ELKRISEN
Kris i Glasriket – nu kommer elräkningarna
Ekonomi (TT)
En elräkning på en halv miljon – plötsligt en verklighet för ett av Smålands mest kända glasbruk. Nu sprids oron för framtiden bland bruken i anrika Glasriket.
– Vi kommer kunna härda ut ett tag till, men för lönsamheten är gränsen nådd.
Produktionschef Petter Jonasson skakar på huvudet där han står framför de glödheta ugnarna inne på Målerås glasbruk. Här är värmen lika intensiv som arbetstakten. För dagen produceras små glasskålar i snabb takt. Mycket ska hinnas med för att klara orderingången.
"Kan inte släcka ner"
Produktionssvackan som drabbade glasbruket under pandemin är borta. Nu finns återigen efterfrågan på familjeföretagets glas som exporteras till både Asien och Europa.
– Vi har mycket att göra och restar på ganska många produkter. Tråkigt att detta kommer, säger Petter Jonasson till TT.
Målerås har en slags portföljlösning för elavtalet. Men förra elräkningen kom som ett slag i magen.
– Den var ju tuff att hantera, den var runt en halv miljon och månaden innan på runt 170 000.
Att spara in el på de elintensiva ugnarna är inget alternativ för Målerås glasbruk, förklarar Petter Jonasson.
– Vi kan ju inte släcka eller stänga ner en dag, för det tar en vecka för dem att kallna och sedan en vecka att temperera upp igen.
"Man har ont magen"
Mattias Ripheden, en av delägarna till Nybro glasbruk som ligger en bit bort, är lika bekymrad.
– Jag går och skriver av elmätarna var och varann timme, för att se vad som drar, berättar han för TT och säger att en normal elräkning tidigare brukade hamna på 50 000 kronor.
– I början av oktober får vi se fakturan hamnar. Blir det 100 000, 50 000 eller 200 000? Man har ont magen.
På Bergdalahyttan – tidigare Bergdala glasbruk – har man haft ett tremånadersavtal för el. Förra räkningen hamnade på drygt 100 000 kronor, berättar Roger Johansson, vd och ägare, för TT strax före månadsskiftet till oktober.
– När det sticker iväg till 200 000 - 300 000, då finns ingen mening att driva ett glasbruk. Vi är alla oroliga inombords, säger han och fortsätter:
– Vi kan inte spara mer energi än vi gör. Våra ugnar måste brinna dygnet runt.
Oerhört bekymrade
Glasriket är regionens kulturella identitet. Hit till sydöstra Småland kommer turisterna tillbaka efter pandemin och här har glaset tillverkats sedan 1700-talet.
Vad händer om ugnarna släcks?
– Vi är oerhört bekymrade, säger Weronica Stålered, som är verksamhetsansvarig på bolaget Destination Glasriket som ägs av Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge.
Ännu saknas stöd för företag som behöver hjälp med elkostnaderna.
– Vi funderar på hur det här kommer påverka bruken och andra här i framtiden. Vi hoppas och tror ju att man ska komma med en lösning från myndigheter, att det finns någon form av stöd så som det fanns under pandemin, säger Weronica Stålered.
Stödet behövs omedelbart – om man får tro Roger Johansson på Bergdalahyttan.
– Oavsett vilken regering så måste de komma med besked!
– Detta är så pass viktigt för hela samhället, det kommer bli massarbetslöshet om de inte gör något kvickt.
Anna Karolina Eriksson/TT
Fakta
1960 fanns 40 glasbruk och mellan 4 000-5 000 anställda i Glasriket, en region som omfattar kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge.
1980 hade siffran krympt till 2 050 anställda inom den manuella glasindustrin. Kosta Boda drev då fem glasbruk och Orrefors glasbruk drev tre. Utöver det fanns cirka tio fristående glasbruk.
2010 var 425 personer sysselsatta inom glasindustrin i Glasriket. Då var den dominerande arbetsgivaren glasbrukskoncernen Orrefors Kosta Boda som då stod för 85 procent av omsättningen i branschen.
I dag finns sammantaget 14 verksamheter – glasbruk och studiohyttor – kvar.
Runt 200 anställda beräknas finnas inom manuell tillverkning av glas i de fyra Glasrikeskommunerna. (Anställda inom bearbetat planglas är ej inräknade.)
De största bruken med produktion är Kosta glasbruk, Målerås glasbruk, Skrufs glasbruk samt Nybro glasbruk.
Inom regionen finns även annan glasindustri rörande tillverkning av bland annat duschväggar, speglar och säkerhetsglas.
Källor: Länsstyrelsen Kronoberg, Region Kronoberg, Region Kalmar, Populär Historia och Destination Glasriket.