-Öy.

Mattias Jonasson menar att kostnadsökningarna försvårar företagets möjligheter att genomföra en klimatomställning och att investera för framtiden.

– Det är jättesvårt att jobba med tillväxt och utveckling när vi inte vet hur kostnaderna ser ut framöver. Hur hög blir nästa elräkning? Blir den på en halv miljon eller ännu högre? Det finns ett tak även för oss om kostnaderna stiger hela tiden, säger han.

Tar tid att bygga elnät

Marie Knutsen-Öy pekar på att det svenska elsystemet är trögrörligt och att det därför är viktigt att redan idag fatta beslut om hur det framtida elsystemet borde se ut.

– Det tar tid att bygga både elnät och elproduktion. De som har möjlighet kan ändra beteende och förbruka el när det finns mycket och billig sådan men många företag har inte den möjligheten. De behöver förbruka el när deras tjänster och produkter efterfrågas eller att deras anläggningar måste gå utan avbrott. För dem är det viktigt att det finns prissäkringar till rimlig kostnad, exempelvis fastprisavtal, säger Marie Knutsen-Öy.

Svenskt Näringsliv vill se flera förändringar under den kommande mandatperioden. En åtgärd är att ändra målet till 100 procent fossilfritt istället för 100 procent förnybart. En annan är att säkerställa planerbar elproduktion i hela landet genom att möjliggöra för kärnkraft, bygga ut elnätet och snabba på tillståndsprocesserna.

Målerås Glasbruk hävdar att det inte finns något annat väl än att regeringen sätter in stödåtgärder för att lindra kostnadsökningarna av el.

– Vi räknar faktiskt med att något kommer att göras från politikerna för det här är helt galet. Det är inte helt osannolikt att ett gäng företag går omkull och att många människor förlorar sina jobb om elpriserna fortsätter att stiga så här, säger Mattias Jonasson till TN.