HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Aktivister bussas ut i skogen för att stoppa företagare – ”Jävlas bara”

Aktivister uppmanas att systematiskt spåra hotade arter och därmed stoppa företagare från att bruka sin mark. Anmälaren behöver inte ens vara biolog. Ändå använder myndigheterna rapporterna som beslutsunderlag. ”Inte alls omöjligt att systemet används bara för att jävlas”, säger skogsägaren Henric Skane till TN.

På webbplatsen Artportalen kan vem som helst rapportera in fynd av Sveriges växter, djur och svampar. Sajten drivs av SLU på uppdrag av Naturvårdsverket och syftet är att förbättra miljöarbetet. Men kritiker varnar för att sajten missbrukas av aktivister.

Mellan den 26 och 30 juli i somras registrerades hundratals fynd av djur och växter från skogsområden utanför Torpshammar i Medelpad där det tidigare knappt inrapporterats något, berättar Peter Wennblad i SvD.

Arrangerar återkommande resor

Orsaken till de många registreringarna från Torpshammar var att en aktivistgrupp arrangerat en gruppresa som enligt den egna webbplatsen snabbt blev fullbokad. Syftet med resan var att leta artfynd att rapportera in till Artportalen från platser där det finns risk för skogsavverkning. Gruppen arrangerar återkommande den här typen av resor.

”Du behöver inte vara biolog eller kunna en mängd arter. Däremot är det bra om du brinner av nyfikenhet och vilja till att skydda hotade skogar”, skriver gruppen i inbjudan till resan.

Uppgifterna i Artportalen har stor betydelse för svenska myndigheter vid beslut om skogsavverkningar, exploatering av mark för vägbyggen, vindkraftverk och etableringar av industrier. Kritiker varnar för att effekten av organiserade överrapporteringar kan bli att Artportalen inte ger en bild av arters utbredning utan snarare påverkas av var det har promenerat aktivister. Lantbrukstidningen ATL uppger att en enda miljöaktivist under ett år rapporterat in drygt 600 fynd av en orkidé.

”Används bara för att jävlas”

Skogsägaren Henric Skane menar att det uppenbart finns en risk för att Artportalen missbrukas.

– Jag kan alltså gå över till grannen om vi är osams och plötsligt hitta en bombmurkla och stoppa hela hans avverkning. Det är inte alls omöjligt att systemet används bara för att jävlas, säger han till TN.

Henric Skane har egen erfarenhet av att få sin avverkning stoppad. På familjegården Stora Skanum i Kristinehamns kommun brukar han jämte lantbruket också 450 hektar skog. Men han måste kämpa mot myndigheterna för rätten att få avverka sin egen skog. 2014 fick han nej till avverkning för att svampen bombmurkla hittats och han blev dessutom utan ekonomisk ersättning.

Men Henric Skane drog med hjälp av LRF igång en juridisk strid. Efter en tre år lång kamp fick han slutligen rätt i Mark- och miljööverdomstolen. Domen blev inte en seger enbart för Henric Skane utan också en seger för alla markägare. Domen slår nämligen fast att artskyddet inte får försvåra för pågående markanvändning.

– Det var värt att ta den striden. Man ska inte vara rädd att gå emot myndigheterna när de har fel, säger Henric Skane.

Motsägelsefulla argument och godtyckliga beslut

Med distans till rättsprocessen upplever Henric Skane att handläggningen av skogsavverkningen genomsyrades av motsägelsefulla argument och godtyckliga beslut. Det kändes meningslöst att ens försöka föra en dialog med vissa tjänstemän. Henric Skane menar att det finns en fara med att ett viktigt beslut kan avgöras av vilka enskilda tjänsteman som hanterar ärendet.

En forskningsstudie från Göteborg universitet bekräftar problemet med aktivism även inom myndigheter. Forskarna har studerat hur tjänstemännen förhåller sig till observationer och upptäckte att ett fåtal människor avgör vilka inrapporterade fynd som påverkar besluten.

– Det behöver inte vara ett problem i sig, men lite tillspetsat uttryckt så är en observation inte säker bara genom att den har rapporterats, utan den görs säker genom en rad olika arrangemang och nätverk där teknologier och människor samverkar och där tillit måste skapas, säger Dick Kasperowski, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.

Vill se mer opartiska myndigheter

Enligt studien handlar det om komplicerade interaktioner mellan tjänstemän och utomstående personer. Det kan vara att en tjänsteman känner rapportören eller att lokalkännedom hos medlemmar i en ornitologisk förening värderas högt av personal på myndigheten.

– Inte sällan är vissa indata osäkra och då träder tilliten in. Vi visar också att tillit inte är jämnt fördelat i detta system, utan mer koncentrerat till vissa aktörer, och det beror på mellanmänskliga relationer som har utvecklats över tid, säger Niclas Hagen, vetenskapsteoretiker Göteborgs universitet.

Samtidigt säger forskarna till TN att tjänstemännen i studien uppger att de är särskilt vaksamma när något nytt händer, till exempel när mängder av nya observationer inom ett begränsat område strömmar in. Men Henric Skane vill se att myndigheterna i fortsättningen arbetar mer opartiskt.

– Det är bara att hoppas att myndigheterna går ut och kollar själva innan de stoppar skogsägarna, annars kan ju aktivisterna stoppa allt, säger han.