REGELKRÅNGLET

Företag nekas forskarstöd i Sverige – kan välja andra länder

Företag som satsar på forskning och utveckling kan få avdrag på arbetsgivaravgifterna. Men nu larmar näringslivet om att många företag felaktigt nekas stödet. ”FoU-avdraget är ett bra verktyg men används inte så bra”, säger experten Antoine Adam till TN.

Arbetsgivare har rätt att få avdrag från arbetsgivaravgifterna för anställda som arbetar med kvalificerad forskning och utveckling. Men näringslivet menar att stödet fryser inne på grund av ett snårigt regelverk och för höga beviskrav.

– Många svenska företag är frustrerade över situationen. De förstår inte varför de blir nekade stödet. Deras ansökningar har trovärdiga tekniska bevis på att de bedriver forskning och utveckling, säger Antoine Adam, vd för Leyton.

”Utmaning att övertyga Skatteverket”

Leyton är ett internationellt konsultföretag som hjälper företag att använda ekonomiska incitament och finns i 13 länder i Europa, Nordamerika och Afrika. I Sverige lotsar Leyton svenska företag för att de ska kunna ta del av FoU-avdraget och hjälper dem att förverkliga sin innovation. Men det är lättare sagt än gjort, även för experter.

– Det är en utmaning att övertyga Skatteverket om att ansökan faktiskt handlar om forskning och utveckling och även renodlade FoU-företag blir nekade avdraget. Våra anställda på Sverigekontoret har teknisk bakgrund och erfarenhet från flera andra länder. Även om våra anställda är medvetna om att reglerna skiljer sig från land till land så vittnar de om att den här ansökan utan tvekan hade gått igenom i ett annat land. Det här skapar en obalans ur konkurrenssynpunkt vilket uppmuntrar företag att välja andra länder som har enklare regler för forskning och utveckling, säger Antoine Adam.

Svenskt Näringsliv menar att Skatteverket gör en för strikt bedömning av vad som utgör forskning och utveckling enligt reglerna.

– Ibland görs direkt felaktiga tolkningar utan stöd i vare sig lagtext eller i förarbetena, bland annat menar man att mjukvaruutveckling generellt sett inte utgör forskning och utveckling enligt aktuella regler, säger Tara Muinafshar, skattejurist Svenskt Näringsliv, till TN.

”Har inte rätt kompetens”

Innovationsföretagen, som organiserar högteknologiska tjänsteföretag, får ofta ta emot klagomål från företag som fått nobben av Skatteverket av oklara anledningar.

– Det stora problemet är hur regelverket tolkas i enskilda ärenden. Vår uppfattning är att Skatteverket inte har rätt kompetens på det här området, säger Anders Persson, tillförordnad förbundsdirektör Innovationsföretagen, till TN.

Leyton delar den bedömningen.

– Sverige är mig veterligen det enda landet där handläggare utan teknisk bakgrund bedömer teknologin i ansökan. Handläggarna borde enbart avgöra den finansiella delen. Vårt förslag är att tekniska experter kopplas in i handläggningen. I Tyskland och Norge finns en särskild enhet som hanterar ansökningarna och i Frankrike kopplas utomstående expertis in, säger Antoine Adam.

Sverige dras också med långa handläggningstider. Leyton uppger att det tar minst sex månader innan svaret på ansökningarna kommer.

– Detta skapar ytterligare osäkerhet för företagen. En annan märklig omständighet är att det är allt eller inget i Sverige, antingen får man hela avdraget eller inget. Det är bara svart eller vitt, säger Antoine Adam.

Har en förlegad bild av forskning

Svenskt Näringsliv föreslår i en skrivelse till regeringen att Forskarskattenämnden, en statlig förvaltningsmyndighet som prövar frågor om skattelättnader för utländska gästforskare, kan vara en lämplig instans för att komplettera handläggningen vid Skatteverket.

– När det kommer till forskning och utveckling, särskilt när det gäller utveckling, uppstår ofta svåra gränsdragningsfrågor och frågorna bör lämpligen avgöras av personer med rätt kompetens. För att öka rättssäkerheten och förutsebarheten i regelverket skulle det även behövas fler vägledande kriterier för såväl företagen som för bedömande myndighet, säger Tara Muinafshar.

Innovationsföretagen menar att Skatteverket har en förlegad bild av vad som är forskning och utveckling. Bland annat ställer myndigheten krav på att det ska handla om en ny produkt eller ny tjänst.

– De har en förlegad världsbild! Mycket av utvecklingen som sker idag är en kombination av en mängd olika forskningsresultat, erfarenheter och kunnande. Spotify var till exempel en kombination av många olika kunnanden, det skapades inte från ett enda forskningsresultat. Samma gäller inom en rad andra utvecklingsområden. Det har Skatteverket problem med att förstå. Vi vill se att myndigheten hellre friar än fäller. Näringslivets forsknings- och utvecklingsprocesser är mycket mer komplexa idag, säger Anders Persson.

Avdraget gör att företag vågar satsa

Näringslivet är enigt om att FoU-avdraget är ett välbehövligt stöd. Avdraget infördes 2014 för att lyfta svensk forskning och utveckling i framför allt små och medelstora företag. Maxtaket för nedsättning har höjts i omgångar vilket har ökat intresset för avdraget även hos större företag. Senast förra året utökades avdraget till drygt 1,2 miljoner kronor per månad och koncern, samtidigt som arbetstidskriterierna sänktes från 75 till 50 procent.

– Vi ser positivt på höjningen men effekten av de införda incitamenten blir begränsad om regelverket inte fungerar i enlighet med sitt syfte och vi uppmanar därför regeringen att omgående se över oklarheterna i dagens system, säger Tara Muinafshar.

Anders Persson menar att FoU-avdraget gör att företagen vågar anställa forskare och utvecklare med högre kompetens.

– Stödet har jättestor betydelse. Den svenska industrin och hela näringslivet är beroende av att företagen kan vara världsledande i sin teknikutveckling. Och det är inte bara bra för våra företag, industrin och samhällsbyggandet utan för hela Sverige. Det är företagen som skapar sysselsättning, skatteintäkter och välfärd. Men det är tyvärr där som regelverket krockar med verkligheten. Politikerna och näringslivet vill öka forsknings- och utvecklingsinvesteringarna men det förstörs av en trubbig tillämpning av reglerna, säger han.

Leyton sätter sitt hopp till den nya regeringen där finansministern Elisabeth Svantesson (M) klargjort att hon vill minska företagens regelbörda och höja taket för FoU-avdraget.

– Vi är försiktigt positiva. FoU-avdraget är ett bra verktyg men används inte så bra, säger Antoine Adam till TN.