DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Företaget omringat av naturskydd – stoppar all verksamhet

Företaget blev en liten prick på kartan helt omringat av skyddade områden. Affären slogs sönder, de anställda försvann liksom flera miljoner ton kalk. Nu varnar experter för att Sverige håller på att stänga en hel bransch med nya ingrepp. "Fortsätter vi så finns det inte verksamhet kvar”, säger Svante Fielding på SMA Minerals till TN.

I en fördjupning nyligen kunde TN berätta om hur Sverige i två decennier systematiskt har ökat den skyddade marken. Det handlar om naturreservat, Natura 2000-områden, men också andra typer av skydd som artskyddsförordningen. Det har lett till en kamp om marken som stoppar företagare och kraftnätsutbyggnaden.

På Gotland har SMA Minerals två kalktäkter, båda har stoppats efter långa miljötillståndsprocesser.

Kalktäkten i Stucks på norra Gotland är idag helt omgivet av ett stort Natura 2000-område som helt omöjliggör verksamhet.

Men så var det inte från början när företaget förvärvade fastigheten. Året var 1998 och förhoppningarna var stora om att kunna bryta kalk i decennier i den kalkrika marken.

Till en början slöt ägarna en överenskommelse med Länsstyrelsen på Gotland där företaget överlät marken i och runt sjön Bästeträsk som ligger bara några kilometer nordväst om brottet, totalt 1 230 hektar.

Företaget fick ett löfte om att inga fler inskränkningar skulle göras just för att detta område skulle vikas för naturskydd:

”Med anledning av att kompensation lämnas i sådan omfattning att intrånget i naturvårdsintresset uppvägs förbinder sig Länsstyrelsen att inte göra ytterligare anspråk på kompensation för naturvårdsintrång vid framtida ansökningar om täktstillstånd från er inom det intresseområde som redovisas på karta, bilaga 1”, står det i överenskommelsen.

Natura 2000-området mer än fyrdubblades

Det var också en period då de så kallade Natura 2000-områdena, ett EU-initiativ, kom att bli en nymodighet i floran av skyddsformer. Områden pekades ut över hela landet, så också på Gotland. I Sverige är det länsstyrelserna som ansvarar för att ta fram förslag och efter ett regeringsbeslut är det sedan EU-kommissionen som bestämmer vilka områden som ska skyddas.

Redan 2001 bildas Bästeträsk Natura 2000-område som omfattar större delen av det område som SMA Minerals avstått. Efter ett initiativ från Länsstyrelsen Gotland utökades det kraftigt 2015, vilket ledde till att hela SMA:s fastighet idag omfattas förutom utbruten yta, transportväg samt hamnområde.

Det ursprungliga Natura 2000-området mer än fyrdubblades, vilket blev ett dråpslag för SMA Minerals, men även för Nordkalks närliggande brott.

– Först hade vi en överenskommelse som innebar att vi skulle få fortsätta bryta kalksten i Stucks. Länsstyrelsen och vi var överens om att området som vi avträdde mer än väl kompenserade för de olägenheter som det innebär att bryta kalk. Men så glömmer man bort den överenskommelsen helt, säger Svante Fielding, som är vd och koncernchef på SMA Minerals.

– I princip skulle vi ju kunna säga, okej men då tar vi tillbaka marken vi gav bort, men jag vet naturligtvis att det inte är så det fungerar. Men man kan ändå konstatera att vi hade en överenskommelse och det var därför de fick marken.

Före 2015 hade bolaget 20 anställda, nu är det bara två kvar som ”tvättar sten”.

– Det ligger fortfarande kvar fraktioner som inte passade att ha just då. Vi tvättar de högarna och siktar ut så att vi kan använda den stenen. Sedan använder vi också hamnen för utlastning. Vi köper sten från kollegor i branschen på ön och skeppar ut.

”Det finns inga alternativ i dagsläget. Om vi ska ha en stålindustri så måste vi ha en kalkindustri.”

20 man, vad har väl det för betydelse i ett samhällsekonomiskt perspektiv? Under åren har det debatterats flitigt om några få jobb och några färre företag på Gotland har så stor betydelse i en region som har så blomstrande turistnäring.

