ELKRISEN

Granskning: Verkliga priset för nedlagd kärnkraft – stora dolda förluster

3 841 megawatt eller nästan fem gånger Sveriges största vattenkraftverk. Så mycket effekt har kärnkraftsnedläggningen kostat södra Sverige. Samtidigt spenderas miljarder av skattebetalarnas pengar på att täcka upp för förluster i stamnätet, visar TN:s uträkning. ”Överföringskapaciteten från norra Sverige har sjunkit med motsvarande en reaktor”, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert hos Energiföretagen.

Nedläggningen av fyra reaktorer i Ringhals och Oskarshamn har inneburit en tappad effekt på 2 892 megawatt. Men om man också räknar med det indirekta tappet blir siffran betydligt högre. Detta eftersom kärnkraften hjälper till att transportera vatten- och vindkraften från norra till södra Sverige.

– Effekten förstärks med minskad planerbar kraft i söder. Numera är tumregeln att för varje megawatt planerbar kraft man lägger ned i södra Sverige så tappar man en halv megawatt i överföringskapacitet, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert hos Energiföretagen till Tidningen Näringslivet.

”Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas.”

Den totala effekten för de nedlagda reaktorerna om man bortser från Barsebäck och bara räknar Ringhals och Oskarshamn uppgår till totalt 2 892 megawatt. Därutöver tillkommer enligt Energiföretagens beräkningar motsvarande en reaktor på 949 megawatt i förlorad överföringskapacitet. Totalt rör det sig alltså om prispåverkande effekt motsvarande 3 841 megawatt som har gått förlorad på grund av kärnkraftsnedläggningen i södra Sverige.

Jämförelsevis rör det sig om mer än fem gånger så mycket som Sveriges största vattenkraftverk Harsprånget i Luleå älv (818 megawatt) eller motsvarande en tredjedel av den svenska vindkraften som vid slutet av 2021 kom upp i cirka 12 100 megawatt.

Räknar man även in nedlagd kraftvärme blir siffran ännu högre.

– Det är mycket kraft som lagts ned och därmed också gett en långvarig minskning av överföringskapaciteten i stamnätet. En del av detta överföringstapp har under 2022 hämtats hem med olika åtgärder, men det finns fortfarande en ansenlig kapacitet kvar som skulle kunna tilldelas marknaden om det fanns mer planerbar kraft i södra Sverige.

Vad ny svensk kärnkraft skulle kosta är svårt att räkna på eftersom det var länge sedan den senast byggdes men de dyraste västerländska projekten har kostat cirka 65 miljoner kronor per megawatt. Carl Berglöf tror dock att man kan komma ner till omkring 55 miljoner kronor per megawatt.

Ett annat räkneexempel skulle kunna vara Svenska kraftnäts projekt ”NordSyd” där kapaciteten över snitt 2, gränsen mellan Sveriges elområden 2 och 3, ska ökas från omkring 7 300 till 10 000 megawatt.

– Kostnaden uppskattas till 75 miljarder kronor men cirka 70 procent är reinvesteringar som hade behövts även om man inte höjt kapaciteten. Men man skulle kunna säga att runt 25 miljarder kronor kan härledas till kapacitetshöjningen, det vill säga drygt 9 miljoner kronor per megawatt.

”Nya reaktorer ska byggas”

I samband med att den tillträdande regeringen presenterade Tidöavtalet nyligen kan det däremot nu bli frågan om en renässans för kärnkraft i Sverige.

– Nya kärnkraftsreaktorer kommer att byggas, slog Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch fast.

Ett besked som välkomnas av Carl Berglöf.

– För första gången sedan 70-talet har vi en regering som verkligen vill satsa på kärnkraft. En av fördelarna med kärnkraften är att den ger dubbel inverkan på elpriset. Om man bygger en ny reaktor på 1 000 megawatt så får man 500 megawatt överföringskapacitet med vind- och vattenkraft från norr till söder på köpet.

”Jag noterar att sådana här politiska förändringar har triggat investeringar inom kärnkraft tidigare.”

Måste kalla en spade för en spade

Carl Berglöf vill inte ställa kraftslag mot varandra men det är viktigt att kalla en spade för en spade, anser han. Vindkraften har inte samma systemstärkande egenskap eftersom den är väderberoende.

– Ska man uppnå motsvarande prispåverkande 1 500 megawatt i form av havsbaserad vindkraft så måste man bygga motsvarande 3 000 megawatt. Däremot har vindkraften andra fördelar som exempelvis att man kan få kraftverken på plats tidigare och därför är det viktigt att inte utesluta något kraftslag ur ekvationen, säger Carl Berglöf.

Tror du att marknaden kommer att hörsamma regeringen och satsa på kärnkraft nu?

– Det återstår att se men jag noterar att sådana här politiska förändringar har triggat investeringar inom kärnkraft tidigare. 1997 när man tog bort kärnkraftens slutdatum 2010 så investerade branschen knappt 60 miljarder kronor i effekthöjningar vilket kompenserade för hela nedläggningen av Barsebäck 1 och 2.

”Saker händer när man lyfter på locket”

Efter energiöverenskommelsen 2016 investerade kärnkraftsbranschen också i livstidsförlängningar och säkerhetssystem som krävdes för drift bortom 2020 i de sex kvarvarande reaktorerna.

– Historien säger att det händer saker så fort man lyfter på locket.

Vad vill du själv se kring kärnkraften?

– Att man ser till att undanröja de eventuella tveksamheter som kan uppstå kring kärnkraftens långsiktighet. Om någon går in i det här nu så kan det hända att ansökan ligger på bordet först om fyra år och då skulle det kunna vara en helt annan regering på plats. Från Energiföretagens sida skulle vi gärna se en större politisk samsyn kring den långsiktiga viljeriktningen. Det behövs också ett anpassat regelverk för små modulära reaktorer (SMR).

Hur ser du på potentialen i SMR?

– Det är en ”game changer” för framtiden eftersom den lägre investeringsnivån möjliggör investeringar i kommersiella avtal utan statlig inblandning vilket vi sett hända alldeles nyligen i exempelvis Kanada och Polen. Tidigare har kärnkraften alltid byggt på att regeringar skakar hand med varandra och ett land levererar en reaktor till ett annat eller som i Frankrike där staten pekar med hela handen. Med SMR ser vi däremot ett nytt mönster med kommersiella avtal.

SMR och vätgas, en ”perfect match”

SMR fungerar också utmärkt för tung industri som vill använda vätgas anser Carl Berglöf.

– Jag menar att kärnkraft och vätgas är en ”perfect match”.

Orsaken är hur elektrolysen, när vatten spjälkas upp i vätgas och syre med hjälp av el, fungerar.

– I högeffektiva elektrolysörer används både el och värme i processen. Kärnkraft levererar både el och värme samtidigt – dessutom fossilfritt.