ELKRISEN

Nästa elprischock snart här – ”Höjning på 30 procent eller mer”

De rekordhöga elpriserna tvingar nätföretagen till kraftiga höjningar av nätavgifterna. Särskilt i södra Sverige. ”De kommer att slå igenom löpande”, uppger en hög chef på energiföretaget E.ON till TN.

Nu slår de stora regionala nätföretagen larm om att stora prishöjningar väntar företagens och hushållens elnätsabonnemang.

Bakgrunden är de energiförluster som uppstår när el transporteras och överförs mellan Svenska kraftnäts stamnät, de regionala och slutligen de lokala elnäten. Tekniskt handlar det om el som försvinner som värme under överföringen men som måste finnas på plats när den ska användas på lokal nivå.

De energiförlusterna måste de regionala nätbolagen köpa tillbaka på spotmarknaden. Tidigare har det inte varit något problem eftersom att elpriserna har varit så låga, men sedan slutet av 2021 har priserna stigit kontinuerligt för att gå i taket efter att Ryssland stängde av gasen till Europa i somras.

Henrik Bergström är Head of Public Affairs på nätföretaget Ellevio som framför allt äger och driver region- och lokalnät i mellersta Sverige. Han konstaterar att det är ansenliga mängder el som man måste handla upp.

– Ellevio köper cirka 0,9 TWh el om året för att kompensera för energiförlusterna. Kostnaderna bara från Svenska kraftnät kommer att öka med mer än 500 procent till 2023. Det innebär en stor påverkan på kundernas prisutveckling om inget görs.

”Det räcker inte”

I mitten av september gick ett antal nätaktörer därför ut i en debattartikel i Dagens Nyheter och varnade för att elnätsfakturorna för företag och hushåll snart måste höjas kraftigt.

De efterlyste att Svenska kraftnät tillfälligt ska ta bort den så kallade stamnätsavgiften som de regionala nätbolagen betalar till Svenska kraftnät.

Den består av två delar.

En effektavgift som ska täcka driftkostnader, avskrivningar och kapitalkostnader för stamnätet, samt en energiavgift som ska täcka kostnaderna för energiförlusterna.

Och den 30 september svarade Svenska kraftnät att man skulle reducera nätavgifterna med 11 miljarder kronor med målet att skydda slutkunderna.

”Förhoppningsvis får dessa reduceringar av nätavgifterna i år och under 2023 en positiv påverkan på kostnaden för slutanvändarna”, uppgav Svenska kraftnäts Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe i ett pressmeddelande.

Men nätföretagen menar att det inte räcker. Mats Tullgren är chef för E,ON:s regionnätverksamhet.

– Det var så klart ett positivt besked från Svenska kraftnät men de pengarna räcker i princip bara för att kompensera för de kostnadsökningar som vi har haft det senaste året och än så länge inte fört vidare. De 11 miljarderna kommer att vara inräknade i den höjning av nätavgifterna på upp till 30 procent eller mer som troligen kommer i lokalnäten snart.

Han menar att den stora utmaningen ligger framåt.

– De mycket höga priser som nu råder kommer att slå igenom löpande och eftersom vi måste föra den här kostnaden vidare så kommer det att innebära kraftigt höjda nätavgifter för elnätskunder i södra Sverige framöver.

– Det är bra att Svenska kraftnät har gjort en del rabatter, men det är tyvärr inte tillräckligt när vi ser hur stora kundpåverkan riskerar att bli trots sänkningarna inför 2023, säger Henrik Bergström.

Även Tomas Malmström, ansvarig för elnät, regelverk och marknadsroller, på branschorganisationen Energiföretagen anser att det är för lite pengar för att undvika framtida höjningar.

– Svenska kraftnäts initiativ är så klart positivt men om syftet verkligen är en lättnad för hushåll och företag nästa år så är det inte tillräckligt.

Kritiken: Inte effektiviserat

Samtidigt skriver forskarna Erik Lundin och Magnus Söderberg i en SNS-rapport som presenterades under måndagen att elnätspriserna redan under åren 2010 till 2020 ökade mer i Sverige än i våra nordiska grannländer. En slutsats i rapporten är att de svenska nätbolagen inte har varit lika bra på att göra löpande effektiviseringar och att detta kan vara ett tecken på brister i Sveriges elnätsreglering.

– Vi har jämfört internationella data och de svenska prisökningarna sticker ut i såväl Norden som EU, säger Erik Lundin, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, i ett pressmeddelande.

Magnus Söderberg, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, fyller i.

– Detta är särskilt besvärande eftersom elnäten står inför en period av rejäl upprustning, säger han.

Mer produktion i södra Sverige

Mats Tullgren konstaterar att grundproblemet är de höga elpriserna i södra och mellersta Sverige. Det beror främst på att Ryssland stängt av gasen till Europa men också på nedläggningen av produktion i södra Sverige.

I sin tur har nedläggningen av produktion inneburit att Svenska kraftnät varit tvungna att transportera mer el från norra Sverige till södra Sverige vilket har ökat energiförlusterna i stamnätet.

– Skulle det ha funnits mer billig elproduktion i södra Sverige så skulle det så klart ha gjort en stor skillnad men nu är det inte så. Om man lyckas bygga ut den landbaserade och havsbaserade vindkraften relativt snabbt kommer det också att lösa stora delar av det här problemet, menar Mats Tullgren.

Nätföretagen anser att Svenska kraftnät skulle kunna använda en större andel av de så kallade flaskhalsintäkterna för att kompensera för de här kommande kostnadsökningarna.

Flaskhalsintäkter uppstår som en följd av att el transporteras mellan Sveriges elområden mellan vilka det råder stora prisskillnaderna. Mellanskillnaden tillfaller Svenska kraftnät av konkurrensskäl och uppgår idag till cirka 90 miljarder kronor. Pengar som Svenska kraftnät har uppgett ska återinvesteras i elnätet.

– Det handlar om stora pengar och det finns en stor osäkerhet just nu. Ett besked om att Svenska kraftnät slopar stamnätsavgiften för 2023 skulle ge oss en möjlighet att hantera den här situationen, säger Henrik Bergström.

– Ytterligare pengar från flaskhalsintäkterna skulle kunna föras vidare till nätföretagen via stamnätsavgiften, för att minska behovet av prishöjningar för elnäten. Det ser vi ett utrymme för, säger Mats Tullgren.

Risk för ineffektivitet

Tomas Malmström menar att det viktigaste just nu är att energieffektivisera och att få in mer produktion i systemet.

– Men det kommer att ta tid och det krävs många åtgärder i det här extrema läget. Vi vet att de här pengarna ska räcka till många åtgärder, men vi tror också att det finns utrymme att ytterligare reducera stamnätsavgiften så att nätföretagen kan parera sina stigande kostnader nästa år. Annars kommer de att landa på slutkunderna.

Patrik Svensson, pressansvarig på Svenska kraftnät, skriver i ett mejl till TN att man har ”som målsättning att återföra kapacitetsavgifterna till nätkunderna så snart som möjligt med hänsyn tagen till att det inte ska påverka elmarknadens funktion negativt”.

Han menar också att det är viktigt att prissignalen når fram.

”Det är fortsatt viktigt att effekt har ett pris då det är en bristvara. Det riskerar annars att leda till ett ineffektivt nyttjande av elnätet och försvåra den utveckling av olika typer av flexibilitetsmarknader som kommer att behövas många år framöver till att nätet är utbyggt”.