Men det kritikerna ofta förbiser är att kalk är en mineral som det inte går att vara utan idag. Alternativet till svensk kalk är inte ingen kalk alls, utan att den får importeras i stället.

Gotland är den största kalkstensregionen och står för ungefär två tredjedelar av hela Sveriges brytning. Men kalk är inte en och samma sak. Kalk, beroende på var den bryts och kemisk sammansättning, har en mängd olika egenskaper. Stenen från Stucks har till exempel fördelen att den inte faller samman, utan håller ihop i stora block, vilket är en förutsättning för att den kan brännas i ugnar. Kunderna återfinns främst inom stålindustrin som är helt beroende av kalk i sina processer.

– När man gör ett ton stål så går det åt 200 kilo kalksten. Det är inga små mängder. Det finns inga alternativ i dagsläget. Om vi ska ha en stålindustri så måste vi ha en kalkindustri.

Och så har vi Cementas hotade verksamhet på Slite. Kalken som tillverkas där är perfekt för att göra just cement eftersom den bland annat innehåller orenheter, enligt Svante Fielding.

Även Sveriges geologiska undersökning, SGU, har framhållit att Slite-kalken är unik. ”Inga andra, kända fyndigheter av kalksten i Sverige eller internationellt, kan idag rakt av ersätta den snabbt”, skriver myndigheten i en analys av konsekvenserna av ett produktionsstopp i Slite-täkten.

– I Slite finns exakt den sten som behövs för cementtillverkning medan vi i Stucks har renare kalksten som strukturellt håller samman. Den används av stålindustrin, säger Svante Fielding.

Kalktäkter under hård press

Men under det senaste året har kalkverksamheterna på Gotland satts under hård press. Den uppmärksammade Cementakrisen har inte undgått någon. Enligt Svensk Betong hotas stora delar av Sveriges cementförsörjning om inte Cementa får driva vidare sin täkt i Slite. Här är det inte hänsynen till naturskyddet som är trätoämnet, utan det är oron för att täkten hotar grundvattnet.

En annan av de stora aktörerna på Gotland är Nordkalk som har den största kalktäkten i Skandinavien i Storugns.

Även Nordkalk har i omgångar tvingats till långa rättsprocesser, den mest uppmärksammade är den som rör verksamheten i Bunge som omfattas av samma Natura 2000-områden som SMA Minerals kalktäkt i Stucks. Nordkalk gav upp den kampen 2019.

SMA Minerals har också en annan täkt – i Klintehamn – som har stoppats på grund av en trafikfråga.

Till en början fick SMA Minerals tillstånd av Mark och Miljödomstolen att bryta kalk i Klintehamn så länge företaget kunde bygga om en kortare vägsträcka som ansågs osäker. Det förberedande arbetet vidtogs, men efter en överklagan klargjorde Mark- och miljööverdomstolen att täktansökan avslogs. Domstolen kunde inte överblicka om tillräckliga trafiksäkerhetshöjande åtgärder var genomförbara, var motiveringen.

– Eftersom Mark- och miljööverdomstolen sade att vi inte har en godtagbar lösning så fick vi avslag, trots att det var precis det vi höll på att jobba med, det var ju det som domen i första instans innebar. Det är så märkligt, säger Svante Fielding.

Naturskydd och vattenfrågor stoppar

Kalknäringen är med andra ord en luttrad bransch som år ut och år in tvingas slåss mot Länsstyrelsen på Gotland och andra intressenter som boende och miljörörelser. Tillståndsprocesserna är många, komplicerade och rör som redan konstaterats inte bara naturskydd.

Enligt Maria Sunér, vd på Svemin, är det just skyddet av natur som förutom vattenfrågor är det som i första hand stoppar nya gruvor eller expansion av befintliga gruvor. På Gotland ser hon hur Länsstyrelsen går allt hårdare fram.

– På Gotland har man påfallande ofta lagt skyddsvärda områden i närheten av kalkfyndigheter. Om vi ska ha kalkbrytning i Sverige så måste vi ta i anspråk de fyndigheter som finns. Vi kan inte öppna kalkbrott där det inte finns kalk, säger hon.

