DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Svenska hushåll rekorddystra – driver ny konkursvåg

Ett stort tapp i försäljningen i kombination med hyreshöjningar riskerar att radera ut årets resultat för sällanköpshandeln. Nu väntar än fler konkurser. Samtidigt visar en undersökning från statistikföretaget Infostat att hushållen väljer bort just teknik, heminredning och kläder i allt större utsträckning.

Statistikföretaget Infostats undersökning från oktober om hushållens ekonomi visar att det är en bister ekonomi som svenska konsumenter väntar sig framöver. Det sker i redan pressade branscher, där konkurserna skjuter i höjden.

Statistiken fördjupar och bekräftar Konjunkturinstitutets barometerindikator som visar att hushållen aldrig har varit så pessimistiska.

4 av 10 svenskar har minskat sin konsumtion i stor utsträckning till följd av den senaste tidens prisökningar, enligt Infostat-undersökningen. Barnfamiljerna håller ännu hårdare i plånboken. 53 procent av landets barnfamiljer har minskat sin konsumtion i stor utsträckning.

– Hushållens pessimism har ökat under hela 2022, inte bara om Sveriges ekonomi utan också om sin egen privatekonomi. Ett viktigt skifte skedde i april, 2022. Då var det fler som trodde att den egna ekonomin skulle försämras än att den skulle förbättras. I vår senaste mätning syns att strax över hälften nu tror att den egna ekonomin kommer att försämras under det kommande året, säger Mårten Lindberg som har grundat Infostat tillsammans med Peter Santesson.

Nöjesshopping minskar

Det skiljer sig mellan olika hushållstyper vad hushållen sparar in på, men Mårten Lindberg menar att den generella bilden är att det som inte är nödvändigt prioriteras ned.

– Det handlar om nöjesshopping inom teknik, heminredning och kläder. Men också restaurangbesök, påkostade livsmedel och renovering av hemmet, för att nämna några områden. I vår konsumtionsundersökning om personliga tjänster ser vi samma uppdelning mellan "nice to have" och "need to have", säger han.

Undersökningen visar att det hushållen främst drar ned på är prylar och elektronik, restaurangbesök kvällar och helger, utekvällar på krog och nattklubb, heminredning och kläder. Få tänker däremot minska utgifterna för husdjur, kollektivtrafik, fritidshus, familjen, fritidsaktiviteter för barnen, fackavgift och gym- och träningskort.

Konsumenternas val i den begynnande lågkonjunkturen får stor påverkan på branscher som besöksnäringen och handeln.

– Det är framför allt inhemska tjänstebranscher som är beroende av den privata konsumtionen som kommer att drabbas hårdast, till exempel sällanköpshandeln och besöksnäringen. Detta är branscher som också drabbades hårt under pandemin, vilket innebär att många företag i dessa branscher riskerar att få det mycket tufft framöver, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

En hel bransch kraschlandar

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel, ser en bred påverkan på hela handeln, och det beror framför allt på att de höga energikostnaderna gör att konsumenterna håller hårdare i plånboken.

Enligt Infostat så har konkurserna inom detaljhandeln ökat med 51 procent i september 2022 jämfört samma månad för ett år sedan.

Dagligvaruhandeln pressas, men den verkliga smällen sker inom sällanvaruhandeln. Nya siffror från Svensk Handel visar att försäljningen minskade med 7,7 procent i september jämfört med i september 2021 .

– De tre första kvartalen i år ser vi ett tapp på 2,4 procent för sällanvaruhandeln inklusive e-handel. Men det kommer att bli värre, säger Martin Kits.

Problemet är att samtidigt genomförs snart hyreshöjningar i storleksordningen 11 procent eftersom dagens hyresmodell bygger på hur KPI utvecklar sig. Volymtappet i kombination med hyreshöjningarna gör att hela rörelsemarginalen för sällanköpshandeln utraderas.

– Om inte fastighetsägarna är beredda att hitta en annan modell för hyressättningen så får vi se en bred utslagning av sällanköpshandeln, säger Martin Kits.

Allt fler befarar att arbetslösheten ökar

Ytterligare en indikator på svenskarnas negativa syn på framtiden är att man förväntar sig att arbetslösheten ska öka. Bara på en månad har andelen svenskar som tror att arbetslösheten ska skjuta i höjden det kommande året ökat från 41 till 53 procent, en 29-procentig ökning, enligt Infostat-undersökningen.

Sven-Olov Daunfeldt menar att allmänheten har rationella förväntningar. En lågkonjunktur kommer att medföra ökad arbetslöshet.

– Generellt sett så brukar lågkonjunkturer förvärras när företag börjar varsla personal. Då drar hushållen åt svångremmarna än hårdare. Detta brukar också sammanfalla med att priserna på bostäder faller ytterligare, säger han.

Samtidigt varnar han för vad han menar är ett långt allvarligare problem, att Sverige har ett stort utanförskap:

– Troligen kommer vi inte att se någon dramatisk ökning av arbetslösheten eftersom den redan är strukturellt hög, det vill säga den är hög oberoende av låg – eller högkonjunktur. De politiska beslutsfattarna måste genomföra omfattande strukturreformer för att den ska kunna minska.

De flesta ekonomer är nu säkra på att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. När kostnaderna skjuter i höjden för hushållen tvingas man spara vare sig man vill eller inte.

– Den privata konsumtionen utgör en betydande del av den svenska BNP. En minskning av konsumtionen kommer att leda till att ekonomin går in i en lågkonjunktur under 2023. I värsta fall kan vi till och med se en negativ BNP-tillväxt under 2023, säger Sven-Olov Daunfeldt.