Överlag har mängden skyddade områden ökat (vilket TN har berättat om), men det har även växt fram en hårdare praxis, menar Tobias Kluge som är branschjurist på Svemin. Den hårdare praxisen rör de flesta naturskydden.

När det gäller till exempel Natura 2000-områden så påverkas inte bara de verksamheter som finns inom det skyddade området:

– I praktiken finns en buffertzon runt området. Även verksamheter som ligger utanför ett Natura 2000-område kan alltså behöva Natura 2000-tillstånd och det ställs höga krav för att få ett sådant tillstånd, säger Tobias Kluge.

”Nästan var du än befinner dig kan du hitta arter som är skyddsvärda.”

Den hårdare tolkningen gäller också hotade arter.

– Nästan var du än befinner dig kan du hitta arter som är skyddsvärda. Du hittar nästan alltid en rödlistad art om du letar ordentligt. Och om du ändå inte hittar en rödlistad art så kan du bara säga att du inte har sett den ännu, säger Maria Sunér.

I stället för att stoppa gruvan kan myndigheterna och gruvbolagen bidra med att skapa habitat i närområdet för den hotade arten.

– Man kan tänkta sig en skadelindringshierarki där sista det sista steget är ekologisk kompensation. Det är viktigt att gruv- och mineralföretagen kan jobba med det verktyget. Här behöver inte målet vara att man kompenserar ett till ett, utan målet kan vara att den biologiska mångfalden ska öka, säger Tobias Kluge.

Inflation i överklaganden

Det här är generella åtgärder som skulle kunna bidra till fler gruvor och ändå garantera ett starkt naturskydd. Men då gäller det att regelverken medger det, att inte praxis blir allt hårdare.

På Gotland är det länsstyrelsen som är pådrivande. Svante Fielding blev själv överraskad av hur stor makt myndigheten har när han återkom till Sverige efter många år utomlands.

– Att länsstyrelsen efter att mark- och miljödomstolen har fattat ett beslut har i uppdrag att överklaga är konstigt. Jag kan förstå att andra intressenter överklagar, men att en statlig myndighet överklagar en annan myndighet är fel. Det är också ett dåligt resursutnyttjande, säger han.

"Fortsätter vi på den här vägen så finns det inte kalkverksamhet kvar på Gotland”

Idag bryter SMA Minerals bara 0,1 miljoner ton på Gotland, det utgör knappt en tiondel av det företaget behöver. Om man räknar in det företaget köper från andra kalkbrott på Gotland handlar det om totalt 0,3 miljoner ton.

Potentialen är desto större. Om SMA Minerals inte hade omgivits av ett Natura 2000-område hade företaget kunnat bryta 1 miljon ton per år. Om täktens fulla potential utnyttjades skulle det täcka SMA Minerals behov i 300 år.

För att klara sina åtaganden importerar SMA Minerals i stället kalk från till exempel Norge, Frankrike eller Spanien. Svante Fielding har gjort en beräkning på vad transporterna innebär i ökade koldioxidutsläpp.

– Det blir 35 000 ton koldioxid. Det motsvarar 35 miljoner mil mer i bilåkande, säger han.

Svante Fielding är tydlig med vad naturskydd och överbelastade tillståndsprocesser får för allvarliga konsekvenser för kalkbrotten på Gotland:

– Fortsätter vi på den här vägen så finns det inte kalkverksamhet kvar på Gotland, säger han.

Det krävs att regelverken ändras för att kalknäringen på Gotland ska kunna leverera mineraler till alla de verksamheter som idag är beroende av kalk, menar han. Kalk används inte bara i cement och av stålindustrin. Den används som jordförbättringsmedel inom jordbruket, när dricksvatten renas, när salt och socker framställs. Till exempel.

– Jag hoppas och tror ändå att vi är på väg att få en renässans för gruvdrift inte bara i Sverige, utan i hela Norden. För vi har ett enormt stort behov av mineraler. Om vi ska ställa om till ett grönt samhälle så behövs mycket mineraler, säger Svante Fielding.